Kalle Anka och c:o 27.. Tummen ner..

[Stefan Diös]

Vilken julafton på ankismlistan så här mitt i 
sommaren. Två fantastiska inlägg på nästan samma dag.

Det är väldigt trevligt att läsa läsarreaktioner 
inte bara på Hall of Fame och Carl Barks samlade 
verk, utan även på mera världsliga saker som 
t.ex. Kalle Anka & C:o. Förr i världen hade vi 
många sådana diskussioner på listan. Det gläder 
mig mycket att Bror Steamboat tar upp ämnet igen.

Därmed inte sagt att jag håller med om alla dina 
åsikter. Jag har nog sett många nummer av KA på 
sista tiden som har varit betydligt torrare än 
just nr 27. Låt mig besvara/förklara/komplettera 
en del av dina punkter och kanske lägga till 
några egna. Jag kommer bl.a. att citera från de 
anteckningar jag för under mitt arbete med 
serierna. Där kan det stå vad jag tycker för 
stunden om en viss serie eller varför jag har skrivit som jag har gjort.



>Barks följs av en fånig Strutshistoria som är ganska intetsägande
>och formelartad, skriven av Paret McGreal. Inte ens Diös översättning förmår
>lyfta denna serie över det mediokra. Nästa serie är en gräslig myr-serie som
>går åt, jag vet inte vad... Skriven av Paret Block och tecknad av Patrick
>Block själv så.. tja... när Don Rosa pratade om "Moonlighting BBC hacks" så
>måste ha ha menat paren McGreal och Block.

Ptrooo, sakta i backarna här! Det var inte Don 
Rosa utan Geoff Blum som levererade den dräpande 
kommentaren om "moonlighting BBC hacks". Jag var 
där när det hände. Och jag bedömer det som noll 
procents chans att han avsåg McGreals eller 
Blocks. Nej, han var ute efter de gamla britterna 
som hjälpte till att dra igång Egmonts egen 
produktion på 70-talet och satte igång en 
manustradition som delvis lever kvar än i dag.


>  Okej, de är faktiskt amerikaner,
>men deras historier är generiska, tråkiga och totalt utbytbara. Dussinvara.

På den punkten kan du få rätt mycket mothugg 
(vilket du kanske också var ute efter att 
provocera fram). Både McGreals och Blocks har 
såvitt jag vet ett stabilt rykte om sig att vara 
kunniga, noggranna och i största allmänhet 
tillhöra de bästa i branschen. Må så vara att 
just den här strutshistorien inte hör till 
McGreals bästa, samt att deras allra bästa verk 
kanske ligger några år tillbaka i tiden, men när 
du säger "generiska - tråkiga - utbytbara - 
dussinvara" förstår jag att du i själva verket 
menar de flesta av de gamla 80-talsbritterna! ;-)

Nåja, tycke och smak må vara som det vill. Inget 
att hänga upp sig på. Men sen nämner du en intressant sak om Blocks serie:


>I den här fåniga myrserien så får till och med Kalle låna Gröngölingsboken
>att läsa i under mer än en timme... Något som ju varenda ankist (och
>Disney-läsande knatte) vet inte skall gå.  Jag förstår inte varför inte Diös
>bytte ut "Gröngölingsboken" mot "Lindkvists Myrhandbok" eller något d:o, men
>jag antar att hans sinne var förstört av att tvingas läsa denna och den
>föregående historien. Tråkigt, tråkigt och tråkigt!

Fint formulerat! :-) Bäst svarar jag genom att 
klippa in en kommentar som jag skrev under 
översättningsarbetet: "Aj-aj-aj. Det ska bara 
vara gröngölingar som får lov att titta i boken. 
Om Kalle måste snoka i den hade vi kunnat använda 
nån sorts skolbok i stället. Men nu kan vi inte 
låtsas det eftersom rutersymbolen syns så tydligt 
överallt. Ja, då får vi väl låtsas som ingenting, då."

Ja, jag menar alltså att man inte kan låtsas som 
om det inte är Gröngölingsboken om den tydligt 
har Gröngölingarnas märke på sig. Annars håller 
jag verkligen med dig om att Pat Block borde veta bättre i det fallet.

Men det värsta med serien är slutet, som inte går 
att använda alls på svenska. (Frågan är 
egentligen om det någonsin har gått att använda 
särskilt effektivt i USA heller. Man måste kunna 
sin Frank Sinatra - eller åtminstone sin 
Oscar-historia så väl att man genast kan gnola 
texten till vinnaren i kategorin "Bästa 
originalsång" från år 1959.) Jag citerar min slutkommentar:

"Åhå. Nu förstår jag varför vi inte har haft nån 
brådska med att ge ut den här serien. Vid närmare 
betraktande visar det sig att totalt hela serien 
bara är en ursäkt för att bygga upp en slutpoäng 
som totalt INTE går att översätta. Det är en sång 
som heter "High Hopes" (jfr text 155) där texten 
går ut på att "an ant can't move a rubber tree 
plant" (jfr text 152). Jag tackar Google för den 
informationen. Men detta var, får jag ju lov att 
säga, en av de mest omöjliga 
översättningsuppgifterna jag har stött på under 
mina 26 år i branschen. Kanske hade jag orkat 
göra ett ärligt försök att lösa det bättre i min 
ungdoms energiska dagar, men jag är inte säker på att jag hade lyckats."

Dialognumreringen som jag hänvisar till är 
Egmonts interna. Jag tror att det meningslösa 
slutet är en av anledningarna till att man retar 
sig lite på den här serien. I övrigt är väl det 
mesta OK (utom ovan nämnda med Gröngölingsboken). 
Och jag erkänner genast mitt eget bidrag till 
misslyckandet genom att inte ha skapat en fyndig slutpoäng.


>Sedan får vi en gammal varg-historia av Gil Turner. Inte en av Gil Turners
>roligaste precis... Stora Stygga vargen kan ju inte vara SÅ mesig..  En varg
>bortjagad av prärievargar?  Det är ju löjligt egentligen... och vad har alla
>kortfilmsdjuren i denna varghistoria att göra?  Nej, inget lysande verk från
>herr Turner precis. Han skulle hållit sig till piratfilmer.. :-)

Hoho, nu är jag säker på att du bara är ute efter 
att skapa debatt! :-) Hur någon kan klaga på att 
det kommer sällsynta vargrepriser av Gil Turner 
går ju bara över min horisont. Min kommentar till 
den serien var: "Mycket, mycket trevligt val av 
repris." Och det står jag gärna fast vid. Det är sånt som värmer själen.



>  De Graaf och Mau Heymans har i och med "Bil med lånta
>fjädrar" gett oss ytterligare en historia som vi läst förut... många
>gånger.. ibland av Barks, Ibland av italienare... men samma historia..
>igen...

Här visar mina kommentarer att jag är beredd att 
hålla med dig till punkt och pricka. Efter ett 
par sidor skrev jag: "Hittills känns det som om 
varje scen, varje ruta och varje replik i den här 
serien har inträffat ungefär åttahundra gånger 
förut. Igenkännande ska ju vara en viktig 
ingrediens, men jag undrar ändå." Och i slutet 
skrev jag: "Den här serien var inte bara 
uttjatad, man kan också säga att den inte var bra nån enda stans."

Så det var ju lite trist, ja.


>  Ja, hela numret är faktiskt tråkigt...
>Förutom de gamla strippserierna så är det här numret inte läsvärt alls.

Tja, alla åsikter ska respekteras, även denna ... 
;-) Men viktigast av allt: Stort tack för ditt inlägg!




S Diös