Favorit i repris: Kalle Ankas Pocket nr 1

Tomas Eklund tomas at eklund.com
Tis Aug 25 23:33:43 CEST 2009


Med anledning av de kommentarer som framförts på nyutgivningen av KAP så 
tänkte jag ta tillfället i akt och replikera med mina egna åsikter.

Några har framfört åsikten att pocketar ska ha vartannat uppslag i 
svartvitt. Mnja... Vill man absolut läsa sina pocketar på det viset så finns 
fortfarande gamla pocketar att köpa på Tradera. Jag gillar att nyutgåvorna 
fräschats upp och ser fram emot att kunna fylla hålen i min samling med fina 
böcker. Jag hoppas de fortsätter med nyutgåvorna ett tag.

Jag samlar inte på KAP för att försöka få ihop en värdefull 
originalutgåvesamling (vilket jag tror är ett lönlöst projekt, KAP kommer 
nog aldrig att bli särskilt värdefull i pengar räknat) utan för att ha en 
komplett samling i helt, fräscht och läsbart skick. Det stör mig alltså inte 
att böckerna då är fina, nya och helt i färg.

Därmed inte sagt att inte jag också kan bli nostalgisk av att läsa pocketar 
i omväxlande färg och svartvitt. Jag minns att min största fascination med 
KAP i barndomsåren var att en pocket räckte i en oändlighet (en hel regnig 
sommarlovsdag). En vanlig serieblaska läste man ju ut på alldeles för kort 
tid. Lättsam underhållning prioriterades inte i vårt hem och serietidningar 
läste jag framför allt i kusinernas sommarstuga eller hemma hos kompisar. 
Jag var alltså inte bortskämd med sådant och varje ännu oläst serietidning 
jag kom över var väldigt värdefull i mina ögon. Det var i den åldern då man 
lätt drabbades av en förlamande tristess så snart stimulansen tog slut. Att 
då plötsligt få en hel "oändlig" pocket i handen... Det var Wow-känsla! Och 
att vartannat uppslag var i svartvitt glömde man snart när man med stora 
ögon försjönk in i den magiska ankvärlden.

Sammanbindningsseriena tycker jag också om. I alla fall störs jag inte av 
dem. De är faktiskt lite charmiga och det är bättre att fylla ut med sådana 
än de dåliga ensidesstripparna som de annars brukar ta till och som sällan 
är så roliga som de försöker vara.

Jag har inte läst de nyutgivna pocketarna än och heller inte jämfört med 
originalen som jag har arkiverat alltför djupt för att orka plocka fram just 
nu. Men om texten innehåller fel så är det förstås tråkigt.

Det var bra att de dyra Kalle Ankas Pocket Deluxe inte blev av och att vi 
fick de här fina pocketarna istället.

Kram! // T ;-) 



More information about the Ankism mailing list