Development story (var: Anglicismer)
Peter Nyr é n
peter.nyren at hallucination.se
Mon Feb 25 10:59:38 CET 2002
> Från: "Joakim Gunnarsson" <kalas.puff at falkenberg.mail.telia.com>
> Ämne: Development story (var: Anglicismer)
>
> Läs serien en gång till med detta i åtanke och tänk på hur annorlunda layouten
> är på sina ställen.
> Tycker ni "experimentserien" fungerade bra eller dåligt?
> Tyck gärna till på listan så vidarebefordrar jag synpunkterna.
Hej Joakim,
Tack för insiderupplysningen om tillkomsten av KA 7/02. Verkligen spännande
att få inblick i redaktionens experiment och funderingar.
Har nu lyckats gräva fram tidningen ur mina barns rum och ta en titt igen på
serien du nämnde.
Jag tycker att den fungerar bra i layout och bildberättande. Sidornas
uppläggning är läsbar, men ändå dynamisk och följer rätt väl handlingen och
temperaturen i förloppet det skildrar.
Jämfört med den likaledes moderna och nya layouten i Monsters Inc serien i
samma nummer så framstår experimentserien som mycket mer lyckad och
välbalanserad. I "Skrämmande sjukt" känns dynamiken ansträngd och figuerena
onödigt hårt beskärda (förutom att det tjocka tuschstrecket känns ovant och
tungt).
Är dock inte helt förtjust i Rodriques teckningar. Jag tycker om att han
verkar arbeta efter ett eget eller nytt model sheet, som inte är så
Barksinspirerat. Don't get me wrong, CB is the master, men jag ser hellre
att någon tar sig vidare och skaffar sig ett eget utryck, än att man ser
skuggor av Barks gamla poser i alla serier.
Här verkar man vara mer inspirerad av den expressiva ankan från de tecknade
filmerna och det passar rätt bra med den koleriske Kalle som denna serie
handlar om.
Rodriques klarar att visa Kalle ur alla vinklar och med många varierade
ansiktsutryck, men ibland blir han märkligt osäker och känns som en
nybörjare. Ex nedersta vänstra rutan på sid 7 och panelen överst på sid 9.
Men mitt problem med serien ligger på historieplanet.
Varför vill Kalle ta över restaurangen när den föregående ägaren nästan gått
i konkurs? Kalle vet ju precis varför, eftersom han själv ätit honom ur
huset?
Hur förväntar han sig att det ska gå?
Även om hans olika försök att få kunderna att äta mindre är roliga så undrar
man varför han inte tillgriper den enklaste lösningarna: höjer priset för de
som ska äta så mycket de vill eller slutar med detta erbjudande och tar
betalt per rätt som normala restauranger.
Eller, när han har kommit på det där med saltet, varför tar han inte bara
betalt extra för drickan.
Om vem som helst kan ställa sådana här enkla frågor som rycker undan
premissen för historien så är det en dåligt berättad historia, hur tokiga
situationer den än leder till.
Och är det något vi ska lära av Barks ( och Rosa) så är det att värdera
tajta, konsekventa, karaktärsdrivna och roliga historier.
Är de inte det, så spelar det ingen roll hur bra de är tecknade och
layoutade.
Mvh
Peter
452
More information about the Ankism
mailing list