Carl Barks samlade verk
Simon Wigzell
swigzell at gmail.com
Ons Okt 5 00:14:52 CEST 2005
En liten recension som jag postade på SeF-listan men som egentligen
passar bättre på den här listan :-) En övervikt för (tyvärr) det
negativa med utgåvan eftersom det var det som jag reagerade mest över.
Ömsom vin, ömsom vatten, men tyvärr är vinet för utspätt för att den
samlade utgåvan av Barks ska få något högre betyg från mig. Det som
är rätt är utseendet; böckerna ser riktigt trevliga och lyxiga ut,
vilket de borde göra med tanke på det höga priset (drygt 500 SEK /
bok), men själva boxen ser lite billig ut. Artiklarna är helt OK och
läsvärda, även om de kanske inte innehåller så mycket nytt för de
redan inbitna Barksläsarna, och det är väl de som är målgruppen
här :-) Textningen har inte lika mycket spänst i sig som originalets,
men får iallafall godkänt.
Det som inte är ens i närheten av godkänt är den usla översättningen;
till en sån här föregiven lyxutgåva som ändå drar in mer än 30
miljoner åt Egmont borde en ny och bättre översättning ha gjorts.
Översättningarna har valts bland de redan existerande, ibland putsade
eller kompletterade, men inte har det blivit bra för det. Barks flyt
i språket saknas nästan helt, och språket har dessutom simplifierats
i hög utsträckning vilket gör att mycket av intrycket går förlorat.
Barks flitiga användning av målande uttryck försvinner också.
Dessutom är det vanligt med modifieringar av vad som står i
originalet, och oftast helt meningslösa dylika.
Jag är medveten om att Kalle Anka-översättarna historiskt har haft
ett gott rykte, men tyvärr tycker jag det är oförtjänt, åtminstone
som det uppfattas av mig som en nutida läsare. Vad som är bra är
vissa enstaka ord (läskeblask är det exemplet som brukar tas upp, och
det är ett utmärkt ord), men en översättning består inte bara av
enstaka ord. Det är möjligt att det handlar om ett dåligt val av
vilka översättningar man har valt att använda i boken, och i så fall
är det urvalet som ska kritiseras.
Simon W.
För att vara lite petimäteraktig kommer här några exempel från den
första serien jag läste i CBSV; jag slog helt enkelt upp volym XI
eftersom den är från Barks bästa period, och började läsa en serie
mitt i. Serien det blev var WDC & S 155, där Joakim placerar en kruka
med pengar vid regnbågens slut för att se vem som ska få ärva hans
pengar.
Saknat flyt
Knepigt med konkreta exempel eftersom det mestadels här handlar om
samspel mellan repliker, men vad sägs om hackigheten i Kalles replik
"Jag försöker bita i dem! AJ! De är minsann äkta!" jämfört med
"Yowch!...Doggone! They ARE real!"? Notera också den meningslösa
ändringen med ett jag i meningen, något som låter mycket onaturligt.
Simplifiering / Målande uttryck
Förra repliken passar in här, men andra exempel är lätta att hitta:
"...dollars in coins and greenbacks" -> "...10000 kronor", "Map of ye
buried golde" -> "Skattkarta", "...a spanish galeon, trying to escape
Drake's flotilla, buried..." -> "...en spansk sjörövare har en gång
grävt ner...", "...the oldest sucker gag in the world..." -> "...en
sån svindel...", "mountain of mazuma" -> "berg av pengar"
Meningslösa modifieringar
Första nämnda repliken hör hemma här också (det är faktiskt en
eminent usel svensk replik), men det finns annat. När Knattarna har
hittat sin kruka guld dyker Alexander upp. I originalet finns det en
anledning, men det har ändrats i sin svenska version (och återigen
har originalet en rytm och språkglädje som saknas i den svenska
översättningen):
"At this moment Gladstone Gander, loafer, bum, chiseler, and
connoisseur of the fast buck, comes along!
- Did you send for me, Uncle Scrooge?"
->
"Just då kommer dagdrivaren och storskrytaren Alexander Lukas
klivande...
- Var det mej du ropade på, farbror Joakim?"
I originalet har alltså Joakim logiskt nog låtit skicka efter
Alexander, men på svenska har alltså Joakim ropat på honom, vilket
för läsaren är en smula förvirrande eftersom ett rop, till skillnad
från ett bud efter honom, inte visar lika tydligt att Joakim har en
plan med allt, och dessutom har inget rop synts till; ett bud efter
Alexander kan ha skett tidigare, men ett rop borde ha setts till i
serien. Barks visste vad han gjorde och hans serier håller ihop både
logiskt och storymässigt, något som försvinner här där Joakim inte
längre framstår som lika kalkylerande och storyn dessutom har ett
"glapp" i sig.
En annan meningslös modifiering är i priset på bilen som Kalle köper.
I originalet har han fått $1000 dollar och bilen kostar $2000, så när
Joakim kontrollerar vad han gjort med pengarna har han alltså inte
bara gjort av med $1000, utan han är nu skyldig samma summa. I svensk
version har Kalle fått 10000 SEK men bilen kostar 50000, så han är nu
skyldig 40000. Återigen, Barks var en extremt skicklig serieskapare
och han var säkerligen medveten om det ironiska i att Kalle har
lyckats bli skyldig precis lika mycket som han ursprungligen fått,
men på svenska försvinner den subtila poängen.
Pust o pes; det får räcka för nu. Alla översättningar är måhända inte
lika undermåliga, men samma irriterande brister är alltför
förekommande i böcker som trots allt är så pass dyra som de här. Och
inte förstår jag heller varför man valt "plattism" istället för
"klavism" för det engelska "flipism" i den klassiska
slantsinglingsserien; mycket oklart vad något platt har att göra med
att singla en slant, förutom att en slant givetvis är platt...
More information about the Ankism
mailing list