SV: Favorit i repris

[Stefan Diös]

Patrik Öbrink:

> Att jag upptäckte förändringarna i den aktuella serien berodde på att jag
råkar kunna dialogen utantill och för en gång skull läste en 80-talsrepris. 

Och det bevisar vad jag har sagt många gånger, fast jag inte alltid tror
det själv: Oavsett vilken tid serierna kommer från, så finns det alltid
många som har dem som (barndoms)favoriter, anser dem klassiska och kan
replikerna utantill. Många i t.ex. min ankistiska generation tycker att
80-talsserierna är de sämsta av alla, att beteckningen "Favorit i repris"
är ett hån och att man aldrig skulle kunna förlora något på att rycka ut
hela skräpdialogen och försöka göra något nytt och bättre. Men Patrik
motsäger oss kraftigt, och jag är mycket glad för det. Dessutom är han bara
ett enda exempel från en mycket månghövdad läsargeneration.


> Men skall man vara petig så borde det ha stått att S. Diös bearbetat
Ingrid Emonds översättning.

Nja, det tycker jag inte. Inte så länge det inte rör sig om massiva
omarbetningar. I så fall skulle det ha stått t.ex. "Bearbetning av Signe
Wiberg" (den dåvarande redaktören) på utgåvan år 1985. Det måste
förutsättas att redaktörer och kanske andra gör vissa redigeringar. Sen
kanske man kan diskutera var gränsen egentligen går för "massiva
omarbetningar", men det har jag ingen lust att ge mig in på.


Förresten kan jag tillägga att jag fick ett samtal från en läsare för någon
vecka sedan. Han ville ha hjälp med att hitta en serie som han läst för
många år sedan och tyckte var så bra. Den handlade visst, om han mindes
rätt, om några fyrkantiga höns och tuggummibubblor och sånt.

Inget konstigt med det. Sådana samtal kommer inte sällan, och ofta är det
lika lätt att hjälpa till som i det här fallet. Men när jag fortsatte att
prata med denne läsare fick jag höra något ovanligt. Han brukar läsa dagens
KA & C:o tillsammans med sin tioåring och tycker att nutidens serier är
oerhört mycket bättre än när han var barn. Detta visade sig vara på
70-talet, men det spelar mindre roll... eftersom mina egna barndomsserier
mest hör till 60-talet tycker jag också att serierna är bättre nu än på
70-talet... men det är inte det som är poängen. Jag har nästan aldrig förr
hört någon säga annat än att "Kalle Anka var minsann mycket bättre när JAG
var liten", möjligen med undantag av folk som från sin barndom hellre minns
ännu äldre serier som de kanske läste hos någon farmor eller liknande.

Mycket intressant. Många av oss är starkt präglade av barndomens nostalgi,
och Kalle Anka brukar vara ett av de tydligaste exemplen. Uppfriskande att
det finns undantag för allting, rent bortsett från att det naturligtvis är
roligt att höra sånt när man själv är med och jobbar med seierna.

Detta om detta.


S Diös