Kvacket 4/2001
[föregående Kvack] [nästa Kvack]
Redaktör: | Johan Blixt och Åsa Johansson |
---|---|
Utförande: | Guldgult papper, 8 sidor |
Upplaga: | 900 |
Packningsdatum: | 30 augusti 2001 |
[PDF] (kräver inloggning)
I dina händer håller du just nu årets fjärde Kvacket, fullmatat med intressanta notiser om korsord, jubileumsmynt, sommarens specialnummer av Kalle Anka & C:o och mycket mer.
I utskicket hittar du också en inbjudan till det lysande, eminenta och framför allt hysteriskt roliga JUBILEUMSMÖTET lördagen den 22 september – en av de viktigaste tilldragelserna i ankistisk tideräkning – och den nya Dumlistan (köp, köp, köp!).
Och glöm nu inte att delta i den nya roliga tävlingen, gjord av koll. 2324 Andreas Eldh.
Ankonrapport
Om Göran Persson hade befunnit sig på Harpsund vid månadsskiftet juni/juli hade han sett något som ingen annan statsminister har blivit vittne till. Kring ett av grannhusen (och inuti) hölls nämligen årets upplaga av Ankon, NAFS(k):s traditionsrika sommarkongress. Tio glada kollusorer hade samlats för att kolludera, leka, tävla och grilla under säker ledning av koll. Erik Starbäck, som arrangerade sin tredje Ankon.
Bland de tio deltagarna fanns i vanlig ordning den sorgligt välkände koll. Karl-Erik Lindkvist, som inte missat en enda Ankon sedan premiären 1981. Han gjorde entré i en splitter ny schabbilac och tvingade övriga mötesdeltagare att spela Popgeni.
Det spelades också mycket krocket på Ankon, både individuellt och i lag. Efteråt utropade sig koll. Johan Blixt till officiell Ankonmästare, något som arrangör-Erik möjligen har vissa invändningar emot.
Temat för Ankon var annars Farmor Ankas gård, vilket passade bra ihop med den lantliga miljön. På lördagen gick vi en trevlig promenad och spanade efter kor.
Vidare hade den initiativrike koll. Per Eriks bror
Starbäck
sammanställt två tävlingar som båda kretsade kring
Mårten Gås. Den första var en tecknaridentifikation, som
tyvärr var så svår att bara två av deltagarna
vågade lämna in sina svar.
I den andra tävlingen blev vi indelade i tre lag och utrustades med åtta lösryckta serierutor från olika Mårten Gås-serier. Tävlingen gick ut på att placera rutorna i lämplig ordning och skriva ny dialog i de tomma pratbubblorna. Tyvärr blev tävlingsuppgiften för mycket för ett av lagen, som helt enkelt föll i sömn i diverse soffor och fåtöljer. Lag nummer två satte ihop en berättelse om hur Farmor Ankas boskap bildar en sångkör, medan det tredje laget berättade om hur Göran Persson avlägger studiebesök på Harpsunds lantgård. Ja, det var nog tur att statsministern höll sig borta.
Don Rosa Library
De som fått upp ögonen för Don Rosas tidiga skapelser The
Pertwillaby Papers
och The Adventures of Captain Kentucky
, efter att ha
läst Claes Reimerthis utmärkta artikel i NAFS(k)uriren Nr. 31,
kan nu stilla sin nyfikenhet genom att införskaffa två nyligen
utgivna samlingsalbum kallade The Don Rosa Archives del I & II. Av
särskilt ankistiskt intresse är "The Pertwillaby Papers", en
tidningsstripp som utvecklades till ett större serieformat och finns
samlad i del I av de två böckerna. Som har påpekats i ovan
nämnda artikel baseras flertalet serier i denna samling på samma
historieidé som flera tidiga ank-serier som Rosa senare skapade.
Snarare än att rabbla upp alla likheter och skillnader mellan dessa
serier och ank-versionerna (något som jag fann stort nöje i att
själv upptäcka allteftersom jag läste) ämnar jag
här enbart översiktligt redogöra för min personliga
uppfattning av berättelsekvalitén och läsupplevelsen.
Förhoppningsvis kan detta vara av något intresse för den
som går i köptankar.
The Pertwillaby Papers
består av längre historier medan
Captain Kentucky
-berättelserna i den andra boken är kortare och
betonar snabbare skämt. Vi börjar med att titta på den
första bokens innehåll.
Det går knappast att stämpla på en generell bedömning av alla serierna eftersom man tydligt ser Rosas tecknar- och berättarstil ändras och utvecklas ju längre man läser. Med tiden börjar allt fler detaljer smyga sig in i bakgrunden, tecknarstilen blir mjukare och handlingen blir mer komplex. Vid övergången från tidningsstripp till större format förs tankarna till Hergé och Tintin-seriernas liknande förändring.
De enskilda avsnitten är långa och ger läsaren möjlighet att sjunka in i handlingen ordentligt innan det hela får sin upplösning. Tack vare längden blir kasten mellan olika miljöer inte så våldsamma som i serier som försöker trycka in för mycket handling på för få sidor. Berättelserna är storslagna och man undrar vad som skulle kunna hända om Rosa fick breda ut sina ank-berättelser på fler sidor än idag.
Berättelsen som jag finner sticker ut lite extra från de
övriga är Sub-Zero
som mer än något annat i
samlingen förde mina tankar till gamla hederliga äventyrsfilmer.
En otyglad Don Rosa får här bygga sin berättelse kring
historiska händelser och personer som aldrig skulle få komma med
i en ank-berättelse. En del skämt är aningen råa och
vissa medverkande karaktärers förhållningssätt till
omvärlden är allt annat än oskyldigt. För det mesta
går humorn hem medan somliga händelser är lite mer
svårsmälta. Det är knappast förvånansvärt
att denna series handling inte har återanvänts i ank-format.
I det andra albumet, The Adventures of Captain Kentucky
, är Rosa
åter tillbaka i tidningsstrippformatet. För den som inte är
familjär med händelser, platser och personligheter anknutna till
Louisville och Kentucky kan innehållet variera från det
nästan helt obegripliga till någorlunda begripligt.
Behållningen för en icke-insatt läsare ligger främst i
den visuella framställningen i huvudpersonens extrema handlingar, som
tillsammans med författarens tendens att blanda in verklighetsbaserad
fysik i sammanhangen får en absurd men underhållande effekt.
Den första av de båda böckerna gav mig definitivt störst läsglädje eftersom jag föredrar långa äventyrsberättelser, men jag måste erkänna att vissa av skämten i den andra boken, t.ex. den ständigt olycksdrabbade trafikhelikoptern, fick mig att skratta oroväckande okontrollerat.
Böckerna finns i skrivande stund tillgängliga att inhandla på Internet via www.tronsmo.no.
Sommarens bästa serier i Kalle Anka & C:o
Den här recensionen kommer till stor del att handla om Kalle Anka & C:os tre extra tjocka nummer.
I det första av de extra tjocka numren var det Marco Rota som utmärkte sig. Numret hade inte någon skämtutsida, utan det var en utsida tecknad av Marco Rota. Precis som nummer 21, fast där var det Don Rosa. Jag tycker att det är bra att Kalle Anka inte bara kör med skämtutsidor. Ytterligare ett plus är att det är kända tecknare som Don Rosa och Marco Rota som har tecknat utsidorna.
Serien Sarascenernas natt
(KA 27/2001) av Marco Rota handlar om att Kalle
Anka, Joakim och Knattarna är på skattjakt efter att Kalle har
tappat ett arabiskt svärd och funnit en karta i det. Kalle, Joakim och
Knattarna förs genom en blixt tillbaka 800 år i tiden och
får se pirathövdingen Calladins skatt. Fast det visar sig att
den stora skatten i själva verket är en vacker flicka.
I nästa nummer var det Romano Scarpas tur att fylla de 32 extra
sidorna. Serien heter Långben och den stenhårda stenligan
(KA
28/2001) och handlar om den liga vars chef är väldigt lik
Långben. Musse och sheriffen försöker övertala
Långben att ersätta den fångade chefen och på
så sätt lura resten av ligan in i en fälla. Jag vill inte
avslöja hur serien slutar, det får bli en överraskning.
Det sista extra tjocka numret innehåller en Don Rosa-serie som heter
Vägen till Xanadu
(KA 29/2001) och är ett slags
fortsättning på en gammal Carl Barks-serie om när ankorna
är i dalen Tralla la, dalen där alla är lyckliga. Jag
håller med Stefan Diös då han på det senaste
Kajsamötet sa att serien är en av hans personliga favoriter.
Även denna gång ställer ankorna till problem, värre
än tidigare. Denna gång stannar den heliga strömvirveln,
men ankorna rättar till det ändå, till slut. Vägen
till Xanadu
tycker jag innehåller allt som en äkta Don
Rosa-serie ska innehålla: spänning, roliga fraser, bra manus och
bra teckningar. Enligt min mening är detta nummer bäst av de tre.
Tävlingen är avgjord!
Tävlingen med Barks-bilder från Kvacket 3 är avgjord. Vinnaren är koll. 1987 Erik Palm, som inte vinner den infrasnabba, superröda undervattenskamera som han önskade sig, utan kulturgods från Dumlistan till ett värde av 313 kronor. Grattis Erik!
Svaren på tävlingen är:
- Sid 1)
Kalle Anka och sjöormen
(FC 318) - Sid 2 a)
Musiken och vad den ger oss
(WDC 85) - Sid 2 b)
Den vältränade jycken
(WDC 70) - Sid 2 c)
Dansa efter min pipa
(WDC 278) - Sid 5)
En skön historia
(WDC 308) - Sid 6 a)
Till fantasins stjärnor
(WDC 199) - Sid 6 b)
Simmar bäst som simmar sist
(WDC 190) - Sid 6 c)
Kalle Anka och sjöormen
(FC 318) - Sid 7)
Jul i Pengalösa
(FC 367) - Sid 8)
En skön historia
(WDC 308) - Sid 9)
Här ska rivas
(WDC 264) - Sid 10)
Det hänger på ett hår
(WDC 272) - Sid 11)
Mycket för mycket musik
(WDC 165) - Sid 12)
En festlig dag på nöjesfältet
(WDC 279)
Bruno Björn och Benny Burro
Carl Barks ... Då tänker alla människor på Kalle Anka. Kalle Anka var ju också hans stora grej, men han ritade också lite andra bilder och serier både före och efter sin pension, bland annat Bruno Björn och Benny Burro. I Sverige finns det sex album med Bruno Björn (Barney Bear) och åsnan Benny Burro.
Det är inte Carl Barks själv som har skapat Bruno Björn. Första gången Bruno Björn uppträdde var i en film som hette Björnen som inte kunde sova från 1939. Filmen handlade om en charmig och klumpig björn som förgäves försöker gå i ide.
Brunos skapare var paret Hugh Harman och Rudolf Ising. De hade börjat sin karriär på 1920-talet hos Walt Disney, men just som Musse Pigg hade slagit igenom så bytte de bolag till Warner Brothers och 1934 bytte de igen till ett bolag som hette MGM (Hollywoods ledande filmbolag).
På MGM var Hugh och Rudolf studiochefer fram till 1940-talet. Deras filmer var mer eller mindre plagiat på Disneys filmer men de var gulliga och noggrant genomarbetade. År 1940 fick de rent av en Oscar för en av sina filmer. Första gången Bruno Björn sågs i en serietidning var hösten 1942, i första numret av förlaget Dells nya djurserietidning Our Gang. Dell producerade alla Disneys serier med viss hjälp av Carl Barks och Bruno hade nästan inte märkts i tidningen om det inte hade varit för honom. Han tecknade 26 historier mellan 1944 och 1947. Carl Barks var ju egentligen anställd för att teckna Kalle Anka, men som de flesta tecknare fick han hoppa in om det fattades folk. Bland annat tecknade han Musse Pigg och Andy Panda. 1943 skapade Carl Barks åsnan Benny Burro och satte ihop honom med Bruno Björn.
Jag tycker att Bruno Björn och Benny Burro är otroligt bra tecknade och äventyren skiljer sig från Kalle Ankas.
Höstmöte
Vi vill redan nu passa på och berätta att höstmötet (datum ännu inte bestämt men det verkar bli runt månadsskiftet november-december) kommer att gå i kulturens tecken så ni kan redan nu börja arbeta på en sång, en tavla eller kanske en mim! Vi planerar även att gå på Atlantis som har haft premiär då.
Önskas köpa
Koll. 2480 Anders Christian Sivebæk önskar köpa
tillägget till Kalle Anka & C:o nummer 28 från 1993 (med Solens
Son
av Don Rosa) och Kalle Anka & C:o nummer 49 från 1999 (med andra
delen av Don Rosas Kalevala-serie). Om du är intresserad av att
sälja dessa så maila till acsive@mail.mira.dk eller
acsive@yahoo.com eller skriv till:
Anders Christian Sivebæk
Svinget 7a, 1. sal, vær. 19, Nr. Nissum
7620 Lemvig
Danmark
Ange också om du vill ha pengar, frimärken eller danska nummer med serier av Don Rosa (som inte har kommit ut i Sverige) i utbyte.
Gröngölingefieringsuppdatering
Ytterligare förslag har kommit in när det gäller gröngölingefieringen av föreningens olika titlar. Denna gång är det koll. 2553 Erik Bergwall och koll. 2457 Fabian Rothelius som har varit flitiga:
ORDFÖRANDE
Ordningsam Radikal Domare som Förespråkar Örfil när Rikets Ankister Noga Dementerar Elementära fakta. (Erik Bergwall)
Oroande Rask Draghäst För Övrigt rolig Ankistisk Nämnd. Dessutom Enväldig. (Fabian Rothelius)
KASSÖR
Kronans och Ankismens Stora Sakkunnare gällande Ören och Riksvaluta. (Erik Bergwall)
K.A.S.S.Ö.R. Av Stor Samt Ökänd Rang. (Fabian Rothelius)
SEKRETERARE
Sakkunnig Enligt Kulspetspennans Ringa Envetenhet, Trotjänare av det Extremt Riskfyllda Ankismens Raka Evighetsskrifter. (Erik Bergwall)
Skrivande och Erkänt Krävanda Raket. Eftertraktad, Troligtvis Edsvuren, Rogivare. Antagligen Radikal Eftersläntrare. (Fabian Rothelius)
ÖVRIG LEDAMOT
Övertalbar Villig Riksankist Inom Gruppen. Lagkunnig Erfaren Donare, Ankismens Medarbetare, Om så Tyckes. (Erik Bergwall)
Ökänd, Vetgirig Räv Inom Gränslandet Liv Eller Dagdröm. Annars Mycket Ovärderlig Typ. (Fabian Rothelius)
Ni som har tagit del av Kvacket 3 vet att det blir en omröstning bland de inkomna förslagen till hösten, sannolikt på höstmötet, och fram till dess välkomnar vi fler förslag. Skicka bidragen till NAFS(k)ansliet.
Rättelse
I Kvacket 3 rapporterade vi om Guernsey’s serieauktion där storyboardteckningarna till Plane Crazy såldes. Den uppmärksamme läsaren märkte att slutet på notisen var något osammanhängande och här följer därför sista stycket som det skulle ha sett ut:
International Museum of Cartoon Arts i Florida säljer Plane Crazy-originalen för att bättra på sin ekonomi, men eftersom teckningarna inte blev sålda den 19 maj gjorde Guernsey’s ett nytt försök att sälja dem den åttonde juni. Tyvärr lyckades man dock inte sälja dem vid detta tillfälle heller.
Joakim von Anka på EU-mynt
Jag har en gammal nyhet som jag hittade i Metro för en hel del månader sedan, men som fortfarande är aktuell för dem som inte har läst den på grund av att beslutet i nyheten inte har genomförts ännu:
Italiens president Umberto Virri och finansminister Vincenzo Visco presenterade ett nytt EU-mynt i Rom i går. Myntet, som har Walt Disneys seriefigur Joakim von Anka präglat på ena sidan, ska delas ut till skolbarn 2002 för att öka intresset för den europeiska valutan.
Citatperdy!
Så vad är nu detta? Jo, en tävling, inspirerad av ankisternas två favoritfrågesporter Citatjakt och Jeopardy! Fina priser från bröderna Dum utlovas.
Till varje citat, som är ett svar, vill jag veta:
- Vem ställer frågan?
- Hur lyder frågan?
- Vem svarar?
- I vilken serie, film eller övrigt ankistiskt sammanhang?
Svårighetsgraden varierar, varje rätt dellösning ger 1 poäng, sålunda max 102 poäng. Knattar behöver inte lösa uppgifterna 16 t.o.m. 24, vilket ger knattemaxpoängen 66. Skicka din lösning till (k)ansliet senast 15 november.
Tja, jag använder spillolja, Farmor!
Javisst! Men det var en konstig prick. Han ville inte ta emot några pengar.
Den är normal! Det betyder att jag har fått siesta i revlagret! Lägg flera filtar på mej! Svettas jag inte, så blir jag stel!
Nej! Jag stannar här, där det är varmt och skönt, och njuter av föreställningen genom fönstret! Hi-hi!
Min senaste tidsmaskin – årets modell i ekonomi-utförande! Ingen onödig grannlåt – men funkar gör den!
Jag menar alltid vad jag säger. Annars säger jag inget.
När signalen ljuder, tar jag den här eldsläckaren och springer till brandplatsen och sprutar kemikalier över lågorna!
Nej! Jag är vegetarian!
972.536 kvintiljoner, 693.754 kvadriljoner, 341.869 triljoner ... niohundrafyrtio överplusiljoner, sexhundrafem duplikatiljoner, trettiotre imaginäriljoner ... sjuhundranittioen ultrafatiljoner, trehundrafyrtio supertriljoner, femtionio duperdriljoner, tjugonio biljoner, sjuhundrafemtio miljoner ... fyrahundrasextiotusenfemhundrafyrtiotre droppar!
I går, när jag tog med min krokodil på bussen!
Ibland kvittar det vad man säger! Det är tonen som är viktig!
Vi vet inte! Rapporten låg i lådan, som hamnade i pannrummet av misstag!
Du! ... Men vi far dit ... ändå!
En död fluga!
Jul, ha! Nåja, kanske det, men jag kommer att dra av en halv dagslön!
Clifford, we read the script!
It’s the truth! Somebody did it! Maybe Martians with a ray!
It says here that it’s downright rude, Your Majesty!
Don’t worry! I left them a little gift, just in case!
No, not at any time! Only when it was funny!
For imaginary time, I pay imaginary money!
At the old reservoir! Used to be trout in there when I was a kid!
Gleepka wawatoo mi!
’Old sea dog,’ eh? Why, ye sassy wench! I’ll shiver yer timbers if ye don’t take that back!
- På denna uppgift skall du formulera en fråga som inte kan besvaras med hjälp av Gröngölingsboken, samt hänvisa till en serie och tala om varför du valt just denna formulering! Detta spörsmål tas upp i tre olika serier, med skilda lösningar. En poäng per korrekt fråga respektive serie, alltså max 6 poäng.
Anka på kryss
Varje söndag finns i Svenska Dagbladet ett korsord (bildkryss) kallat
Profilen
, där en känd person utgör temat. En silhuettbild
ska leda fram till rätt namn, vartill kommer att en stor del av orden
i krysset är hämtade från personens liv och verk. Det
är förstås ofta en hjälp eftersom man (läs: jag)
ganska sällan känner igen porträttet så väl att
kändisen direkt går att identifiera.
Så var dock inte fallet i Profilen
nr 698 från den 6 maj
2001. Det räckte med en snabb blick på ansiktet för att
jag, och säkert många andra lösare, med nöjd min kunde
fylla i lösningen KALLE ANKA i de därför avsedda skuggade
rutorna. Naturligtvis granskade jag detta kryss med extra stort intresse.
Jag fann att konstruktören Peter Johansson hade gjort ett gott arbete.
SvD har ett sedan urminnes tider grundmurat rykte för sina
högkvalitativa korsord, som ofta anses sakna motstycken i Sverige.
Denna Profil var inget undantag och tålde mycket väl en
granskning inte bara med krysslösarens utan också den kritiske
ankistens ögon.
Här följer alla de nycklar ur krysset som har med profilen X
,
alltså Kalle Anka, att göra, plus ett par som inte nämner X
men som helt klart är anpassade efter temat. Antalet bokstäver
står inom parentes. Tänk på att detta inte är
någon frågesport utan taget ur ett sammanhang, varför
flera av orden är svåra eller omöjliga att lösa utan
hjälpen av korsande ord. De rätta lösningarna presenteras i
senare nummer av Kvacket.
- Främste X-tecknaren enligt många (4+5)
- X:s släkting valfångaren (4+4)
- Tankspridd professor med X (6+3+4)
- Skapade X 1934 (4+6)
- Är X:s brorsöner, ungefär som scouter (12)
- Heter X i Finland (3)
- En Puff med X (6)
- X:s morbror, fast han benämns farbror, som badar i tillgångar (6)
- Där blir X inte röstlös (13)
- Bär X (13)
- Har X:s kusin Alexander (3)
- Tappade X på en stad som sen hette Omelett (3)
- Far X på varje jul (15)
- Var kommer X:s tidning (5)
- Mårten med X (3)
- Häxmadame hos X (3)
- Blir X-serier (5)
- Som sagt av X (7)
- Första filmen om X handlade om en sådan (4)
- Där bor X (8)
Jag, X
om X (3)- Är ju X (8)
- X:s käresta (5)
- X i Danmark: Anders – (3)
- Bär Uppfinnar-Jocke med två fåglar (11)
- Plutos är stor (3)
- 176-671 och hans bröder (10)
Historisk kollusor
Koll. 1358 Dick Harrison belönades den 18/8 med Hertig Karls pris för sina insatser som historiker. Klädd som turist från 1300-talet tog koll. Harrison emot en check på 50.000 kronor och höll därefter ett mycket roande tacktal. Tyvärr lyckades jag inte gratulera honom då och där, så om Dick Harrison läser det här – grattis, det är dig väl förtjänt!
(För dem som ännu inte läst något ur Dick Harrisons
redan omfattande produktion kan jag rekommendera Mannen från
Barnsdale
som behandlar Robin Hood-legenden. Han har också skrivit
flera läsvärda artiklar i NAFS(k)urirer.)
Doktorsavhandling om ankor
Så har en finsk språkforskare en gång för alla konstaterat vad ankister världen över visste för länge sedan: Kalle Anka-serier är litteratur på hög nivå. Forskarens namn är Pia Toivonen och hon disputerade den 31 maj i år vid Vasa Universitets humanistiska fakultet med en doktorsavhandling om de olika översättningarna till svenska, finska och tyska av Donald Duck Weekly. Avhandlingens titel är En serietidning på fyra språk.
Kristoffer Björkström och koll. 338 Aake Forsmark tipsade om
två artiklar om denna avhandling på mailinglistan: Hon blir
doktor på Kalle Ankas kvack
, publicerad i Vasabladet i Finland
2001-05-30, och Ingen björntjänst att låta barnen
läsa Kalle Anka
, publicerad i Västerbottens Folkblad 2001-07-11.
Båda artiklarna innehåller intervjuer med Pia Toivonen där
hon kort berättar vad hon har kommit fram till i sin forskning.
Toivonen har utgått från 26 olika Donald Duck Weekly-serier som har blivit översatta och publicerade i tyska Micky Maus, svenska Kalle Anka & C:o och finska Aku Ankka. Hon har kommit fram till att språket i de olika översättningarna, men framför allt i Kalle Anka & C:o och Aku Ankka, är rikt och nyanserat och innehåller mycket ordlekar och många olika stilfigurer. Bäst verkar det dock som om Kalle Anka & C:o är och Toivonen berömmer Stefan Diös för hans skickliga översättningar.
Kalle Anka & C:o har fler ordlekar än originalet och dessa är väl anpassade till den lokala miljön, alltså det samhälle som de svenska läsarna lever i. Ordlekarna är ofta så pass avancerade att yngre barn kan ha svårt att förstå dem och Toivonen säger att tidningen lika mycket är en vuxentidning som en barntidning. Kalle Anka & C:o får också beröm för den goda papperskvalitén, vilken är betydligt bättre än kollegan Aku Ankkas.
Disney på DVD
Sedan åttiotalet har Disney gett ut sina tecknade långfilmer på video och de senaste åren på DVD. De flesta filmerna har funnits ute flera gånger, men när det gäller de tecknade kortfilmerna från 1928 och framåt har utgåvorna varit mer sparsmakade. Oftast har de tyvärr dessutom varit dubbade när de har givits ut på våra breddgrader. I mitten på nittiotalet gavs Mickey Mouse – The Black & White Years ut på laserdisk i USA. Denna box (som var alldeles för dyr och därför sålde dåligt) innehöll ca hälften av de svartvita Musse Pigg-filmerna från 1928 till 1935. Sedan dess har nästan ingenting kommit för samlare av Disney-kortisar. Men nu verkar det bli ändring på detta!
I USA släpps i början av december fyra stycken numrerade (150.000 ex var) DVD-utgåvor (med två skivor i varje), snyggt förpackade i plåtaskar under samlingsnamnet Walt Disney Treasures. Åtminstone de två första nedan verkar intressanta om man samlar på Disney-animation. Här är titlarna:
Mickey Mouse In Living Color innehåller (nästan) alla Musse Pigg-filmer i färg som gjordes mellan 1935 och 1938 (närmare bestämt 26 stycken). Man har dock hoppat över titlar som Don Donald och Modern Inventions som ju egentligen är Kalle Anka-filmer, men som ändå gavs ut som Musse Pigg-filmer. I många av filmerna framträder Musse, Kalle och Långben tillsammans (regisserade av Ben Sharpsteen), som åtminstone jag tycker tillhör höjdpunkterna bland kortfilmerna.
Silly Symphonies innehåller 35 Silly Symphonies från åren
1929–1939. Här finns det många Oscars-belönade filmer och
en hel del tidiga svart-vita Silly Symphonies som mig veterligen aldrig
funnits ute förut. Volymen innehåller dessutom en presentation
av Leonard Maltin, art galleries, making of featurette, och easter eggs
(vad det nu kan vara?).
Disneyland USA innehåller fyra program från den amerikanska TV-serien med samma namn: The Disneyland Story (Walt ger oss en guidad tur i tecknarstudion och klipp från diverse Disneyfilmer; sändes ursprungligen 1954-10-27 (sv/v)), Dateline Disneyland (innehåller invigningen av Disneyland i Kalifornien och sändes ursprungligen 1955-07-17 (sv/v)), Disneyland After Dark (Walt presenterar elddansare, Louis Armstrong, Osmond Brothers m.m.; sändes ursprungligen 1962-04-15) och Disneyland Tenth Anniversary (Walt guidar oss genom nyheterna vid Disneylands tioårsjubileum; sändes ursprungligen 1965-01-03).
Den fjärde DVD-utgåvan är The Complete Davy Crockett Televised Series och den innehåller TV-serien med samma namn från mitten av femtiotalet.
Innehållsförteckningarna för utgåvorna Mickey Mouse In Living Color, Silly Symphonies och The Complete Davy Crockett Televised Series finns på NAFS(k) webbplats.