Scrabble och ankism

[Stefan Diös]

Ulrik Simonsson skrev:

>Jag läste artikeln om bokstavsspelet Scramble (stavas det så?)i svd idag 
>(5/1) och fann att 4 eller möjligen 5 kollusorer nämndes i texten. Har 
>ankism någon förknippning med spelet eller är det bara en händelse att 
>sveriges främsta Scramble spelare råkar vara medlemmar i NAFS(k) ?


Tydligen väntar jag förgäves på att någon annan ska ge det självklara
svaret... nämligen att både ankismen och Scrabble-spelet har en tendens att
dra till sig de allra mest HÖGTSTÅENDE varelserna som någonsin har skapats
på jordens yta... erkänn att det ser fånigt ut när jag tvingas påpeka det
själv?!

Nåväl. Givetvis ligger det mycket i Kalle Hermanssons påföljande teori om
att "ducks of a feather flock together", eller hur man vill uttrycka saken.
För min del är detta fortfarande den mest bestående och tungviktiga
aspekten av hela det här ankisteriet... jag har säkert kvackat om det många
gånger förr, men jag slutar aldrig att med värme och förundran minnas de
rosenskimrande åren i början av 80-talet... åren då jag fick sitta som
föreningsansvarig på Rålambsvägen i Stockholm och ta emot alla dessa
FANTASTISKA brev och telefonsamtal från alla dessa FANTASTISKA människor
som hade hört talas om vår lilla förening för Kalle Anka-vänner och ville
vara med och trivas.

De kom från alla håll. De tog aldrig slut. Det var fantastiskt. Jag
registrerade dem och katalogiserade dem och skickade föreningsbrev till
dem. De blev som min närmaste familj. Sen dök de upp på mötena. De kom
resande från alla möjliga håll i landet. De satte igång egna
lokalavdelningar som vi i vår tur reste och besökte. Och gång efter annan
fann jag människor som var precis som jag... hur läskigt det än kan låta!
Intresset för ankor förde oss samman, men vi upptäckte om och om igen att
vi hade bra mycket mer gemensamt än så.

Många av dessa ankister är mina bästa vänner än i dag och tillhör dem jag
allra helst umgås med, oavsett om det gäller Kalle Anka eller helt andra
saker. Jag har i många år varit aktiv i alla möjliga och omöjliga slags
föreningar och aktiviteter, och överallt har jag stött på mängder av
trevliga människor som tillfört mer till mitt sociala liv än vad jag kanske
alltid har förstått själv. Men jag tror inte att någon verksamhet kan mäta
sig med ankismen för mig när det gäller kvaliteten på deltagarna. Så många
superskärpta och supertrevliga och supervettiga och superroliga individer
som jag har fått stifta bekantskap med, år efter år efter år... jag kan
knappt tro det är sant. Jag har inte varit aktiv i NAFS(k):s organisation
på länge... lika fint som på MIN tid kan NATURLIGTVIS ingenting vara, men
ett visst mått av denna gnista måste rimligen flamma fortfarande.

Det är klart att en tvärinbiten nostalgiker som jag gärna överdriver den
här sortens minnen en aning, men faktum kvarstår att det är ett härligt
gäng jag har lärt känna via ankismen. Precis vad det är för sträng i goda
människohjärtan som ankorna rör vid är förstås svårt att säga... men värdet
av att driva själva verksamheten (t.ex. umgänget med likasinnade) är för
mig minst lika stort som det likaledes svåröverträffade värdet av
verksamhetens objekt, i det här fallet Kalle Anka-serier. Detta säger jag
fullt medveten om att dessa serier i minst 15 års tid har gett mig
professionell försörjning och den oskattbara möjligheten att dagligen få
syssla med något jag älskar... mycket stort för mig personligen, men
ankiströrelsens värde är större ändå.

Och sen är det inte mer med det.

När det gäller Scrabble (som de flesta svenskar nog fortfarande känner till
som "Alfapet", även om det inte längre är samma sak) finns det dessvärre en
betydligt mer prosaisk förklaring till att så många kollusorer ser ut att
vara aktiva inom förbundet... nämligen att den verksamheten är så ny att
den ännu inte har hunnit dra till sig så många obesmittade själar ur
folkdjupen... men nog vill man ändå misstänka att det faktiskt finns en och
annan ganska väl iskruvad huvudknopp bland NAFS(k):s glada kollusorer... se
bara på Jeopardy!-resultaten som vi så ofta skryter om i skvallerspalterna!

Och en sån som Anders Berglund spelar inte ens Scrabble.


S Diös