SV: Tankar om NAFS(k)

[Olof Siverbo]

Har med stort intresse läst Germunds, Patriks, Anders och Lars inlägg om 
NAFS(k). Jag hoppas att ännu fler vill säga sitt om föreningens framtid. I
väntan på det tänkte jag berätta vad jag själv tycker, och hur läget ser ut
just nu.

När det gäller NAFS(k)uriren har väl alla noterat att den är ordentligt
försenad. Det är som vanligt Seriefrämjandets fel! Stackars Jakob ägnar alla
lediga stunder åt Bild & Bubbla (kommande numret är på 150 sidor!) och
hinner inte göra något alls åt NK. Det kommande numret har varit så gott som
färdigt i evigheter nu, men Jakob har inte hunnit avsluta det.

Därför har Jakob och styrelsen enats om att Jakob avgår som redaktör efter
det kommande numret. Eventuellt hinner han avsluta det själv under hösten,
men troligare är att någon/några andra får rycka in.

Sedan är planen att NK tas över av en ny redaktion under ledning av Johan
Blixt. Vilket utseende tidningen får då är upp till redaktionen. Men en bra
gissning är väl att den blir mindre polerad och avancerad, precis som
Germund önskar, för ett lika genomproffsigt utförande som Jakob har
åstadkommit blir nog svårt att klara av!

Germund föreslår att Kvacket ska utvidgas. Det är en bra idé, tycker jag.
Faktum är att styrelsen och Kvacket-redaktören Claes Ericsson redan har
pratat i sådana banor. Inför förra (var det väl?) Kvacket uppmanade vi folk
på mailinglistan att inkomma med bidrag, men det gav tyvärr ett klent
resultat. Men de flesta kollusorerna är ju inte med på listan, och om vi
satte in en uppmaning i själva Kvacket i stället kanske fler skulle höra av
sig.

Hur som helst lär det kommande Kvacket bli betydligt mer innehållsrikt än
vanligt, i anledning av Carl Barks död. (Hur tjock den blir vet vi inte
riktigt, det beror bland annat på vad redaktör Claes tycker och hur snart vi
vill ha ut den.) Om detta slår väl ut kan jag mycket väl tänka mig att vi
fortsätter att göra tjockare Kvacket.

MEN, detta förutsätter givetvis att vi får in material! Jag instämmer till
fullo med Germund när han önskar att Kvacket...

> blir ett forum för spontana tankar,
> åsikter, små artiklar, teckningar, mysiga meningslösa index m.m.

Vi får väl se vad som kan hända. Ett alternativ är förstås att vi sänker
ambitionsnivån på (K)uriren, gör den spontanare och lättsammare och försöker
få ut den oftare. Men det beror som sagt på redaktionen. Och på det material
som kommer in. På senare år har de flesta artiklar som inkommit till NK
varit l-å-n-g-a, vilket bidragit till den mycket ambitiösa och proffsiga
prägel som tidningen fått. Själv skulle jag allra helst se en blandning av
långa och korta bidrag.

Germund:
> Det här blev kanske lite flummigt men om föreningen ska överleva på lång
> sikt krävs det att nya yngre ankister börjar aktivera sig nu! I dagsläget
> verkar det tyvärr som om föreningen går i rakt i motsatt riktning och jag
> tycker det känns väldigt sorgligt.

Helt rätt, tyvärr. Det här är inget nytt problem. Vi har varit alldeles för
dåliga på att ta tag i nya ankister, aktivera dem och skola in dem i
verksamheten. Och inte har det blivit lättare heller, i takt med att
åldersravinen mellan oss gamla uvar och dagens KA-läsare blir allt mer
avgrundsdjup.

Men det finns nog också ett annat skäl till att färre engagerar sig i
föreningen, ett skäl som Lars Petrus var inne på i sitt inlägg. Nämligen att
NAFS(k) faktiskt inte behövs lika mycket som under de första åren.

Lars:
> När jag gick med, i början på 80-talet, var Carl Barks helt okänd.
> Idag verkar han vara ett hushållsnamn i Sverige, och hans död är
> förstasidesnyhet (såvitt jag kan avgöra från kalifornien...),
> och hans gärning hyllas av allt och alla.

Dessutom har hans samlade verk återtryckts i USA ett par, tre gånger om, och
i Sverige har vi fått fina guldböcker. Finns alltså inga opublicerade
Barksserier kvar att tjata om längre. Dessutom verkar det krylla av ankister
hos Egmont i Köpenhamn, och de som följer utgivningen bättre än jag hävdar
att kvaliteten har stigit markant. Vi har till och med fått se äkta
klodristiska serier i efterlängtad repris.

Kort sagt har behovet av NAFS(k) som kamporganistation minskat avsevärt
sedan början av 80-talet.

Inte heller fyller NAFS(k) någon funktion som förmedlare av amerikanskt
kulturgods längre, eftersom USA-utgivningen lades ner häromåret.

Men visst vill ha kvar NAFS(k) ändå? Eller vill vi inte?! Vad ska föreningen
ägna sig åt? Och hur? Vad tycker ni?

/Olof Siverbo, ordf.