Utan titel

[H. O. Thulin]

Lund<https://www.sydsvenskan.se/lund>14 maj 2017 08:00
Andreas Ekström: Ankisternas skål – i läskeblask

Sveriges kanske mest lästa skriftställare finns i Lund. Men hon är lite hemlig av sig.

<https://www.sydsvenskan.se/skribent/andreas-ekstrom>
[https://hds.imgix.net/qusJpcyHq_Xxbx9TTPKHTKQky1Q.png?fit=crop&crop=faces%2Centropy&w=200&h=200&auto=format&q=60]
Andreas Ekström<https://www.sydsvenskan.se/skribent/andreas-ekstrom>
Krönikör
[https://hds.imgix.net/f4vvksvYCV48pG2fI_XRgE77fmY.jpg?fit=crop&crop=faces%2Centropy&w=980&h=588&auto=format&q=60]
Andreas Ekström HD-SydsvenskanBild: Ingemar D Kristiansen
I närheten av Tunaparken brukar man sikta henne, med promenadstavar i högsta hugg och klipp i steget.
Hon är trots allt bara nyss fyllda 93 år.
Ofta är hon på väg någonstans: till den spanska bokcirkeln, eller den franska, eller till något av de sociala sammanhang där hon är en uppskattad deltagare.
Detta – och lyssna med andakt nu, ungdomar – är kvinnan som uppfann begreppet ”läskeblask”. Detta är kvinnan som tillsammans med sin make lanserade begrepp som ”Långtbortistan” och ”uschiamej”, och under årtionden gav Kalle Anka sin svenska språkdräkt.
Sveriges kanske mest lästa översättare bor alltså i Lund.
Maibrit Westrin är dock lite av en doldis. Mest eftersom hon inte ville ha sitt namn på översättningarna. Det fick räcka med att maken PA Westrin signerade.
Men för alla inbitna ”ankister” är båda makarna Westrin ett gemensamt snille, två synkrona språkhjärnor som med stor frihet inte bara översatte Kalle Ankas äventyr, utan också bearbetade dem för en svensk barnpublik – även för vuxna, faktiskt.
När jag hälsar på hos Maibrit – det är lyxen med att ha en sådan här spalt, man kan fråga sina idoler om man får träffa dem – har jag övervägt att ta med lite läskeblask, men i stället valt några bakverk. ”Jag är inte mycket för sötsaker, men doktorn tycker att jag bör lägga på mig lite, så vi kan väl försöka!”, säger hon muntert, och med det språkliga krisp som är hennes signum i alla lägen.
För övrigt är inte läsk och läskeblask synonyma begrepp: läskeblasken uppfanns när Kalle Anka i en italiensk serie hade druckit mousserande och blivit en smula lullig.
”Vi tog ju oss an detta som ett slags utmaning, alltså. Vi satt med linjal och mätte hur många tecken text vi fick plats med i varje pratbubbla. Begränsning tvingar varje skrivande person till klarhet, och det är inte så dumt”, konstaterar hon.
Helt riktigt.
Maibrit Westrin är filosofie doktor i romanska språk, skrev en avhandling om ett komplicerat grammatiskt problem i franskan, och undervisade i många år på Katedralskolan. Hennes relation till språket kännetecknas av lust: att förstå, att använda, att se förändringarna. Ett ord intar en särställning hos henne: ”jobbig”. Hon avskyr det.
”Det finns inget ord som utarmar vårt språk lika mycket”, säger hon med hetta.
Det var jobbigt att gå hit i motvinden, och jobbigt att någon dog, och jobbigt på jobbet. Det är tråkigt att ingen arbetar längre i Sverige. Alla jobbar, konstaterar hon.
”Tänk på alla dessa precisa ord vi kan använda i stället: arbetsamt, krävande, sorgligt, betungande, vämjeligt… Och vi nöjer oss. Det är faktiskt för fattigt, tycker jag.”
Om Maibrit Westrin tycker det, så tycker jag det också. Jag utbringar härmed en lite försenad födelsedagsskål i läskeblask och rikhaltiga synonymer för en av de coolaste skriftställare jag vet.



(Sydsvenskan)

_________________________
H. O. Thulin
koll. 1994
"Ingen taxi tar en h??st."
-------------- next part --------------
En HTML-bilaga skiljdes ut...
URL: <http://lists.nafsk.se/pipermail/ankism/attachments/20170517/a934d7b7/attachment-0001.html>