Kvacket 5/2011

[föregående Kvack] [nästa Kvack]

Redaktör:Johan Blixt
Utförande:10 sidor
Upplaga:?
Packningsdatum:30 december 2011

[PDF] (kräver inloggning)

Välkommen till årets femte utskick. Utöver årets sista nummer av Kvacket bör du finna ett registerutdrag och kanske en inbjudan eller påminnelse att betala medlemsavgiften.

Höstmöte

NAFS(k):s höstmöte gick traditionsenligt av stapeln i mitten av november, närmare bestämt den 12, i den välbekanta lokalen Åttingen. Mötets huvudpunkt var en filmvisning av koll. 2187 Åsa Warnqvists intervju med Don Rosa från bokmässan. Stort tack till Håkan Eriksson i SeF Stockholm som filmade intervjun och ordnade en DVD åt oss. Utöver detta redogjorde koll. 314 Stefan Diös för arbetet med Don Rosas samlade verk (mer om det i notis på annan plats i Kvacket).

Det meddelades även att det med jämna mellanrum dyker upp nya manus av Carl Barks som illustreras av andra tecknare. Det är dock väldigt varierande hur pass fullständiga dessa manus är (vissa innehåller bara några enstaka rader av Barks och har i övrigt helt skrivits av andra författare).

Koll. 1382 Bror Hellman visade som vanligt filmer ur sitt digra arkiv och hade denna gång bl. a med sig en för undertecknad okänd, men mycket vemodig och vacker, version av ”Flickan med svavelstickorna”, tecknad 2006 och förlagd till tsartidens Ryssland. Disney och HC Andersen visade sig ånyo vara en mycket lyckad kombination.

Det skulle även förrättas dragning i NÅL, men då kassören Greger inte var närvarande saknades aktuella listor på aktiva kollusorer, och därför kunde endast kategorin för kollusorer närvarande på mötet, NÅL(EN), genomföras. Vinnare blev koll. 2553  dolt namn . Efter mötet gjordes de övriga två dragningarna och vinnarna där blev:

NÅL(ARNA) – alla kollusorer
2198  dolt namn , Halmstad
NÅL(DYNA) – knattar
2797  dolt namn , Göteborg.

Mötet avslutades med en repris av den frågesport om Don Rosas serier som Mats N satt ihop till middagen vid bokmässan. Några frågor var dock utbytta så att de kollusorer som var med även i Göteborg inte skulle få det alltför lätt. Vinnare i stor stil blev koll. 2324 Andreas K A Eldh som visade breda kunskaper, exempelvis kunde han ordagrant ange hur fönsterputsarnas regel nr 378 lyder. (Om du inte vet det så läs serien ”Fönsterputsaren på von Anka-skrapan”).

Efter mötet avtågade en liten skara kollusorer till en närbelägen pizzeria och åt middag. Under middagen kom vi i samspråk med några av stamkunderna som var mycket imponerade av att det faktiskt fanns något sådant som en ankistisk förening. Vi får väl se om vi värvat några medlemmar där ... Tre tappra kollusorer avslutade kvällen med att bese filmen ”Tintin” som visade sig ha en högst oväntad ankistisk koppling i slutscenen (se Klaus Dejlers rapport).

Koll. 2348 Mats Nilsson

Intressant information om medlemskorten!

På årsmöte efter årsmöte i över 20 år ställdes samma fråga till styrelsen: ”När i hela friden kommer medlemskorten?” I september fick frågan äntligen sitt svar. Som alla kollusorer förhoppningsvis noterade ingick ett tjusigt plastkort i den folder som då skickades ut. Den gången var vi fåordiga i Kvacket för att inte avslöja för mycket, men nu är det hög tid att presentera lite intressanta faktauppgifter om kortet.

Framsidan (med fyra teckningar och föreningens valspråk) är illustrerad av den briljante koll. Johan Andreasson, med inspiration från en holländsk förlaga. Den holländska versionen hade dock en bild från Ankeborgs hamn i stället för grävskoporna från ”Brevet till Jultomten”. Projektet sparkades igång av koll. Bror Hellman, som också var den som släpade de tunga korten från utlämningsstället. Koll. Olof Siverbo skötte kontakterna med tryckeriet, medan koll. Greger Nässén ordnade fram de superklibbiga silikonplupparna som korten förankrades i välkomstfoldern med.

Sammanlagt trycktes 1000 kort, varav 652 med kollusorsnummer och namn på baksidan. Ytterligare 197 kort trycktes med enbart nummer på baksidan, att delas ut till framtida medlemmar. Dessutom tryckte vi 151 kort utan vare sig nummer eller namn, att dela ut till ex-kollusorer som tar sitt förnuft till fånga och återvänder till föreningen.

De kollusorer som genom åren tilldelats särskilda hederstitlar fick ett extra medlemskort med denna titel. Det gäller t ex Johan Blixt och Claes Ericsson (D.U.M.), Jakob Hallin (B.Ä.V.E.R.), Anders Berglund (B.O.L.I.V.A.R.), Per Vedin (N.Ä.B.B.V.A.L.), Andreas Eldh (E.L.D.S.J.Ä.L.), Per Starbäck (S.L.A.S.H.A.S), Åsa Warnqvist (G.R.Ö.N.K.U.L.L.A.) samt högsvansarna Göran Ribe, Stefan Diös och Greger Nässén. Särskilda kort trycktes även åt våra kusinföreningar D.O.N.A.L.D., Donaldistene, Dansk Donaldist-Forening (RAP) och Ankistit ry samt till Disneys legendariske arkivarie Dave Smith.

Koll. 694 Olof Siverbo

Carl Barks – de tecknade filmerna

Det här är den tredje av de fyra extravolymerna till Carl Barks samlade verk (se notis om den fjärde delen på sidan nio). Boken behandlar Carls animationsarbete på Walt Disneys Studios 1935–1942. Inledningsvis var Carl ”mellantecknare” men från och med 1936 så jobbade han med storyboarding.

En trevlig bok som vi förhoppningsvis kan få en recension av till nästa nummer av Kvacket.

Årgångsböckerna

I Kvacket 2/2011 rapporterade vi att 1966 skulle bli den sista kompletta årgången och att man från och med 1967 skulle ge ut ”Best of”-volymer i stället. Nu blir det inte så utan serien rullar på som tidigare med sex delar per årgång. Hur länge man kör på eller vad som fick de ansvariga att ändra sig står skrivet i stjärnorna.

Paul Murry 100 år

Paul Murry skulle ha fyllt 100 år 25 november vilket uppmärksammades på ankismlistan (http://nafsk.se/mailman/listinfo/ankism).

Favoritserier som diskussionsdeltagarna nämnde var ”Ett kungarike bland molnen”, ”På äventyr i Alaska”, ”Monstret i Sågtandsbergen” och ”Elden är lös”.

Själv har jag många fina minnen av bland annat hans serier med Emil Örn och Putte och Knölen. Utmärkta följetonger som exempelvis ”Musse Pigg och Professor Plutt” från 1968.

Koll. 976 Johan Blixt

Don Rosas Kalle Anka

Nr 25/2011 av Kalle Anka & C:o var ett speciellt nummer! Som en hyllning till Don Rosa inför hans 60-årsdag den 29 juni, fick han äran att vara gästredaktör både i Sverige, Norge och Danmark.

Redan på framsidan ser man att numret skiljer sig från mängden, eftersom logotypen är ändrad till ”KALLE ANKA & ROSA”. Här är en kort resumé av innehållet:

Omslagsteckningen är av Rosa och föreställer Kalle som nyss krockat med ett staket och sitter framför bilen med ratten runt huvet. Den publicerades första gången 1998 som en affisch i franska Picsou 313, och återgavs för första gången i Sverige 2009 i boken ”Hall of Fame: De stora serieskaparna” nr 25.

På sidan 3 har Don skrivit en kort presentation av sitt ”jobb” som redaktör.

Den första serien har den ordinarie redaktionen valt. Det är Rosas ”Ankan som inte fanns” (The Duck Who Never Was) på 16 sidor som han skapade till Kalle Ankas 60-årsdag 1994. Den publicerades i Sverige först 10 år senare, i serieboken ”Kalle Anka 70 år”. Historien handlar om hur Ankeborg skulle ha varit om Kalle aldrig fötts. Det visar sig vara ett urspårat samhälle där Oppfinnar-Jocke är lantbrukare, Kajsa är skandalförfattare, Joakim är uteliggare, Knattarna är soffpotatisar och Björnligan poliser! Serien är inspirerad av Frank Capras film ”Livet är underbart” (It’s a Wonderful Life) från 1946 med James Stewart i huvudrollen. Mycket rolig serie!

Don ägnar en helsida åt att presentera sitt första val, ”Modets växlingar”, en ny 10-sidig serie av norrmännen Knut Nærum (manus) och Arild Midthun (teckningar). Kajsa vill att Kalle ska morska upp sig eftersom han inte vågar stoppa en rånare. Oppfinnar-Jocke utvecklar ett tapperhetspiller som Kalle intar, och sen visar han på olika fartfyllda sätt upp sin våghalsighet för Kajsa. Men det är nåt som inte stämmer med pillret ... En klart läsvärd historia!

Dons andra serie är Carl Barks 16-sidiga ”Farbror Joakim som guldgrävare” (Riches, Riches, Everywhere!, Uncle Scrooge 11). Don skriver i sin introduktion att den här utfyllnadsserien av Barks är en av hans favoriter, eftersom temat är hur Joakim tjänade in sin förmögenhet. Historien inleds med att Farbror Joakim säger till Kalle och Knattarna att han kan hitta rikedomar var som helst på jorden. För att bevisa detta snurrar han på en jordglob och pekar på måfå ut ... Australiens öken! Det blir en strapats- och råvarurik resa där Joakim hittar det mesta utom vatten, men med hjälp av en massa kängurur ordnar sig allt till slut.

På sista sidan före omslaget finns en bild av en affisch där Don har ritat små teckningar från Barks alla ensidiga historier med Kalle Anka. Den finns även med i ”Hall of Fame: De stora serieskaparna” nr 27.

Tack Don och redaktionen för ett utmärkt nummer!

Koll. 316 Greger Nässén

Möss och ankor: äntligen!

Jag tror jag måste upprepa det en gång till: Äntligen!

Äntligen har turen kommit, bland alla återutgivningar av äldre serier, till två serieskapare som förtjänar att läsas av alla som gillar serier: Floyd Gottfredsons Musse Pigg & Carl Barks Kalle Anka. Det har funnits tidigare försök (framförallt av Barks serier), men de har alla haft diverse begränsningar som gjort att jag inte riktigt kunnat rekommendera dem helhjärtat; förlaget Fantagraphics som ligger bakom både de nya bokserierna har däremot hittat helt rätt. Yay*100!

Floyd Gottfredson

Låt mig börja med den äldre serien, dvs Gottfredsons. Förutom en piratutgåva på 80-talet har det bara funnits spridda skurar för de som liksom jag helst vill läsa serien på originalspråket. Och de spridda skurarna har dessutom ofta varit omklippta och/eller censurerade. Detsamma gäller det som finns på svenska som de stora Jag-böckerna, som visserligen innehöll mycket av Gottfredson men en del episoder censurerades medan andra ströks helt, plus att översättningarna ibland var översättningar via italienska istället för direkt från engelska (har jag för mig).

Men Fantagraphics utgåva där bok nummer två just kommit ut (jag väntade med att köpa den till dess eftersom jag ville ha den trevliga boxutgåvan som samlar två böcker i taget) hoppar inte över någonting: Alla strippar från starten finns med, inklusive det med tveksamt innehåll. För att kunna publicera de serierna har man valt att före varje episod ha ett litet förord där man tar upp eventuellt tveksamt innehåll, med en historisk bakgrund, ungefär som man gjort på Disneys DVD-utgåvor av de tidiga Musse-filmerna. Det är en bra kompromiss tycker jag, även om det ibland blir lite överdrivet försiktigt när varje potential ”fara” måste tas upp, som en varning för att man kanske inte ska försöka härma Musse när han klär ut sig till Eros och med en (riktig!) pilbåge i hand ger sig ut för att skjuta Klasse och Klarabella så att de äntligen gifter sig ...

Serierna är melodramer; de här två böckerna täcker de första tre åren av serien, och under den här tiden letade Gottfredson efter sin stil. Det är fartigt och spännande, men det är åren efter de här som serien blir som allra bäst. Här är episoden med Musse som post-pilot (brevbärar-pilot?) den bästa, och den visar vad som komma skall. Så det är mycket läsvärt men ännu inte finslipade serier som gäller.

Utgåvan i sig är som sagt bra. Det jag inte är helt nöjd med är att böckerna ser en smula tråkiga ut, med sina silverryggar och bleknade färger. Jag hade gärna sett en lite mer inbjudande design, som kanske lättare skulle locka helt nya läsare. För tro mig, det förtjänar Gottfredson!

Carl Barks

Och sen kommer vi till Barks-utgåvan, och den är jag nog ännu gladare för. Här finns det andra utgåvor på engelska och andra språk av serierna, men den här versionen är överlägsen de andra. För att ta dem i turordning:

The Carl Barks Library: Redan på 80-talet kom det en samlad utgåva på engelska av alla Barks Disney-serier. Stort format, mycket inbjudande omslag och känsla när man håller i böckerna, men med en del detaljer som hindrar den från att vara ett alternativ för alla. Den var dyr, och definitivt bara inriktad mot redan frälsta Barks-fan. Den var också i svartvitt, antagligen av ekonomiska skäl eftersom det är väldigt dyrt att kosta på sig en ny färgläggning. Serierna är ju avsedda för färg så avsaknaden av densamma är helt klart ett minus för läsvänligheten.

Däremot är det som sagt för Barks-fanatiker en utmärkt utgåva; du kan utan störningar se exakt hur hans teckningar såg ut (han var själv aldrig inblandad i färgläggningen). Dessutom är några av serierna censurerade, med överteckningar och utbytta ord. Det är bara på en handfull ställen, men det stör förstås att en så smal utgåva inte tilläts av Disney att vara oförvanskad. Så en på sitt sätt bra utgåva, men med en mycket smal målgrupp.

The Gladstone Library: Något decennium senare hade förlaget Gladstone rättigheten att ge ut Disney-serier i USA, och då valde man också att ge ut Barks serier i album-format, i ungefär samma storlek som till exempel Kalle Ankas Bästisar här hemma. Den här gången var serierna i färg, men tyvärr var färgläggningen ofta rätt dålig. Gjord på dator innehöll den alldeles för mycket toningar, färgerna var bleka, och det såg uppriktigt sagt tråkigt ut.

Man hade samma problem med censurerade serier, och dessutom blev det aldrig riktigt en komplett utgivning. Det var också en rätt dyr utgåva på grund av de tunna albumen; faktum är att den är dyrare per sida än TCBL. Personligen gillar jag heller inte omslagen och känslan när man håller albumen i handen; jag får ingen lust att läsa serierna alls. Så ett ganska tappert försök, men med många fel.

Carl Barks samlade verk: För det tredje försöket flyttar vi oss över Atlanten och hem till Sverige (eller norra Europa, samma utgåva finns på fler språk). Det här är en serie som kom ut de senaste åren och faktiskt fortfarande håller på, med diverse extravolymer som ännu inte kommit ut. Här är det stort format som gäller igen, något mindre än TCBL, men i färg, och med serierna för första gången i kronologisk ordning (de tidigare samlade ihop serierna i olika grupper, typ Uncle $crooge Adventures).

Med andra ord låter det som bra förutsättningar, men tyvärr är också den här utgåvan mindre bra. Det största problemet är lokalt, nämligen att de svenska översättningarna ärligt talat är ganska dåliga och mestadels helt saknar Barks underbara känsla för språkets melodi. Men det är också återigen en ruskigt dyr utgåva, och färgläggningen är jämförbar med den i TGL (som mycket riktigt är den färgläggning man utgått från i den här utgåvan). Censuren är dock borta, men det räddar inte den här utgåvan från kritik; den som är intresserad av mer detaljerad kritik kan leta upp NAFS(k)uriren 39 där jag brer ut mig mer om den.

Alltså en bra utgåva men som bara fungerar för de som är intresserade av Barks som serieskapare snarare än av att läsa bra serier, och två som har andra brister (framförallt färgläggningen är något som stör mig än mer när jag nu tittar på dem igen). Alla är/var också alldeles för dyra för en bredare läsekrets, och sen tycker jag personligen egentligen bättre om Barks serier i mindre format, närmare storleken på de ursprungliga serietidningarna; en del serier tjänar på att läsas större, men Barks anser jag gör sig bäst i originalformatet.

Finns det då inga bra utgåvor?

Jo, det finns faktiskt en, på svenska, som var lovande: Guldböckerna. En optimal storlek på serierna, en ofta mycket bra färgläggning, ett OK pris, och en trevlig känsla i handen (bortsett från dåliga omslag på de första två volymerna). Problemet är att bara hälften av Barks serier kom ut i formatet (och givetvis är översättningen samma som i andra svenska utgåvor), så komplett är det inte. Och Guldböckerna är också den Barks-utgåva som mest påminner om den nya, dvs...

Fantagraphics Carl Barks (det saknas ett samlingsnamn på utgåvan, hittills): Det fysiska formatet är samma som Guldböckerna, och innehållet fokuserar på serierna snarare än lärda artiklar om serierna (vilket både TCBL och CBSV har i rikliga mängder). Ett förord, sen serierna, sist några noter om serierna. Och allt i en alldeles förträfflig färgläggning, som gör mig själaglad att se. Inga enerverande toningar, inga bleka färger, utan istället en begränsad palett med klara färger, effektivt valda, och med originalfärgläggningen som förlaga. Dessutom är pappret lätt gulaktigt, vilket också gör det extremt trevligt att titta på. Det är en triumf för den enkla, no-nonsense-hanteringen av färger som man kan göra om man vill!

Sen undviker utgåvan givetvis alla de andra problemen också:

Det är en fröjd att hålla i boken och likaså att läsa i den. Barks serier ser precis så bra ut som de bara kan här, och om nu bara Fantagraphics håller stilen i de nästkommande 29 böckerna så vet jag åtminstone en person som kommer göra sig av med en del gamla böcker. Någon som är intresserad av att köpa ett komplett set av TGL, kanske?

Koll. 1381 Simon Wigzell

(Tidigare publicerat på seriebloggen ”Simon säger”, smorkin.wordpress.com)

Barks ankmålningar samlas igen!

När ”Carl Barks samlade verk” gavs ut 2005–2008 var ambitionen att samla Barks alla Disneyserier i ett uppdaterat lyxverk, i färg till skillnad från det amerikanska ”Carl Barks Library” som utgavs av Another Rainbow på åttiotalet. Man insåg emellertid att detta inte gav en fullständig bild av Barks karriär och fyra svenska extraböcker har därefter producerats för att fylla luckorna. Tre av dessa (”Vem är vem i Ankeborg”, ”Bruno Björn och vänner” och ”De tecknade filmerna”) finns vid dags dato tillgängliga i handeln och bokserien avslutas våren 2012 med den extrabok som kanske är mest efterlängtad av dem alla: Carl Barks – Målningar och teckningar. Precis som i tidigare volymer är det Barkskännaren Geoffrey Blum som sammanställt materialet, samlat ihop bilder och fakta samt författat texterna. Resultatet är den första utgåva sedan 1981 års ”The Fine Art of Walt Disney’s Donald Duck” som samlar Barks samtliga målningar med Disneymotiv och denna volym inkluderar naturligtvis även de målningar Barks gjorde efter dess. Utöver målningarna inkluderas en så komplett samling som möjligt av Barks färgteckningar och akvareller 1971–1997, för att detta ska bli den mest kompletta samlingsutgåvan någonsin över Barks verk efter pensionen. En stor andel av målningarna reproduceras utfallande över uppslag, ofta tillsammans med skisser och de ursprungliga Barks-omslag de baseras på. Reproduktionerna ledsagas även av en omfattande textdel som sammanfattar målningarnas och teckningarnas tillkomst under nästan tre decennier, både ur Barks och fansens perspektiv.

Koll. 1493 Germund von Wowern

Carl Barks – Målningar och teckningar. 416 sidor i färg. Redaktör: Geoffrey Blum.

Kolla ditt registerutdrag

I det här utskicket finns ett registerutdrag med uppgifter som vi har om dig i medlemsregistret. Anledningen till att vi skickar ut registerutdraget är att vi ska göra en ny medlemslista (se notis härintill). Den översta delen av utdraget visar vad som kommer att stå i medlemslistan. I den nedre delen av utdraget står övriga uppgifter: födelsedatum, inträdesdatum, e-postadress och konto (plusgiro, person- eller bankkonto). Vi är mycket tacksamma om du kontrollerar dina personuppgifter, och återkommer med eventuella rättelser senast 29 februari 2012.

Speciellt din e-postadress skulle vi vilja få veta om vi inte har den (till exempel genom att du mailar till kansli@nafsk.se). Idag har vi e-postadresser till drygt 40 % av medlemmarna, men vi skulle vilja ha många fler. Styrelsen vill ha möjlighet att snabbt få ut viktig information via e-post, om det skulle behövas. Dessutom kan du logga in på www.nafsk.se och utnyttja medlemsfunktionerna där, om du meddelar oss din e-postadress.

En ändring i medlemsregistret är att vi inte längre skiljer på hem- och mobiltelefonnummer. Vi har bara med ett telefonnummer i medlemsregistret. Om vi tidigare haft uppgift om båda numren är det hemtelefonnumret som står på utdraget. Undantaget är om du har sagt att ditt mobiltelefonnummer ska vara förval. Då står det numret på registerutdraget i stället.

Medlemslistan förr och nu

Den nuvarande medlemslistan är från 2008. Den är nu snart slut och vi behöver sammanställa och skicka ut en ny. Planen är att den ska finnas med i det första eller andra utskicket 2012. Kontrollera ditt registerutdrag (se notis härintill) och hör av dig om någon uppgift behöver ändras eller läggas till.

Nästa medlemslista blir den sjuttonde i ordningen, om vi räknat rätt. De tidigare medlemslistorna har kommit ut följande datum eller årtal, med antal kollusorer, format och sidor:

Biobesöket

Vi var några tappra ankister som gick på bio efter höstmötet. Efter lite irrfärder (vi köpte biljetterna på filmstaden Sergel men såg filmen på Söder) satt vi på bra platser och såg ”Tintin Enhörningens hemlighet”. Jag tyckte att filmen var bra och klart sevärd, numera har man vant sig vid 3D och datoranimering. Handlingen var lite hopplock, man hade använt albumen ”Krabban med guldklorna” och ”Enhörningens hemlighet”, modifierat lite och lagt till lite saker, tyckte att det ändå var hanterbart.

Öppningsscenen med Herge ritandes Tintin gillade jag speciellt. Det var många sådana poänger i filmen och jag tror att det går att finna fler om man ser den ett antal gånger till. Senaste James Bond, Daniel Graig, hade lånat sin röst till filmens skurk, Ivan Ivanovits Sakarin, som i albumen bara är en samlare.

Även Bianca Castafiore hade en biroll i filmen (hon finns i albumen ”Kung Ottokars spira” och ”Castafiores juveler”) men professor Kalkyl var inte med alls. Vi får se om han dyker upp i uppföljaren eftersom Tintin då ska på skattjakt som i albumet ”Rackham den rödes skatt”. Carl Barks-kopplingen var striden mellan hamnkranarna som var hämtad från ”Brevet till Jultomten” från 1949 där farbror Joakim och Kalle slåss med grävmaskiner. Det som störde mest var att Milou heter Snowy på engelska, där tyckte jag att översättaren gjorde bort sig riktigt när albumen för länge sedan kom på engelska.

Har du pengar och tid över så gå och se filmen (helt ok även om man inte skulle vara ett riktigt Tintin-fan), det underlättar lite om du har läst albumen, men det är inget måste.

Koll. 2165 Klaus Dejler (v. ordf.)

Comiquiz

Den 9 november samlades ett antal kollusorer hemma hos koll. 2348 Mats Nilsson för att försvara NAFS(k):s färger i den årliga tävlingen i seriekunskap – Comiquiz. I år arrangerades tävlingen av SeF Skåne. Utöver de närvarande deltog kollusorerna 314 Stefan Diös och 694 Olof Siverbo per distans. Vi hade förhoppningar om att kunna försvara vår fina andraplacering från förra året men årets tävling visade sig vara mycket knepig.

Ett par av frågekategorierna passade oss dock som handsken, bland annat en där man skulle uttyda gröngölingsförkortningar (på engelska!), vilket Stefan Diös förstås visade sig mästerlig i. En annan kategori med ankistisk anknytning som tilltalade laget var en där fyra rutor från kända serier tecknats om med ankor i stället för de ursprungliga figurerna och man skulle identifiera serierna (en av rutorna var riktigt lurig då det visade sig ha varit ankor även i ursprungsserien!). Teckningarna var för övrigt förtjänstfullt ritade av koll. 1661 Hanna Strömberg.

Ytterligare en ankistisk kategori var en där man fick se fyra framsidor från den amerikanska ”Uncle Scrooge”-tidningen och skulle ange vilken som skulle bort och varför. Efter att koll. 316 Greger Nässén och 339 Anders Berglund slagit sina kloka huvuden ihop lyckades de komma fram till att en av sidorna var ”falsk” dvs. hade aldrig förekommit på riktigt. Tyvärr fanns det dock för många andra frågekategorier där laget saknade tillräcklig kompetens och detta år fick vi nöja oss med en sjundeplats.

Vi gratulerar det vinnande laget från SeF Stockholm (med bland annat koll. 1382 Bror Hellman) och siktar på att göra bättre ifrån oss nästa år, då vi hoppas få se ännu fler medlemmar i laget!

Koll. 2348 Mats Nilsson

Don Rosas Samlade Verk

Så var det då dags för den definitiva(?) utgåvan av allt Don Rosa har tecknat. Den första volymen släpptes lagom till bokmässan och har nu även kommit till de som tecknat prenumeration. Som de flesta vet råder det ingen brist på utgivning av Rosas serier i Sverige. Det samlade materialet har redan givits ut i Hall of Fame-böckerna, och det kommer (i tämligen ojämn takt...) nya nummer av Kalle Anka Extra med en Rosa-serie i varje, men det här är en mer påkostad utgivning, och framför allt är det tänkt att den så långt som möjligt ska följa Dons egna åsikter om hur hans serier ska presenteras, både vad gäller utseende och översättning.

Vad beträffar upplägg och layout finns inte mycket att klaga på, böckerna har samma stora och stadiga format som de i Carl Barks Samlade Verk och innehåller rikligt med bakgrundsmaterial. I synnerhet är det roande att läsa en ankparodiserie som Don tecknade redan år 1970, och där ankorna uppför sig tämligen annorlunda mot vad vi är vana vid ... För kalenderbitarna finns en enorm mängd av referenser till historiska fakta och till de Barks-serier som Don haft som förebild. Mycket av detta har tidigare publicerats i Farbror Joakims Liv och i Hall of Fame, men mycket är också helt nytt.

Översättningarna är något som intresserar mig särskilt och här används till absolut största delen Stefan Diös klassiska texter. Redaktören Claes Reimerthi har dock här och där modifierat dem lite grand, vilket gör det mycket intressant att jämföra med texterna i Hall of Fame. I synnerhet i de tidiga serierna, där ju Don i hög grad använde sig av tämligen oöversättliga ordlekar, är det spännande att se hur Stefan resp. Claes lyckats (troligen ett hett diskussionsämne på framtida NAFS(k)möten!). Vissa av förändringarna är förmodligen helt enkelt gjorda för att det finns mer plats i pratbubblorna här eftersom böckerna är större, men vissa kan också vara enligt Dons önskan. Jag ser redan fram emot det band där ”En nutida Krösus” finns med för att se om Kalle fortfarande sjunger på ”Waterloo” (Don var emot det låtvalet eftersom han ju anser att serierna utspelas på 50-talet då den låten ännu inte var skriven), eller vad som valts i stället (i originalet sjunger han Groucho Marx sång ”Lydia”, vilket är vitsigt eftersom stora delar av serien utspelas i Lydien). Tyvärr är ljudeffekterna återigen huvudsakligen på engelska (en del mindre effekter som inte är integrerade i bilderna har översatts).

Av någon anledning får man inga boxar till dessa böcker (någon som vet varför?) och om det bara är serierna man vill åt duger nog Hall of Fame-utgåvorna lika bra, men vill man ha en komplett uppsättning serier av och fakta om vår tids mest hängivne ankistiske tecknare verkar man kunna få allt man önskar i och med denna bokserie.

Koll. 2348 Mats Nilsson