<html><body><div style="color:#000; background-color:#fff; font-family:HelveticaNeue, Helvetica Neue, Helvetica, Arial, Lucida Grande, sans-serif;font-size:16px"><div id="yui_3_16_0_1_1412326203859_8142" dir="ltr">Kvack!</div><div id="yui_3_16_0_1_1412326203859_8133" dir="ltr"><br></div><div id="yui_3_16_0_1_1412326203859_8134" dir="ltr">1. Knattarna kanske använder denna typ av pannkaksjärn: <a href="http://img.tradera.net/medium/670/190665670_8464977b-46cc-45e0-8796-d04fd0f0743f.jpg">http://img.tradera.net/medium/670/190665670_8464977b-46cc-45e0-8796-d04fd0f0743f.jpg</a></div><div id="yui_3_16_0_1_1412326203859_8148" dir="ltr"><br></div><div id="yui_3_16_0_1_1412326203859_8166" dir="ltr">2. Nöddäcksmaterialet påminner om en holländsk serie som jag läste första gången på grekiska (jag förstod ingenting, det var rena grekiskan för mig), där Kalle jobbar på ett kemiskt labb och blandar ihop ingredienser på måfå. Materialet blir start nog för husbygge, mjukt som den skönaste fåtölj och botar allergier. Men eftersom han inte skrivit ned receptet blir han och kollegan avskedade. I slutrutan arbetar de som gatsopare, men de har lärt sig sin läxa: de antecknar noggrant allt skräp de plockar upp. Det intressanta med materialet är att det inte går att hugga sönder med en yxa, ändå går det att äta och smakar mycket gott. Hur i all sin dar lyckas man bita av en tugga av ett sådant material?</div><div id="yui_3_16_0_1_1412326203859_8206" dir="ltr"><br></div><div id="yui_3_16_0_1_1412326203859_8195" dir="ltr">Detta påminner om ytterligare en annan serie där Madam Mim är trött på att hela tiden slå sönder saker, och prövar en trollformel mot detta. Resultatet blir att hon inte ens kan bryta en chokladbit eller tugga mat.</div><div id="yui_3_16_0_1_1412326203859_8207" dir="ltr"><br></div><div id="yui_3_16_0_1_1412326203859_8208" dir="ltr">Andreas (utan -son i efternamnet)</div><div id="yui_3_16_0_1_1412326203859_8209" dir="ltr"><br></div></div></body></html>