Något om Carl Barks samlade verk

[Stefan Diös]

Per Nilsson skrev under en annan rubrik:


>För övrigt har jag bara läst den första boken (Bok III) än, men visst har
>linjerna och färggraderingarna blivit bättre? Jag har inte hört någon annan
>komma med några synpunkter heller, så jag antar att hälsan tiger still?


Detta gläder mig att läsa. Jag hade tänkt fråga 
församlingen här om just detta, nämligen de 
färgtoningar som blev så kritiserade i de första 
CBSV-boxarna. Utgivarna har lyssnat på den 
massiva kritiken. Jag vet att man har gjort en 
avsiktlig ansträngning att ändra på vissa 
detaljer i färgsättningsarbetet. Själv är jag 
inte rätt person att bedöma resultatet, men jag 
tror mig ha snappat upp att resultatet nu är 
bättre enligt kritiker i andra länder. 
Färgtoningarna i bakgrunderna finns nog kvar, men 
är inte lika "groteskt överdrivna".

Det vore roligt att höra vad de svenska läsarna 
tycker. Är ni fortfarande kritiska eller håller 
ni med om att det har blivit bättre? Ta gärna upp 
sådana saker här på listan. Jag har möjlighet att 
framföra berättigade synpunkter till den redaktionsgrupp där jag ingår.

Det är också hög tid att jag rapporterar något om 
en annan sak som ventilerades här i vintras (och 
som Per också nämner ovan). Det gäller klarheten 
i linjerna på vissa av sidorna jämfört med 
tidigare utgåvor i t.ex. Kalle Ankas Bästisar, 
Guldböcker eller KA & C:o. Det finns exempel där 
CBSV-utgåvan är lite suddigare, och man undrade 
då om originalen hade förvanskats på något sätt 
inför denna utgivning eller varför de gamla reprokopiorna inte användes.

Den frågan förvånade och oroade mig, för jag 
visste att Byron Erickson i Köpenhamn personligen 
skulle ansvara för att de bästa möjliga 
tryckoriginalen skulle användas för CBSV. Och jag 
kunde inte tänka mig att det fanns någon som vore 
bättre lämpad än han, med hans stora kännedom om 
Barks, kontaktnät och erfarenhet av 
förlagsarbete. (Med "original" menas här alltså 
inte Barks egna originalteckningar, som nästan 
aldrig finns kvar, utan de s.k. "proofs" som 
förlagen använder och som jag tror brukar kallas 
"reprokopior" på svenska. Om det behövs närmare 
förklaringar hoppas jag att någon som är mer tekniskt kunnig kan stå för dem.)

Det tog lite tid att få besked från Byron 
Erickson i den här frågan. Han är mycket upptagen 
av arbetet med CBSV. Men till sist fick jag 
tillfälle att visa upp ett par av de exempel som 
hade framlagts (ur WDC 45 resp. 166, tror jag). 
Byron medgav utan omsvep att de tidigare 
utgåvorna från 70- och 80-talen i de här fallen 
hade klarare linjer än dagens CBSV. Uppenbarligen 
var de gjorda efter bättre original, så på den 
punkten har kritikerna naturligtvis rätt. Men 
dessa gamla original (proofs, reprokopior) finns 
inte längre kvar hos Egmont, om de ens förvarades 
där från början. Under de 20-30 år som gått har 
de skickats vidare ut i världen till andra 
utgivare som kan ha behövt dem, eller kommit bort 
på andra sätt. I alla fall är de omöjliga att 
spåra eftersom det inte finns någon dokumentation över sådana saker.

Byron Erickson försäkrar att han och hans 
medarbetare använder alla medel som står i deras 
makt och alla kontakter de har över världen för 
att leta upp de bästa tryckoriginal som finns 
tillgängliga någonstans. Ibland använder man till 
och med sidor från olika uppsättningar original 
för att få bästa möjliga helhetsresultat. I vissa 
fall, när de bästa originalen inte finns kvar 
enligt ovan, kommer det att bli något sämre än 
vissa tidigare utgåvor, för den som har skarpa 
ögon för detaljer. I andra fall kommer det att 
bli något bättre. Och i några enstaka fall 
(oftast sällsynta giveaways som t.ex. "Atom Bomb" 
och "Darkest Africa") finns det inga 
tryckoriginal alls bevarade någonstans i världen. 
Då använder CBSV inscannade sidor från de 
färglagda originalpublikationerna och ägnar 
mycket tid och omsorg åt att putsa och rengöra 
dem tekniskt (hur man nu gör det) så att de ska 
bli så snygga som möjligt i den färdiga boken. 
Det kommer dock att märkas en skillnad gentemot de andra serierna.

Själv är jag nöjd med den förklaringen, även om 
jag förstås inte i detalj kan (eller vill) 
granska allt arbete som Byron och de andra på 
Egmont i Köpenhamn har uträttat för varje enskild 
sida i verket. Jag hoppas att de flesta av 
läsarna också ska visa förståelse. Det är inte så 
att man har fumlat med de gamla originalen och 
gjort dem sämre, och det är inte heller så (i det 
här fallet) att man har skärpt till sig efter 
kritiken från läsarna. Här har man hela tiden 
gjort allting så gott det bara har varit möjligt, 
och det kommer säkerligen att fortsätta. I de 
kommande bäckerna kommer det säkert att dyka upp 
fler sidor där vissa av de äldre utgåvorna har 
haft bättre original och därmed skarpare linjer. 
Men jag hoppas att det ska vara rena 
undantagsfall och att skillnaderna ska vara små.

Jag vill tacka de svenska ankister som har hjälpt 
till med information och efterforskingar i de här frågorna.


S Diös