Fnattar?

[Göran Ribe]

Den 22 augusti 2007, 08:42:36, skrev Stefan Diös:

> Jag kan bara tillägga att ordningen "Tjatte, 
> Knatte och Fnatte" också har förekommit relativt 
> ofta förr i världen. Det har jag ur minnet, fast 
> jag ger mig inte tid att kolla närmare i gamla serier just nu.

I de serier som formade mitt ankistiska medvetande i mitten
av 50-talet var det just ordningen Tjatte, Knatte och Fnatte
som dominerade. Jag har därför flera gånger försökt få personer som
jag trodde var ansvarskännande ankister att acceptera detta
som den *rätta* ordningen, men de har alltid bara tittat på
mig med medlidsamt överseende som om jag var en förvirrad äldre släkting,
vilket jag i och för sig är, men det tycker jag inte har med
saken att göra.

Och eftersom jag alltså har något att försvara har jag, till
skillnad från Stefan, tagit mig tid att kolla, i alla fall
så mycket att jag hittat några exempel:

KA & C:o 11/53, sid 8 (av inlagan): "Nej men ... Tjatte, Knatte och Fnatte!"
WDS 11B/53, sid 20: "Stackars Tjatte, Knatte och Fnatte!"
WDS 12/54, sid 2: "Nej men Tjatte, Knatte och Fnatte! Så långa ni ser ut i
ansiktet!"
WDS 2/55 sid 1: "Medan detta hände ute på havet, låg Tjatte, Knatte och
Fnatte i en av Ankeborgs parker och spekulerade..."
KA & C:o 6/55, sid 1: "Farbror Kalle, Tjatte, Knatte och Fnatte och en
ekorre som de kallar Nötkreaturet, är ute på långresa i sin bil och en
splitter ny husvagn..."
KA & C:o 7/55, sid 1: "Aldrig har Tjatte, Knatte och Fnatte haft så roligt
som nu..."
Sid 7: (Brev undertecknat) "Tjatte, Knatte åkk Fnatte"
WDS 10/55 sid 3: "Aha... Där är Tjatte, Knatte och Fnatte!"

WDS 7/55 heter visserligen "Fnatte, Knatte och Tjatte i
farten" ... men det skyllde jag nog som barn på någon
okunnig redaktör som inte hade reda på den sanna, gudagivna
ordningen. Att vuxna människor kunde vara nonchalanta visste
man ju.

(Uttrycket "knattarna" var f.ö. okänt för mig som barn. Jag
och mina kompisar sa "trillingarna".)

Strängt taget är det märkligt att det inte finns någon
vetenskaplig studie som gått igenom alla årgångar av
tidningen ur den här aspekten. Ibland undrar man vad det är
för prioriteringar folk har på våra universitet.

Göran