Kvacket 4/2020
[föregående Kvack] [nästa Kvack]
Redaktör: | Johan Blixt |
---|---|
Utförande: | 10 sidor i färg |
Packningsdatum: | 7 oktober 2020 |
[PDF] (kräver inloggning)
Hej och välkomna till årets fjärde Kvacket!
Påminda avgifter
Ett 40-tal kollusorer har inte förnyat medlemskapet för juli 2020–juni 2021. Hoppas ni vill fortsätta!
De flesta får i det här utskicket en lapp om hur de kan betala, via plusgiro, bankgiro, Swish, Paypal eller banköverföring. Några får ett inbetalningskort. Ytterligare några får istället en påminnelse via mejl. Vill du ändra hur du blir påmind? Meddela kassören på pengabingen@nafsk.se i så fall.
Höstmöte ska vi ha!
Dagarna blir kortare och värmen försvinner, vad finns det då för ett bättre sätt att hålla humöret uppe än att delta i vårt fabulösa höstmöte? Datum och tid för detta är den 24 oktober kl. 13.13.
Eftersom det illasinnade viruset ännu inte släppt greppet om samhället kommer vi att genomföra höstmötet under samma former som årsmötet, d.v.s. att endast ett begränsat antal kollusorer kan deltaga på plats, och denna plats är naturligtvis som så många gånger förr Åttingen på Reimersholme. Adressen är Reimersholmsgatan 49.
Vi kommer att corona-säkra mötet enligt de aktuella FHM-riktlinjerna. De som inte har möjlighet att närvara fysiskt kommer att kunna följa mötet online via verktyget Zoom. Bortsett från detta kommer mötet att bli sig likt med den alltid lika dramatiska dragningen i NÅL (NAFS(k):s Årliga Lotteri), filmvisning, auktion med mera. Det kommer också förstås att bli frågesport, och denna gång har koll. 800 Erik Starbäck meddelat att han har en ny typ av tävling på gång. Den vill ni inte missa.
Om någon representant för Egmont skulle delta (vilket vi tror och hoppas) bör vi även kunna klämma ur hen lite information om deras kommande projekt. Kort sagt, det blir ett möte som ingen kollusor med självaktning bör kunna avstå ifrån!
För att se till att vi kan följa FHM:s riktlinjer fullt ut behöver vi dock veta hur många som planerar att närvara, så skicka ett mejl till kansli@nafsk.se och ange om du kommer att vara med på plats eller online, så bekräftar vi om det finns plats för dig på plats eller skickar en länk till mötet.
NAFS(k)uriren 44
Arbetet med nästa kurir är i full gång. Det blir ett matigt nummer på hela 52 sidor, med bland annat inslag om primitiva möss, klassisk pocketism och fraser som orsakat översättare av Barks serier bryderier.
Om allt går som det ska kommer NK 44 ut under första kvartalet 2021.
Nu när det numret i stort sett är fyllt, så är det hög tid att börja fundera på NK 45. Vill du bidra med ett kåseri om din favoritserie, en analys av Musse Piggs öronstorlek genom tiderna (Aurislatitudkvoten) eller kanske något helt annat är du varmt välkommen. Korta som långa texter tas emot av tacksamma redanktörer.
Frost eller Djungelboken?
På NAFS(k):s Bästisar på vår webb går det att se vilken som är den bästa Disneyfilmen (av ”klassikerna”), och där har det nästan alltid stått Djungelboken (med Snövit och de sju dvärgarna på andra plats).
Men tidigare i år förvånade Frost med att plötsligt stå på första plats. Var det ett generationsbyte bland de röstande kollusorerna? Och det utan att mellangenerationens favorit (?) Lejonkungen någonsin varit i topp?
Skiftet väckte en del uppmärksamhet och även missnöje i NAFS(k):s Facebookgrupp, och efter att några till hade gått in och röstat så åkte Djungelboken upp på första plats igen (där den fortfarande ligger). Något som väckte förvåning var att när Frost tappade översta platsen så åkte den genast ner till fjärde plats igen istället för att bara tappa en position. Hur kan det bli så? Jag ska förklara lite hur det fungerar och visa roliga grafer.
Listan bygger på hur många som tycker att A är bättre än B och tvärtom, och hur säker den ordningen är beror på hur många fler som tycker så än tvärtom. Olika personer har röstat på olika filmer, så hur stort underlag det finns för att jämföra två filmer skiljer sig stort.
Den säkraste jämförelsen är att Snövit är bättre än Bernard & Bianca. Det är 63 kollusorer som har graderat de filmerna som olika bra, och av dessa har 58 föredragit Snövit och bara 5 istället Bernard & Bianca. Andra filmpar är det mycket större oenighet kring. Till exempel är det 30 som har rangordnat Den lilla sjöjungfrun högre än Aristocats och 29 som har rangordnat dem i andra ordningen!
Det finns även cirkulära samband. Det är till exempel fler som säger att Micke & Molle är bättre än Ringaren i Notre Dame än tvärtom, fler som säger att Ringaren är bättre än Lilo & Stitch än tvärtom och fler som säger att Lilo & Stitch är bättre än Micke & Molle än tvärtom. Rundgång!
Figur 1 visar bara de allra säkraste skillnaderna bland de bästa filmerna, där det är en stor majoritet som föredrar en film över en annan. Som synes finns det ingen jättetydlig prioritering mellan Djungelboken och Snövit, men båda dessa är klara favoriter över en mängd andra filmer. Som en tredje topp för sig finns Lejonkungen. Att den i figuren står på raden under behöver inte betyda något; det är pilarna mellan filmerna som spelar roll, och det finns ingen film som är tydligt bättre än den heller. (Däremot ligger den inte tydligt över alls lika många filmer som de båda andra favoriterna.)
I denna figur finns Frost inte med alls. Det finns för få jämförelser mellan den och andra filmer för det. (För alla figurerna gäller att jag bara tar med de tjugo bästa filmerna på nuvarande listan för att det ska bli mer överskådligt. Att Snövit är bättre än Bernard & Bianca syns därför inte här, eftersom mössen inte kvalificerar sig alls.)
I figur 2 lägger jag på samband som är ganska tydliga, men inte lika tydliga. Då har det visat sig att Lejonkungen faktiskt inte anses vara lika bra som de båda andra favoriterna. Det har blivit mer ordning mellan filmerna så grafen har blivit mer lodrät. Trassel har dykt upp, nånstans mellan Lejonkungen och Robin Hood.
Än en gång vill jag påpeka att vilken rad en film står på egentligen inte spelar någon roll, utan bara pilarna mellan filmerna. Det är alltså osäkert i denna figur om det är Aladdin eller Pongo och de 101 dalmatinerna som är sämst av filmerna i figuren. (Från alla andra filmer går pilar nedåt till minst någon annan, tydligen inte lika bra, film.)
När vi använder ännu mer data så blir det (figur 3) klart att Djungelboken faktiskt är den bästa filmen. Nu har även flera ytterligare filmer dykt upp, inklusive Frost. Det enda vi ”vet” om den nu är att den är bättre än Trassel och Zootropolis. Det finns däremot inget som är tydligt bättre än den, så den kan (liksom Djungelboken som inte så många jämfört den med) vara hur bra som helst!
I denna sista figur är flera prioriteringar rätt osäkra. Att Frost är bättre än Trassel stämmer till exempel bara enligt 9 röstande, och 4 säger tvärtom! Och för att få in alla filmer i en enda ordnad lista som det är på Bästisar-listan på webben så måste förstås ännu osäkrare prioriteringar räknas. Då kan några få röster rubba denna ordning, även om det nog krävs mer än några få röster för att rubba strukturen i figur 1 och 2 här.
Därmed hoppas jag att det framgår hur Frost så lätt kunde hoppa mellan första och fjärde plats. Det finns ingen tydlig ordning mellan den och de andra toppfilmerna, så ganska små förändringar kan få den att hamna över eller under hela den gruppen.
De tjugo filmerna i figuren är de tjugo som nu ligger överst på listan, men även om det är trångt precis i toppen så är det många filmer som konkurrerar om resten av platserna, och till exempel skulle alla de filmer som finns i en bottenposition i figuren (Frost 2, Vaiana, Aladdin och Röjar-Ralf) lätt kunna åka ner flera pinnhål och lämna plats för bubblare som Dumbo, Mulan och Peter Pan. (Det som förvånar mig mest när jag ser igenom dessa siffror är att det inte finns en tydlig jämförelse mellan Frost och dess uppföljare Frost 2. Jag hade väntat mig att de som såg den ena mycket oftare såg och röstade på den andra också, men det är bara fyra röstande som har jämfört dessa två!)
Alla siffror och exempel är från hur det ser ut när jag skriver detta, i slutet av september. Kanske har det ändrats när du läser detta. Gå gärna in på vår webb och tyck till själv!
Korsord
Här är ett nytt korsord, där det är bra att ha breda ankistiska kunskaper om serier, film och annat.
(En webbversion av korsordet finns här.)
Detta går även att fylla i på vår webb. I nästa Kvacket publiceras facit.
Ankon 2020
Styrelsen har i det längsta hoppats på att det beryktade viruset skulle avta så pass att vi skulle våga föreslå en stor grupp kollusorer att resa till någon gemensam plats för att umgås under ankistiska former. Nu tycks detta inte ske under detta år, men det får inte hindra oss från att upprätthålla den ärevördiga traditionen med Ankon.
Vi kommer därför för första gången att anordna ett virtuellt Ankonline. En ännu mer passande beskrivning vore faktiskt ”Frankonline”, då vi tänkt oss ett franskt tema på många av aktiviteterna. Detta kommer att äga rum helgen 14–15 november med start kl. 13.13 på lördagen och avslutning vid lunch dagen efter.
Detta är fortfarande under planeringsstadiet, så ni som vill delta – skicka ett mejl till kansli@nafsk.se, så kommer vi att skicka detaljprogrammet till er. Info kommer även på hemsidan och på sociala medier.
En aktivitet som vi dock vet kommer att ske under lördagen är den årliga tävlingen i seriekunskap, Comiquiz. Även den kommer i år, p.g.a. corona, att vara helt nätbaserad, så de som vill delta i vårt lag kan göra det oavsett var de befinner sig. För de som inte känner till det är Comiquiz en tävling i allmän seriekunskap som ordnas varje år med deltagande lag från Sverige, Norge, Danmark och Finland.
Man får en begränsad tid på sig att besvara frågorna, men alla hjälpmedel är tillåtna. Frågorna kan handla om allt möjligt från att känna igen enskilda bildrutor i en serie till att veta vilken skola en viss tecknare gick i under sin barndom.
Det brukar vara rejält knepigt, men mycket underhållande, och det brukar ofta vara en hel del frågor med ankistisk touch. Oavsett om du har tid att delta i resten av Ankonaktiviteterna eller ej – se till att vara med i Comiquiz-laget och hjälp oss till en framskjuten placering!
Färre eller digitala utskick?
På årsmötet i april 2020 diskuterade vi möjligheten att få utskick digitalt i stället för på papper. Och ska detta ge förmåner som lägre avgift eller rabatt på kulturgods, till exempel få 50-årsjubileumsboken gratis 2026 som föreslogs på årsmötet? Att minska pappersförbrukning och kostnader är angeläget, det håller vi i styrelsen med om. Men hur inför vi digitala utskick? Enligt stadgarna verkar det inte finnas några hinder mot att till exempel införa lägre medlemsavgift för medlemmar med digitala utskick. Några medlemmar har redan valt att avstå från utskick:
Utskicksbefriade. Under många år har fem livstidsmedlemmar varit ”befriade” från utskick på egen begäran. Ett par av dem får nya nummer av NAFS(k)uriren.
Familjeutskick. För några år sedan införde vi möjligheten att dela på utskick, till exempel om flera i samma familj är medlemmar. Utskicket går då till bara en medlem. Övriga betalar dock full medlemsavgift. Åtta medlemmar har valt att avstå från utskick på detta sätt.
Vill du bli helt befriad från utskick (A) eller dela på ett utskick (B) med en annan medlem? Hör av dig till kansli@nafsk.se i så fall. I det senare fallet, tala om vem som ska få utskicket.
När det gäller digitala utskick har styrelsen inte kommit fram till något förslag ännu. Vi behöver räkna mer detaljerat på detta, för även om tryckkostnaden för medlemshandlingar blir lägre, måste vi betala för 500 Porto Betalt-kuvert även om vi lämnar in färre.
Vi vill sondera intresset för digitala utskick, så hör av dig till kansli@nafsk.se och tala om vad du föredrar: oförändrad medlemsavgift, oförändrad medlemsavgift med någon typ av rabatt (på kulturgods, jubileumsbok o.s.v.), reducerad medlemsavgift, eller något annat förslag, till exempel få NAFS(k)uriren på papper men övrigt digitalt.
Disneyserier på amerikanska
Fantagraphics fortsätter sin Disneyutgivning med Disney Masters (se Kvacket 154–155):
10. Donald Duck: Scandal on the Epoch Express av Mau & Bas Heymans
11. Mickey Mouse: The Ice Sword Saga Book II av Massimo De Vita
12. Donald Duck: The Forgetful Hero av Giorgio Cavazzano
13. Mickey Mouse: The Sunken City av Paul Murry
14. Donald Duck: Follow the Fearless Leader av Kinney & Hubbard
15. Mickey Mouse: New Adventures Of The Phantom Blot av Paul Murry, Del Connell & Bob Ogle
Nytt inslag i serien är Kusin Knase (nummer 14) där man kommer att köra alla Knaseserierna av Dick Kinney och Al Hubbard.
Nummer 15 samlar alla Spökplumpenserier som Murry gjorde med Connell och Ogle.
Murry-utgivningen av hans ”äkta” fortsättningsserier fortsätter med nummer 13 och vill man läsa mer om dem så kan man lämpligen läsa koll. 371 Kjell Cronés Murryartikel i NAFS(k)uriren 8. Det finns 65 stycken sådana serier och eftersom det är sju i varje volym så får vi räkna med tio Murry-böcker.
Disney by Glénat
I Kvacket 145 skrev jag om att den franska Disneyutgivaren Glénat har gett ut fyra Musse Pigg-album gjorda av några riktigt intressanta franska serieskapare. Två av dessa kom på svenska (och engelska) men de verkar inte ha sålt så bra eftersom man inte fortsatte med översättandet.
Utgivningen har fortsatt i Frankrike och det har nu kommit totalt tolv album.
Det nionde, Mickey All-Stars, kommer dock att ges ut på engelska av Fantagraphics. Det rör sig om en jam-serie med ett fyrtiotal serieskapare inblandade!
Disney+
Disneys egen strömningstjänst hade premiär i Sverige 15 september. Själv har jag fullt upp med att titta på Scrubs på Viaplay men så fort jag betat av de åtta bra säsongerna så kommer jag nog att börja prenumerera. I väntan på det kanske det finns någon Kvacketläsare som skulle vilja skriva en recension?
Det jag själv är mest intresserad av är de tecknade kortfilmerna, eftersom jag har stora luckor där, men vad jag har kunnat läsa mig till så finns det inte mycket sådant (nu i alla fall).
Korsordet i förra numret
Är du inte säker på om du löste allt riktigt i korsordet i förra numret? Då kan du försöka igen på nätet på nafsk.se/korsord/, för sedan nyss är det ändrat så det går att kontrollera svar och visa de rätta svaren där.
Eller läs vidare, så kommer facit här, efter kommentarer om varifrån några av ledtrådarna och svaren var tagna. På nätet finns även länkar till serierna i Inducks.
Jag vill också be om ursäkt för två fel! I vågrätt 23 stod det ”Enhörningens hemlighet”, men det är visst bara i mitt minne den Barks-serien heter så – de faktiska svenska titlarna har varit ”I enhörningens spår” och bara ”Enhörningen”. Det stod även att lodrätt 21 skulle vara 6 bokstäver, men det märkte nog alla lösare att det faktiskt var 7 bokstäver.
Vågrätt
Med flöjttoner kan Joakims kassavalv öppnas i Barks-serien Fantomen i katedralen; Pingvinen med astma är Wheezy i Toy Story 2; Rutan där Kalle har huvudet i en kyckling är från Barks-serien ”akta dej för kitt”; dana Gabbard har gett ut det ankistiska fanzinet The Duckburg Times; Piratkaptenen som kanske ska göra hackebiff av småpojkarna är Kapten kidd (1645–1701) som hämtats till nutid; Gustaf Skarsgård gör svenska rösten till huvudfiguren remy i Råttatouille; alan i dalen är berättaren i Robin Hood; petronella är en av Askungens styvsystrar – båda styvsystrarna sjunger riktigt illa.Lodrätt
Flygmekanikern tristan är från Gottfredson-serien ”Lufthavets fasa”; Jon Gisles ord i Ankismen om en misslyckad figur handlar om Mimmis systerdotter Tuttan, som i det norska originalet heter tone; Koll. Anders Berglund har kanske ordnat på andra sätt också, men detta syftar på att han är utsedd till ”NAFS(K):s Ordnare”; Fega Knega och eta Beta är olika namn på samma figur, och dessutom är ju ”Eta myror?!” ett känt stockholmskt citat från Djungelboken; Vitsvanshjortar ses i Disneys version av Bambi istället för rådjur som det är i originalboken av Felix Salten; Kalle använde kameran som äggvisp i Barks-serien ”Filmdille”; Den lägre graden V. O. S. U. står för ”Vanliga Obetydliga Slätstrukna Ungar”; Tre små grisar och Shirley Temple tittar på polo i kortfilmen ”Mickey’s Polo Team” (1936); Scenen där Långben har par i tvåor vid en syn är från kortfilmen Get Rich Quick av Jack Kinney (1951).
Ovan syns resten av orden också.
Jag förstår om ankister födda på 1970-talet eller senare (alltså ”ungdomar”) grymtar över att Don Rosa-kunskaper inte var användbara alls. Det har jag tänkt på i det nya korsordet i detta nummer!