Kvacket 5/2002

[föregående Kvack] [nästa Kvack]

Redaktör:Johan Blixt och Åsa Johansson
Utförande:Rosa papper, 4 sidor
Upplaga:800
Packningsdatum:19 december 2002

[PDF] (kräver inloggning)

KULTURFESTIVAL

NAFS(k):s årsmöte äger rum den 26 april nästa år, och då kommer det bland annat att bli en stor kulturfestival dit alla bidrag är hjärtligt välkomna, så nu är det dags att börja skalda, komponera, skulptera, med mera. Tidigare har det oftast handlat om (mer eller mindre) musikaliska bidrag till det som har kallats NAFS(k):s melodifestival, men denna gång blir det en pankulturell festival där allt är välkommet: diktläsning, oljemålning, schlager, mim, stråktrio, graffiti, happening, balett, techno, kabuki, med mera med mera. Så tillverka konstverk att ställa ut och förbered framträdanden att uppföra så ses vi på årsmötet!

Medeltida ankistiskt fynd

Koll. 2548 Axel Purvin har uppmärksammat att läsaren av Metro fredagen den 15 november kunde ta del av en kort notis om ett medeltida ankistiskt fynd i Österrike, och ställt denna till redaktionens förfogande. Metro meddelar att ”[e]n figur som på pricken liknar Musse Pigg har hittats på en freskmålning vid restaureringen av en 700 år gammal kyrka i södra Österrike”. Denna halvmeterhöga figur har ”spetsig nos och stora runda öron” och är avbildad tillsammans med ett antal djur och mytiska figurer på en av kyrkans ytterväggar. Detta fynd har skänkt den lokala turistbyrån hopp om att byn nu ”ska bli ett pilgrimsmål för världens Mussefans”.

Vi blev även tipsade av koll. 2109 Anders Norrman som hittade en artikel med bild i Aftonbladet (http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,226931,00.html, eller sök efter Musse på www.aftonbladet.se).

Rosa strejkar!

Don Rosa har ”gått i strejk” och hotar enligt vissa uppgifter med att sluta göra Disneyserier helt och hållet. Hans senaste (sista???) serie är ”Ett fantastiskt drömliv”, som nu är aktuell i julnumret av KA & C:o. Därefter vill Rosa inte göra mera förrän han kan komma överens med de europeiska förlag som är hans uppdragsgivare. Enligt uppgift på DCML (Per Starbäcks utmärkta engelska datorpostlista om Disneyserier, http://stp.ling.uu.se/mailman/listinfo/dcml) gäller tvisten först och främst sådana återutgivningar av hans verk (böcker, planscher, almanackor med mera) som tydligt marknadsförs under hans namn om och om igen av Disneyutgivare i flera olika länder. För detta får Rosa inga provisionspengar utöver vad han fick då han först sålde verket till ett av de berörda förlagen, och han blir inte tillfrågad eller informerad om vad som sker. Denna policy är helt i linje med vad som traditionellt brukar gälla inom Disneykoncernen, men Don Rosa finner den orättvis och hoppas få fram någon förändring. Ingen liten sak direkt, och utan tvivel en viktig och intressant principfråga. Hittills är det inte känt vad förhandlingarna har lett till, och det finns knappast några officiella uttalanden från någon av parterna. En liknande tvist pågår i Italien mellan utgivarna och upphovsmännen där.

Frank och Ollies julkort

I senaste NAFS(K)URIREN förekom ett par julkort från Frank Thomas och Ollie Johnston som kanske var lite svårtolkade utan en kommenterande text. Både Frank och Ollie har troget under mer än 20 år sänt mig sina personliga julkort som alltid varit mycket humoristiska, samtidigt som de illustrerat vad som hänt under året. Ollie lät några år sin fru Marie posera framför kända vyer från platser de besökt i världen, alltid fotograferad med Musse Pigg-öron! Senare gick han över till att teckna julkorten, och vid arbetet på Bambi-boken började en förvandling i Ollies utseende äga rum.

På 1988 års julkort finner Marie, iförd de obligatoriska Musseöronen, Ollie i full aktion vid skrivmaskinen. Ollie har, likt Pinocchios åsneöron, fått både hjortöron och horn. Marie suckar och säger: ”Han har jobbat för länge med den här boken.” Året därpå förvärrades tillståndet och på kortet från julen 1990, som publicerades i (k)uriren, var förvandligen total. Endast glasögonen fanns kvar av det som en gång var Ollie. Hänvisningen från frun, ”And don’t eat that green stuff”, är givetvis hämtat från Ollies berömda scen i Bambi, där Stampe av sin moder påtvingas bekänna för Bambi nyttan med att äta grönt.

Frank har på liknande sätt skämtat friskt om sig själv och sin familj, till och med om så allvarliga saker som den stroke Frank drabbades av för några år sedan.

Även julkortet i (k)uriren från Frank 1985 berörde ett sjukdomstillstånd. Detta år kom inget reguljärt julkort men väl en handkolorerad fotostat på en märklig figur i tomteluva, som slagit klorna i två personer, följt av texten: ”This is a non-Christmas card. We [Frank and Jeanette] were flattened by a violent, virile, violet virus just as we were starting our Christmas preparations. We won, and are now back with the healthy, but it’s too late to start a proper card.”

Om någon läsare undrar hur Frank repade sig efter stroken så fixade han det väldigt bra, trots sin höga ålder. Han nödgas numera använda rullator, men talet och humöret är det sannerligen inget fel på. Frank berättade att han frågade sin läkare hur lång tid det skulle ta för honom att bli helt återställd. ”Omkring ett år till”, svarade doktorn varpå Frank replikerade: ”Om ännu ett år går det inte att skilja på hög ålder och en stroke!”

Koll. 2196 Göran Broling

Nytt och blandat i höstens KA

Jag ska inleda med en nyhet som jag glömde att skriva om i min förra artikel (Kvacket 4): Sedan nummer 39 har Kalle Anka & C:o fått en ny logga (för sjätte gången under min livstid). Så till serierna i de senaste numren.

Nummer 45 av Kalle Anka & C:o inleds med sju mediokra serier, men numret får ändå ett ganska bra betyg av mig, tack vare den åttonde och sista serien, ”Lufthavets fasa” (del 1) från 1933. Serien är gjord av Floyd Gottfredson, Ted Osborne och Ted Thwaites (manus av Gottfredson och Osborne) och är en viktig Gottfredson-klassiker, eftersom den är gjord bara tre år efter Gottfredsons första serie ”Mickey Mouse in Death Valley” (”Musse Pigg i djävulsdalen”).

Serien handlar om Musse som postflygare. Medan Musse lär sig flyga har en massa postflygplan försvunnit på ett oförklarligt sätt, och när det är Musses tur att flyga blir han tillfångatagen av ett mystiskt moln som visar sig vara ett luftskepp. På luftskeppet regerar Svarte Petter och advokat Fusky (Sylvester Shyster), som vill göra sig av med Musse genom att kasta honom över bord, men då kommer Musse ihåg att han har en fallskärm (som han har fått av Mimmi tidigare i serien) i fickan.

Musse landar helskinnad på marken och tillkallar genast en hel flotta med militärflygplan. Militären lyckas skjuta ner zeppelinaren och Fusky och Petter tillfångatas.

Nummer 46 startar med en tiosidorsserie av William van Horn. Jag tycker att Joakim och Kalle är ganska slarvigt tecknade, men bakgrunden är godkänd. Förutom de mediokra bilderna så är serien i sig ganska tråkig. Numret innehåller också något nytt som Kalle Anka & C:o har börjat med, nämligen en massa sidor som inte är serier, till exempel Gatupatrullen där man frågar folk på gatan om olika saker. En annan sida är en brevsida där man får skriva brev till Svinesson (som förekommer i Barksserien ”Kalle Anka och turknutten Alexander Lukas”). Jag tycker personligen att det är synd att Kalle Anka & C:o tar in andra sidor som inte är serier eller Disneyinformation.

Nummer 47 inleds med en serie av Daan Jippes med manus av Carl Barks från 1972. Serien heter ”En fråga om valfrihet” och handlar om att Joakim harpunerar valar, till Gröngölingarnas stora förtvivlan. Joakim slutar dock med det i slutet av serien då han själv har blivit jagad av ett valfångstfartyg. Numret har förutom ”En fråga om valfrihet” och sista delen av ”Lufthavets fasa” också en bra serie som heter ”De tre systrarna Björn” av Nuñes.

Nummer 48 innehåller en Barksserie som heter ”Flitig som en myra” och är från 1954. Numret är ganska bra och avslutas med en serie som heter ”Hotet från Kvadruplex”, vilket är en av de få serier där de klassiska bovarna Ex, Dublex och Triplex medverkar. Serien är ett slags fortsättning på serien ”Ett lättskött jobb” i Kalle Anka & C:o 41/2000.

Nummer 49 har ett ganska blekt innehåll och den bästa serien heter ”Född till fiasko” och är tecknad av Vicar. Det sista numret jag har äran att skriva om är nummer 50, vilket är det sämsta av de sex nummer som jag har tagit upp. Den enda serien som är värd uppmärksamhet heter ”En hönsig historia” med Stora stygga vargen. Den är från 1952 och är tecknad av Gil Turner.

Koll. 2548 Axel Purvin

MEDLEMSINFORMATION

Vi hälsar följande kollusorer varmt välkomna:

2658Mika HendarNORRKÖPING
2659Christer ErikssonTIDAN
2660Johan BernerBRUXELLES, BE
2661Jessica JonssonVARA
2662Fredrik GustafssonANDERSTORP
2663Johan NilssonFALUN
2664Kim LindkvistVÄSTERÅS
2665Johan NordkvistLIT
2666Christoffer OlssonSVANESUND
2667Per-Anders JanssonKÖPING
2668Vincent EdfeldtLIT
2669Martin HagströGÖTEBORG
2670Hugo DahlgrenSTOCKSUND
2671Max LasernaTORNA HÄLLESTAD
2672Markus PrestonSÖLVESBORG
2673Stig-Henrik ViklundSKELLEFTEÅ
2674Calle TeglundVÄSTERÅS
2675Oscar PeterssonV FRÖLUNDA
2676Lars ThorngrenUPPSALA
2677Fredrik Otterstedt von BeetzenSTOCKHOLM

Detsamma gäller följande som återinträtt:

1242Björn CarlabyVELLINGE
1558Ulf LagerstedtSTOCKHOLM
2295David FredinSTORVRETA
2355Gunilla MuhrSTOCKHOLM
2395Thorbjörn SellingBANDHAGEN
2462Mikael SchuerSÖDERTÄLJE

Det tror vi på när vi ser det ...

Det verkar som om det efter åratal av förhandlingar äntligen kommer att ges ut Disneytidningar i USA igen. Det är miljonären Steve Geppi som ligger bakom och mer info finns på www.gemstonepub.com.

Lilo & Stitch bioetta

Den tecknade Disneyfilmen Lilo & Stitch gick som bekant upp på biograferna i Sverige i sommar. Närmare 70 000 besökare runt om i landet trotsade värmen under premiärhelgen för att stifta bekantskap med den lilla hawaiianska flickan och hennes utomjordiska ”hund”. Därmed gick filmen upp som etta på biotoppen. Även i USA har filmen nått stora framgångar.

Skattkammarplaneten floppar

Disneys nya tecknade långfilm Skattkammarplaneten (Treasure Planet) hade USA-premiär den 27 november och har svensk premiär på juldagen.

Handlingen i filmen är löst baserad på Robert Louis Stevensons äventyrsroman Skattkammarön (1883), men utspelar sig i framtiden och kan närmast sägas vara en science fiction-variant av romanen.

Filmen handlar om Jim, en 15-årig otursförföljd pojke som inte har funnit sin plats i tillvaron. Han kommer av en slump över en tredimensionell karta som visar vägen till en stor skatt någonstans i universum, och tillsammans med astrofysikern Doktor Delbert Doppler ger han sig iväg på en expedition för att finna denna skatt. Färdmedlet är rymdskeppet RLS Legacy och ombord på detta finns bland andra kocken Silver, en cyborg som blir Jims vän, kaptenen Amelia och en sällskapssjuk och glömsk robot vid namn B.E.N.

Den som har sett Atlantis – en försvunnen värld märker genast likheterna mellan de båda berättelserna. Här handlar det dock inte om att bekämpa vattenmonster, utan rymdstormar och svarta hål.

De svenska rösterna görs av Erik Berglund och Peter Vitanen (Jim som pojke respektive ung man), Loa Falkman (Doppler), Sven Wollter (Silver), Jessica Zandén (Amelia), Sanna Ekman (Jims mamma Sarah), Henrik Hjelt (B.E.N.) med flera.

Regi, manus och produktion står i huvudsak Ron Clements och John Musker för. De har tidigare arbetat tillsammans med flera av Disneys filmer, varav de tre senaste är Den lilla sjöjungfrun, Aladdin och Herkules.

Ron Clements fick idén att skicka ut Stevensons berättelse i rymden redan för 17 år sedan, men han hade redan från början svårt att förankra den på Disney. Han vägrade dock släppa projektet och produktionen har fortskridit mellan de andra filmprojekt som Clements har varit delaktig i genom åren.

Filmen, som alltså nyligen hade premiär i USA, fick över lag dåliga recensioner och öppnade mycket svagt på biograferna – så svagt att man tror att den kommer att placera sig i den absoluta botten när det gäller publiktillströmning till en tecknad Disneyfilm. Enligt Disney berodde detta delvis på att den konkurrerade med flera andra familjefilmer om biobesökarna, men också på att marknadsföringen inte lyckades locka de tittare man trodde att man vände sig till.

Men det måste rimligen också bero på något mer. Filmprojektet är som sagt 17 år gammalt och det har hejdats eller förhalats i flera led på produktionsbolaget av dem som har haft något att säga till om. Hade det inte varit för Ron Clements envishet hade det kanske inte blivit någon film över huvud taget och då hade Disney sluppit den stora förlust som man nu förmodligen har att vänta.

Filmen kostade cirka 100–120 miljoner dollar att producera och ytterligare över 50 miljoner att marknadsföra, och man uppskattar nu att förlusterna kommer att landa på 74 miljoner dollar. Alla förhoppningar om att filmen ska bli en succé är helt borta.

Fram till dags dato har i princip alla Disneys tecknade filmer sedan slutet av 1980-talet blivit kassasuccéer, inte minst den senaste filmen Lilo & Stitch. Samtliga har varit filmer med megabudget, men fallande kurser på bolagets aktier till följd av denna flopp, liksom ifrågasättanden kring hur verksamheten på Disney styrs, gör nu att analytiker har börjat spekulera i huruvida de dagar då Disney har kunnat genomföra så stora animationsprojekt är över. Om detta är slutet på den era av framgång för Disneys tecknade filmer som inleddes för dryga 15 år sedan återstår dock att se. När detta skrivs har det trots allt bara gått två veckor sedan filmen gick upp på biograferna.

Koll. 2187 Åsa Johansson

Nya Walt Disney Treasures

I Kvacket 4 anmäldes de tre nya dvd-volymer av Walt Disney Treasures som utkom den 3 december i år. Det ska poängteras att det inte är alla svartvita filmerna som finns med i ”Mickey Mouse In Black And White”, utan endast de som fanns med på den laserdisk som utgavs i början av 1990-talet.

Dessutom är det endast 125 000 exemplar som finns till försäljning av varje titel, inte 150 000.

Koll. 2514 Michael Lindholm

Snatter

[snattra om Kvacket 5/2002]

1985

1

1986

1 2 3 5

1987

1 2 3 4 5

1988

1 2 3 4 5

1989

1 2 3 4

1990

1 2 3 4 5

1991

1 2 3 4

1992

1 2 3 4

1993

1 2 3 4

1994

1 2 3 4

1995

1 2 3 4 5 6

1996

1 2 3 4 5

1997

1 2 3

1998

1 2 3 4

1999

1 2 3 4

2000

1 2 3 4 5

2001

1 2 3 4 5 6

2002

1 2 3 4 5

2003

1 2 3 4 5

2004

1 2 3 4 5

2005

1 2 3 4 5

2006

1 2 3 4 5 6

2007

1 2 3 4

2008

1 2 3 4 5

2009

1 2 3 4 5

2010

1 2 3 4

2011

1 2 3 4 5

2012

1 2 3 4

2013

1 2 3 4 5

2014

1 2 3

På gång

Nyheter

[2014-09-18]: Kvacket 3 finns äntligen på webben!

[2014-09-16]: Bröderna Dum är nu pensionerade.

[2014-08-13]: Koll. Stefan Diös gjorde ankistiska framträdanden i radio två gånger samma dag. I Morgonpasset får han frågan om hur namnet Magica de Hex uttalas, och i I Carlqvist i P1 talar han om språkbruket i Kalle Anka-tidningarna

[2014-06-09]: Vi firade Kalle Ankas 80-årsdag

[2014-06-02]: Prova quizzet Resa med Rosa från SIS i år.