G ö teborgs-Posten

[Olof Siverbo]

På allmän (Hej, Stefan!) begäran kommer här min GP-artikel om Barks död, 
publicerad i lördags. (Egentligen ville jag skriva mycket längre, men det
fick jag inte för nyhetschefen...)

/Olof

-----------

Joakim von Ankas pappa är död. Den legendariske serietecknaren Carl Barks
blev 99 år.

Den amerikanske Kalle Anka-tecknaren Carl Barks dog i går efter en längre
tids sjukdom. Han avled i hemmet i Grants Pass i Oregon, samma delstat där
han föddes i mars 1901.
Carl Barks var en av de riktigt stora serieberättarna, älskad av miljoner
serieläsare runt om i världen. Under sina 25 år i seriebranschen, från 1942
till 1966, utvecklade han Kalle Anka till en fullfjädrad seriefigur med ett
brett spektrum av känslor.
Han byggde också upp ett färgstarkt persongalleri kring Kalle. 1947 skrev
och tecknade han serien Jul på Björnberget, där den stormrike Joakim von
Anka visade sig för första gången. Den tursamme Alexander Lukas och geniet
Oppfinnar-Jocke var också barn av Barks sprudlande fantasi, liksom
Björnligan och trollpackan Magica de Hex.
Innan Barks började som serietecknare hade han arbetat i flera år på Disneys
filmstudio, först som hjälptecknare och sedan som idékläckare och
manusförfattare till kortfilmerna om Kalle Anka.
Barks nådde sin konstnärliga höjdpunkt åren kring 1950, då han skapade många
av sina mest kända serieberättelser, som Vilse i Anderna, Jul i Pengalösa
och Den gyllene hjälmen.
Under hela sin verksamma tid arbetade Carl Barks i fullständig anonymitet.
Först på 70-talet började hans namn bli känt för allmänheten. Vid mitten av
80-talet hade namnet Carl Barks blivit så etablerat att det svenska förlaget
började utnyttja det i sin marknadsföring, bland annat av de så kallade
Guldböckerna med återtryck av Barks serier.
Sommaren 1994 gjorde Barks en längre resa i Europa och besökte bland annat
Stockholm, där han deltog i ett möte med 160 entusiastiska fans.
Carl Barks är inte bara den självklara förebilden för otaliga
fabeldjurstecknare, han har också inspirerat många serieskapare inom andra
genrer, som undergroundtecknaren Robert Crumb. Bland Barks beundrare finns
också filmskaparen George Lucas, som erkänt att han lånat friskt från Barks
i sina filmer om Indiana Jones.