Re: Sjung hej för en hackebiff?

[Stefan Diös]

Felix undrade följande, och mitt svar följer nedan efter frågan:


>I Barks-serien Vilse i Anderna kommer en av 
>invånarna sjungandes på sången "På en 
>blomsterkläde kulle" (som han lärt sig från den 
>tidigare besökaren), senare i serien får Kalle 
>frågan om de inte har några fler sånger, och han 
>svarar att "Jodå! Bobi-bobi-bobi-di-bida". När 
>ankorna kommer tillbaka till Avskyvärld i Don 
>Rosas serie Åter till Avskyvärld  sjunger en av 
>invånarna mycket riktigt på den senare nämnda 
>sången, som fortsätter "Sjung hej för en hackebiff...".
>
>Så till min fråga. En googlesökning på "Sjung 
>hej för en hackebiff" ger exakt noll träffar. Är 
>det helt enkelt en nonsenstitel som är påhittad 
>endast i den här aktuella kontexten? I den 
>engelskspråkiga versionen tycks karaktären 
>sjunga en variant av "The world owes me a 
>living" som har åtminstone viss ankistisk anknytning.


Såsom riddare av H.A.C.K.E.B.I.F.F.-orden sedan 
1982 känner jag mig unikt kvalificerad att 
besvara denna mycket trevliga fråga. :-) (Kanske 
kan det också spela in att jag är den skyldige till sångraden i fråga.)

Låt mig först säga att jag tror hackebiffsången 
finns med i alla svenska utgåvor av "Åter till 
Avskyvärld". Därefter kan jag inflika att denna 
serie inte var helt lätt att överföra till 
svenska. Rosas premiss var att avskyvärldingarna 
blixtsnabbt tar upp all kultur som de fått från 
sina senaste besökare. I Barksserien var ju deras 
besökare från Alabama i originalet och från 
Sverige i översättningen. Det gällde alltså att 
överföra alla referenser till typiska amerikanska 
sydstatsfenomen till typiska svenska 
motsvarigheter. Rutan längre fram i serien där 
Flinthjärta försöker sälja corn pudd'n and 
fatback, pedigreed corn dogs, bib overalls, print 
dresses och front porch swings, delvis 
illustrerat med bilder, är bland det mest omöjliga jag har utsatts för.

Så det var ju tur att frågan inte gällde det! 
Nåväl, i Rosas serie har invånarna nu tagit efter 
Kalles Ankeborgskultur eftersom han och Knattarna 
var deras senaste besökare. Det är alltså 
meningen att de ska prata som Kalle Anka i 
stället för som sydstatare resp. 
1800-talssvenskar. I de två rutor Felix hänvisar 
till sjunger en invånare, klädd i fyrkantig 
sjömanskostym, på två sångtexter som alltså bör 
vara lätt igenkännliga som ankeborgska för att poängen ska gå fram.

I originalet är den ena texten mycket riktigt 
"The World Owes Me a Living", en Disneymelodi som 
ofta förknippas med Långben men som sjungs av 
Kalle Anka i minst en Barksserie som jag känner 
till ("Kalle Anka och sjöormen"). Den andra 
texten är "Chickery Chick", en amerikansk 
slagdänga från 40-talet som Kalle i Barks 
original till "Vilse i Anderna" nämner som svar 
på frågan om det har kommit några nya sånger sen sist.

Jag har ingen anteckning från arbetet med serien 
om varför jag valde de texter jag gjorde. Men för 
den ena texten måste det ha varit naturligt att 
välja samma text som finns på motsvarande ställe 
i den svenska "Vilse i Anderna", vilket alltså är 
"Bobi-bobi-bobi-di-bida". Jag vet inte om P.A. 
Westrin hade någon särskild text i åtanke när han 
skrev detta, men det passar bra gentemot 
nonsenstexten som hör till originalets "Chickery Chick".

För den andra texten hade det varit lika 
naturligt att välja den svenska versionen från 
stället där Kalle sjunger "The World Owes Me a 
Living". Den är "Nu är det sommar, nu är det 
sol". Jag vet inte varför jag inte skrev det. 
Kanske kände jag inte till det textstället år 
1990, kanske tyckte jag inte att det var 
tillräckligt specifikt ankeborgskt så att jag 
hellre ville hitta något annat. Varvid jag 
tydligen valde nånting med hackebiff, en 
kulinarisk specialitet som åtminstone för min 
generation Westrin-läsare är väl så förknippad 
med Ankeborg som någonsin läskeblask. (Bland 
annat användes hackebiffen ofta som ersättning 
för hamburgare, en exotisk rätt som länge ansågs 
alltför okänd för svenska läsare. En gång 
översattes det rent av med "fastlagsbullar".)

Svaret blir alltså att jag, såvitt jag i dag kan 
minnas och gissa, själv skaldade raden "Sjung hej 
för en hackebiff" i hopp om att den direkt skulle 
föra läsarens tankar till något typiskt för 
Ankeborg. Därmed påstår jag inte att jag är, 
eller ens var, särskilt nöjd med den lösningen. 
Än mindre med den kommande dialogen där 
avskyvärldingen ska härma Kalle Ankas snack ("Dra 
mej baklänges" och allt möjligt).

Det är inte alltid lätt här i världen. Men jag är glad för frågan! :-)



S Diös


---
This email has been checked for viruses by AVG.
https://www.avg.com