Re: Varifrån kom bindestrecket?

[Stefan Diös]

Som vanligt dyker det upp intressanta spörsmål på 
denna lista. Dit hör inte minst detta om olika 
sätt att skriva namnet Svarte-Petter. För att 
specifikt titta på frågan från vår vördade ordförande Mats:

"När och varför började man använda detta, enligt 
mitt tycke helt felaktiga (ingen skriver ju 
”Röde-Orm” eller ”Gröna-Lund”), bindestreck?"

verkar det ju lättast att reda ut delfrågan 
"när", åtminstone när det gäller Kalle 
Anka-tidningarna. Den första teori som ploppar 
upp i min åldrade skalle är att det kan ha skett 
vid övergången mellan Axel Norbeck och P.A. 
Westrin som översättare. Några stickprov i de 
gamla årgångarna antyder att detta i stort sett 
tycks stämma. Från Norbecks tid hittar jag flest 
exempel på "Svarte Petter" och sen Westrin tog 
över är det vanligare med bindestrecket. Men det 
är inte knivskarpt. Bytet av översättare skedde 
1957 och intressant nog hittar jag flera fall av 
mellantinget "Svartepetter" under detta år, både 
före och efter skiftet. Redaktionellt ingripande eller tillfälligheter?

Märk att min undersökning ingalunda är 
fullständig, samt att man i de fall namnet skrivs 
över två rader, på den tiden dialogen bestod av 
versaler, inte kan vara säker på om bindestrecket 
hör till namnet "Svarte-Petter" eller bara är 
till för att avdela "Svartepetter". Och man kan 
också tillägga att framför allt Norbeck ibland 
använde helt andra namn. Jag hittade under mitt 
korta bläddrande namn som "Lurvige Laban" och 
"Lars Långfinger". Det kan säkert ha varit andra 
namn även i originalen ibland, fast tecknarna har 
ritat skurken likadan som Petter.

För egen del är jag uppväxt med Westrin och har 
nog alltid velat använda bindestrecket i mina 
texter. Det har känts som det rätta och 
klassiska, även om det inte visar sig vara det 
mest ursprungliga. Enligt mitt textarkiv, som 
sträcker sig tillbaka till 1990, har jag endast 
en (1) gång skrivit "Svarte Petter" utan 
bindestreck. Det bör tolkas som ett rent 
slarvfel. Jag minns inte att jag skulle ha 
funderat över saken utan tror att jag bara skrev det som jag tyckte var rätt.

Däremot "misslyckades" jag med ett liknande fall, 
nämligen Klarabella Ko. Det verkar ha skrivits 
"Klara-Bella" med bindestreck under större delen 
av Westrins tid och då borde jag lika glatt ha 
anammat den skrivningen. Men jag tycks alltid ha 
skrivit "Klarabella". Jag kan inte svara på 
varför. Jag kom på det efter en tid och blev lite 
blek om nosen, för visst minns jag det 
skrivsättet från ungdomen. Men det kändes lite 
sent att ändra det när det blivit inarbetat igen. 
Jag kan se att jag funderade över saken i en 
anteckning från 1994, men det blev ingen 
förändring fastän jag där ansåg att skrivningen 
med bindestreck "egentligen är mycket coolare". 
(Norbeck skrev nog bara "Klarabella" och faktiskt 
även Westrin i början. Vi är nog inne på 60-talet 
innan "Klara-Bella" tar över.)

Nu är det ändå lite skillnad på de fallen 
eftersom Klarabella är ett mer tydligt 
dubbelnamn. En detalj är att bindestrecket kan 
påverka betoningen. Utan det kan det bli mest 
naturligt att lägga en tydlig vikt på tredje 
stavelsen, som i "champinjoner" och många andra 
vanliga ord. Så uttalar jag nog helst 
"Klarabella". Men skriver man "Klara-Bella" blir 
det mer likt traditionella dubbelnamn som 
"Anna-Lena" och många andra, med en betoning även 
på första stavelsen. Jag har flera gånger hört 
detta uttal även för vår kära kossas förnamn och 
kan inte säga att det låter alldeles tokigt. 
Intressant nog har jag även hört till synes kloka 
människor uttala "Svarte-Petter" med betoning på 
båda namndelarna, som "Anna-Lena" eller 
"Dalagatan". Kanske pga bindestrecket? Men där 
tycker jag att det vanligaste, och mest 
naturliga, är att betona "Pett" tydligast.

So far, so bad. Men frågan gällde också VARFÖR 
övergången till bindestreck skedde. Det är lite 
knivigare. Då måste man gissa hur andra människor 
tänkte för många år sen, och det är inte alltid 
så lätt när man har svårt att hålla reda på vad 
man själv tänker just nu. Idén från Dennis att 
skilja namnet från kortspelet Svarte Petter är 
inte alls dum. Namnet är ju i flera sammanhang 
långt äldre än Disneyfiguren och har genom 
tiderna burits som öknamn av ett antal kriminella 
och även andra. Jag har själv känt till en person 
som alltid kallades "Svarte Petter". (Och nu när 
jag tänker på det var det nog många som betonade 
hans namn som "Dalagatan", fast det kanske inte 
skulle skrivas med bindestreck ... Där ser man!)

En annan teori kan man bilda med hjälp av 
noteringen ovan att skrivningen "Svartepetter" 
användes under en mellanperiod 1957. (Den 
förekommer f.ö. också för kortspelet.) Under 60- 
och 70-talen blev det vanligare i KA att i olika 
hög grad sätta ut bindestreck i långa och 
sammansatta ord i syfte att göra dem mer 
lättillgängliga för unga läsare. Petters och 
fröken Kos bindestreck kan mer eller mindre 
uttalat ha varit ett led i denna strävan.

Ska man sedan roa sig med den mer underhållande 
typen av ankistisk forskning kan man ju fundera 
på om Petter kanske härstammar från orten Svarte 
nära Ystad. Då är det ju helt naturligt att 
skriva namnet "Svarte-Petter" på samma sätt som 
man skriver t.ex. idrottare som "Nora-Anna". Säg emot det, den som kan!

Slutligen måste jag medge att jag blir sugen på 
att vederlägga Mats tes om att man inte skriver 
"Röde-Orm". Kanske inte just det namnet, men det 
skulle inte förvåna mig om det går att hitta 
exempel ur tiderna på liknande paralleller. Men 
den sortens historisk forskning överlämnar jag i 
så fall åt sådana som är bättre skickade för det.


S Diös