Kvack!

[Stefan Diös]

Jag fick höra att den fundamentala glosan KVACK 
äntligen har upptagits i SAOL (Svenska Akademiens 
ordlista över svenska språket), som ju helt 
nyligen har utkommit med sin fjortonde upplaga. Vilken enastående nyhet!

Införskaffar glatt mitt exemplar av sagda lunta 
och slår med tillförsikt upp sidan 692. Jodå, 
överst i spalt 3 tronar det i all sin prydno:

kvack

En interjektion, får man veta. Hittills allt frid 
och fröjd. Men så följer en förklaring:

härmning av grodas läte

Suck. Så nära, men ändå så långt borta. Och det 
efterföljande ordet KVACKA har fortfarande bara 
betydelsen "obehörigen utöva läkaryrket".

Hur gick det till? Förmodligen är det en 
vedergällning mot alla ankeborgare för att vi i 
så många år har varit busiga och olovligen 
nyttjat ordet KVACK utan Academiens allernådhigste tillstånd.

Man borde trycka upp deras egen stora ordbok SAOB 
i näbben på dem. Där stod KVACK redan år 1937 med 
ett flertal betydelser, däribland "återgivande 
vissa fåglars läten, särsk. änders snattrande", 
med en källa från 1700-talet om jag läser rätt. 
Dessutom från 1887: "Han satte sig i gatan med en 
fart, så att det sade 'qvack' i kroppen på honom." Kan det sägas bättre?

För min del får jag i alla fall lust att säga:

KVACK!


S Diös