Kvacket 3/2002
[föregående Kvack] [nästa Kvack]
Redaktör: | Johan Blixt och Åsa Johansson |
---|---|
Utförande: | Isblått papper, 12 sidor |
Upplaga: | 800 |
Packningsdatum: | 11 juli 2002 |
[PDF] (kräver inloggning)
För andra gången sedan startåret 1981 höll rikets ankister på att få uppleva en sommar utan Ankon. Men nu blir det inte så! Ankon anordnas i Uppsala i slutet av juli. Ta del av informationen nedan och anmäl dig snarast! Passa också på att i sommarvärmen – företrädelsevis i en hängmatta med en läskeblask i ena handen – njuta av årets tredje Kvacket, laddat med en artikel om Disney Magazine, en annan med nyheter från Tyskland och en tredje om föreningsverksamheten i Ankeborg. Vi avslöjar också vilka kollusorer som kunde mest om dialogerna i de tecknade Disney-filmer som var med i tävlingen i Kvacket 1 och presenterar en ny tävling endast avsedd för knattar. I utskicket finns också inbetalningskort för den som inte har betalat avgiften för 2002.
Ankon!
VVVP (Världens värsta vargpack) och Banditklubben bjuder i ett unikt samarbete in alla stygga vargar och andra skumma typer till grisjakt i Uppsala lördagen den 27 juli.
I Uppsala kryllar det av grisar, så alla kommer att kunna fylla sina säckar och få äta helstekt gris vid middagen efter jakten!
Anmäl dig senast 23 juli till denna Ankon med varg- och gristema. Anmälningar tas emot av arrangörerna koll. 2187 Åsa Johansson ([mail och telefon]) och koll. 699 Per Starbäck ([mail och telefon]) som också kan svara på eventuella frågor.
Nya NAFS(k)oftor till försäljning
Det finns nu nya NAFS(k)oftor i vitt och ljusgrått att beställa från kansliet. Dessa har som tryck en förenklad variant av utsidan på NAFS(k)uriren 17 och finns i storlekarna S, M, L, XL och XXL (enligt vanligtvis förvirrade källor är storlekarna en smula åt det stora hållet). Priset är 140 kronor (inklusive porto och pack) och upplagan är 100 exemplar. Ange tydligt storlek samt vilken färg du vill ha vid beställning. Det finns inte så många exemplar av storlekarna S, M och XXL så den som vill ha en (k)ofta i en sådan storlek uppmanas att beställa fort. Först till kvarn!
Elektroniska utskick?
På årsmötet diskuterades möjligheten att skicka ut
Kvacket och andra pappersmeddelanden, som till exempel kallelser och
påminnelser, som elektroniska utskick. Alla som är intresserade
av att få sina utskick – NAFS(k)uriren undantagen – via
e-post uppmanas härmed att höra av sig till kansliet på
kansli@nafsk.se. Observera att detta endast är en
intresseförfrågan; en övergång till elektroniska
utskick kommer endast att genomföras om tillräckligt många
är intresserade av det, och under förutsättning att det kan
fungera bra rent administrativt och tekniskt. Ni som inte vill ha era
utskick elektroniskt kommer naturligtvis att få dem på papper
precis som förut. Som en inte helt okänd kollusor brukar
säga: NAFS(k) finns till för att stoppa saker i
kuvert.
Sommarläsning från Egmont
Utgivningen av den nya inbundna bokserien Walt Disney’s Klassiska Filmer, där historierna i de tecknade långfilmerna ges ut som tecknade serier, fortsätter i rask takt. I våras kom de två första verken, Aladdin och Snövit och de sju dvärgarna, och nu har Egmont även givit ut Tarzan och Askungen. I princip har dessa volymer samma förtjänster som de förra. Dialogen och handlingen stämmer väl överens med filmen, även om de naturligtvis är rejält förkortade; det torde vara oundvikligt när en och en halv timmes underhållning ska in på 44 eller 46 sidor, vilket det är fråga om i de här fallen.
Det är kanske för tidigt att tala om mönster i utgivningen, men jag tycker mig ändå se några; färgskalan är ljusare i återgivningen av de tidigare filmerna, medan färgerna och svärtan i Aladdin och Tarzan är mer intensiva. Bilderna som hör till de sistnämnda är också mer detaljerade och mer trogna sina original, framför allt i gestaltningen av karaktärerna. Det känns helt enkelt som om något mer energi är nedlagd på dessa två. Med tanke på det är det synd att endast översättarens och inte tecknarens namn är angivet; möjligen skulle orsaken till åtminstone den senare av de skillnader som jag har noterat ha sin förklaring i att olika tecknare har varit inblandade.
Trots vissa invändningar tycker jag att det är roligt att Egmont ger ut denna serie. Det är fina volymer som jag tycker är värda att införskaffas av den som är intresserad av att ta del av filmberättelserna genom ett annat medium.
Ytterligare en utgivning som fortskrider i rask takt är årgångsböckerna, utgivna i serien Kalle Anka & C:o. Den kompletta årgången, där del två 1953 och del ett 1954 nu har utkommit. De båda volymerna innehåller KA 7–12/1953 respektive KA 1–5/1954.
Koll. 314 Stefan Diös’ förord i del två 1953 handlar
om B-numren, av den enkla anledning att utgivningen av dessa ökade
under den period som denna volym täcker. Detta är i sin tur
orsaken till att denna del är något tjockare än de
tidigare. Några av de serier som återfinns i B-numren i del
två 1953 är Musse Pigg och negerpojken torsdag
(KA
7B/1953), Peter Pan
(KA 9B/1953) och Kalle Anka &
Peter Pan
(KA 12B/1953), vilka Stefan Diös också
diskuterar i sitt förord. Annars är volymens godbit framför
andra Carl Barks’ välkända serie En hönsig
historia
(KA 7/1953), i vilken Kalle gör sig omöjlig i
staden Solhätta – sedermera Omelett – under sin tid som
hönsfarmare där.
Om kopplingen mellan del två 1953 och dess förord förefaller självklar, får man säga att den är svårare att se när det gäller del ett 1954 och förordet till den volymen. Stefan Diös skriver där om Paul Murry – som endast finns representerad med en enda serie i boken, nämligen en sexsidig Pluto-serie i KA 2/1954 – och han är själv medveten om att kopplingen mellan tidningarna och förordet är bristfällig. Efter att ha läst detta utmärkta förord tänker dock åtminstone inte jag klandra honom. Det är rolig läsning och Murrys serietecknarkarriär är onekligen ett utmärkt ämne för ett av dessa förord.
Bland serierna i del ett 1954 är det även här Carl Barks som
förtjänar att nämnas. Den finurlige Farbror
Joakim
(KA 1B/1954), där Joakim ställer till det för
sig när han dumpar sin förmögenhet i en damm för att
förhindra att Björnligan lägger vantarna på dem, kan
man omöjligt gå förbi. Enligt min mening inte heller en
sådan serie som Husförsäljningen
(KA 4/1954),
där de påhittiga knattarna försöker skrämma bort
en spekulant på ankornas gamla släktgård Ankhem.
En annan serie som jag av mer personliga skäl inte kan låta bli
att nämna är Barks’ Pengar vid
regnbågen
(KA 5/1954), i vilken Kalle, Alexander och knattarna
finner varsin kruka guld vid regnbågens slut, som Joakim har placerat
ut för att få veta vem som är den bäst lämpade
arvingen till hans 9 fantasillioner, 4 trillioner kronor och 87
öre
. Den serien satte alla möjliga griller i min unga
hjärna. Jag vet inte riktigt hur gammal jag kan ha varit när jag
läste den första gången, men vad jag dock minns tydligt
är de stora planer jag hade på att ge mig i väg på
långfärd till regnbågens slut; planer som gick om intet
när jag slutligen insåg att det faktiskt inte var så
enkelt att regnbågen slutade i trädkronor och gamla vattentorn.
En stor besvikelse i mitt unga liv, men den historien hör väl
egentligen hemma någon helt annanstans.
NAFS(k) syns överallt!
NAFS(k) och NAFS(k)uriren har fått en del uppmärksamhet den senaste tiden, bland annat i LAVA-tidningen, där koll. 2246 Fredrik Kullman skrev några rader om NAFS(k)uriren och föreningen när ämnet var fanzines.
Föreningen har också uppmärksammats i Silja Lines tidning Till havs, nummer 2/2002, där koll. 314 Stefan Diös har författat en artikel som ger en kortfattad historik över serietidningarnas historia, från Musse Piggs födelse via Floyd Gottfredsons och Carl Barks’ mästerverk till dagens framgångar i Europa genom Egmonts försorger. NAFS(k) nämns i själva artikeln då vår ordförande koll. 694 Olof Siverbo kort resonerar kring traditionen och serietidningarnas starka ställning i Norden. Förbundet nämns också i en faktaruta tillsammans med de finska ankisterna och koll. 699 Per Starbäcks internationella mailinglista.
KAJSA:s årsmöte
Den 20 april 2002 ägde KAJSA:s årsmöte rum, från 11.45 till cirka 12.45. Det var 9 kollusorer närvarande (10 om vi räknar med koll. 1759 Gustaf Sterner som var med i ett par minuter för att betala sin NAFS(k)-avgift).
Innan styrelsevalet diskuterade vi KAJSA:s framtid och kom fram till att vi ska finnas kvar. Vi bestämde också att ändra stadgarna om styrelsens storlek; styrelsen ska ha minst tre ledamöter och storleken för kommande års styrelse bestäms på årsmötet. Därefter omvaldes koll. 2187 Åsa Johansson till ordförande, koll. 316 Greger Nässén avgick som sekreterare och koll. 2300 Dilman Abu Bakr valdes som ny. Koll. 976 Johan Blixt avgick som kassör och ersattes av koll. 2324 Andreas Eldh. Vi bestämde att bara ha dessa tre i styrelsen det kommande året. Johan Blixt och koll. 699 Per Starbäck valdes till nya revisorer.
I övrigt diskuterades medlemskorten och Åsa visade upp två preliminära förslag till dess utformning för att locka medlemmarna att inkomma med fler. Hon tyckte att vi borde utlysa en tävling om detta i Kvacket. Andreas Eldh hade dock redan ritat en utmärkt bild som skulle passa för KAJSA:s medlemskort på den whiteboard som finns i möteslokalen, och på förslag från koll. 800 Erik Starbäck beslutade mötet att Andreas utifrån denna bild skulle komma med ett förslag till medlemskort till nästa årsmöte.
Ankan och föreningarna
I skrivande stund kan jag faktiskt inte komma på några föreningar som Kalle själv är medlem i – han har som bekant aldrig lyckats komma igenom de diverse nålsögeinspirerade inträdesprov som krävs – så titeln på denna artikel är kanske något missvisande. Alltså: De andra ankorna och föreningarna.
Dem som föreningsverksamhet ligger varmast om hjärtat är nog gröngölingarnas världsomspännande scoutkår, men där finns det så mycket stoff att jag hellre återvänder till dem i en annan artikel. Nej, jag vill istället fokusera på två andra ankors medlemskap i föreningar, nämligen Joakim och Kajsa.
Jag har emellanåt tvivlat på, om Miljardärklubben är en barksiansk uppfinning. Jag vill inte sätta citattecken, för inom Ankeborgs-universitetet är ju Barks kanon, likt Bibeln inom kristendomen; varje upplysning från honom tas för faktum och sanning av oss som är barksister.
I Direktör för drömlandet
förekommer
Miljardärsklubben, men där visar det sig att Joakim inte är
väl sedd i klubben vid den tidpunkten, på grund av att Kalle
inte har någon hög position i sitt yrkesliv (Kalle står
till och med och skrattar åt en serietidning i seriens första
bildrutor). I serien får läsaren möjlighet att bedöma
Kalles förmåga att styra ett hotell, men man behöver inte
veta särskilt mycket om honom för att förutse var det slutar
Joakim har alltså inget vidare anseende i klubben i denna serie,
vilket står i motsättning till andra serier, där det
närmast framstår som om Joakim har grundat den! I ytterligare
andra serier är Joakim återigen inte så väl ansedd.
Så är det till exempel i serien En dyrköpt
seger
, där Joakim och Flinthjärta kämpar om
ordförandeposten i föreningen. (Att Flinthjärta bor i
Ankeborg var förresten ett faktum när serien gjordes, men det
är absolut inget som är självklart hos Barks.)
Kampen om ordförandeskapet föregås märkligt nog av en tävling om vem av kämparna som är bäst på att göra av med pengar. Kalle följer med Joakim och de köper en flugsmällare, ett bokstöd, en båt, en förfalskad tavla och en galen häst, men får tillbaka pengarna av olika anledningar. Den galna hästen demolerar dock hela Miljardärsklubbens lokaler, vilket medför en hel del utgifter för Joakim, och sist i serien, när Joakim har blivit ordförande, står han och gråter när han ska hålla sitt inträdestal.
Otaliga serier visar, hur Joakim kämpar med andra rikemän om just
positionen som världens rikaste; oftast är det von Pluring (I
Kalle Anka Pocket) eller Flinthjärta (I Kalle Anka & C:o) som kampen
står mot. Serien De rika herrarna i Ankeborg
är
ett exempel på ytterligare en sådan kamp, men här finns
det ett par nya intressanta element. Vi ser på en bild att
Miljardärklubben har minst fyra salar, och Joakim spatserar
målinriktat mot sal fyra, Skviljonärs-salongen, där han
dagligen sitter och läser din gratis-tidning. Han blir dock rasande
då Flinthjärta påstår att det är han som
är världens rikaste anka. En förklädd man
(Krävenberg, med skägg) kommer fram för att avgöra
tvisten. Han reser runt för att inspektera deras rikedomar och
låter sig mutas av båda parter, med löfte om att han
eventuellt kan påverka utgången. Till sist deklarerar han dock
att det är oavgjort. Krävenberg (utan skägg) vänder
tillbaka, men avslöjas av de två, eftersom han har guldstoft
från Joakims gruvor och olja från Flinthjärtas källor
på sina kläder.
I en serie med titeln ... kastar in handduken
vill Joakim
gärna koras till Månadens medborgare och blir intervjuad av en
journalist. Journalisten frågar om Joakim någonsin har stulit
något och medan han tittar uppfordrande på Joakim, finner den
sistnämnde att han har en handduk från Miljardärklubben och
blir en smula desorienterad. Han försöker att lämna tillbaka
handduken mitt i natten och blir naturligtvis sedd som tjuv, men han finner
slutligen att handduken faktiskt är en gåva som han fick
från klubben för tolv år sedan. Så går det
när man har huvudet alltför fullt av pengar, så att man
inte kommer ihåg vilka gåvor man har fått
Joakims medlemsskap i andra klubbar har säkert varit många
(Äventyrsklubben och så vidare), men jag vill nämna Skotska
föreningen (som finns med i serien Festspel med
efterspel
) och Snobbklubben (som finns med i
Snobbklubben
). Den första har Joakim ju ett naturligt
förhållande till i kraft av sin härstamning, och den andra
instiftades av Björnligan i ett försök att stjäla
Joakims förmögenhet. Saken med Snobbklubben (ett tämligen
talande namn ) är nämligen att den är en täckmantel
for nämnda Björnbusar, så att de skulle kunna frånta
Joakim hans pengar.
Den andra ankan jag nämnde var Kajsa, som alltid har varit medlem i en
eller annan damklubb. I Ett oväder kommer sällan ensamt
...
är det en syförening som det är fråga om
och denna förening vill nu anordna en grillfest. Det kommer dock
några regnbyar och sällskapet får hjälp med att tygla
vädret av Oppfinnar-Jocke, som är på ett härligt
humör, även om han lyckas förstöra en hel del.
Kajsas medlemsskap i den klassiska damklubben är lite av ett problem
för Kalle. I Hederligheten själv
blir han
tvångsinkallad för att köra hela klubben till en
kricket-turnering. Kalle undrar varför ordförandens man inte kan
köra, men denne har en gång fått en parkeringsbot och
så kan vi ju inte ha det! Kalle försöker desperat få
en bot själv, men i stället räddar han polisen från en
farlig brottsling, vilket medför att den parkeringsbot som han
slutligen lyckades få blir riven.
Inom vårt eget område, det vill säga det ankistiska, finns det som bekant också en del föreningar. Vi har dessvärre inte någon stor förening i Danmark längre, men den som fanns ska ha hetat A.N.D.E.R.S. (Andre Nationers Donaldister Er Rablende Sindssyge). NAFS(k) och D.O.N.A.L.D. (Deutsche Organisation Nichtkommerzieller Anhänger des Lauteren Donaldismus) i Tyskland är betydligt större. Men vi har faktiskt nyligen startat en ny ankistisk förening i Danmark, DDF(r), vilket står för Dansk Donaldist Forening (RAP) (= med Rap AndeProfil). Den som vill veta mer om denna förening är välkommen att vända sig till Søren Haagerup (shaagerup@hotmail.com) eller undertecknad (acsive@mail.mira.dk).
Tack för att jag fick uppta Er tid!
Serier nämnda ovan:
A Matter of Factory
, förmodligen skriven av Carl Barks och tecknad
av densamme, publicerad i USA i WDC 269, i Sverige med titeln
Direktör för drömlandet
i KAB 38 och KA 42/1963, och i
Danmark med titeln En betroet stilling
i AA 40/1963 och BH 38.
The Big Spender
, skriven av Dave Angus och tecknad av Vicar, publicerad i
USA i D 8500, i Sverige i KA 43/1987 med titeln En dyrköpt seger
och
i Danmark med titeln Den ødsle gnier
i AA 43/1987 och AE 3/1999.
Who’s The Richest?
, okänd författare men tecknad av
Santanach, publicerad i USA i D 7950, i Sverige med titeln De rika
herrarna i Ankeborg
i KA 39/1986 och i Danmark med titeln Hvem er rigest
i AA 40/1986.
The Towel
, okänd författare men tecknad av Vicar, publicerad i
USA i D 88058, i Sverige med titeln ... kastar in handduken
i KA 26/1989
och i Danmark med titeln Årets And
i AA 26/1989.
Scrooge’s Highland Games
, okänd författare men tecknad av
Vicar, publicerad i USA i D 9074, i Sverige med titeln Festspel med
efterspel
i KA 22/1987 och i Danmark med titeln Skotske traditioner
i AA
22/1987.
The Snob’s Club
, handling av Gail Renard, skriven av Donne Avenell
och tecknad av Daniel Branca, publicerad i USA i D 8584, i Sverige med
titeln Klubb-trubbel
i KA 12/1987 och Snobbklubben
i MP 4/1999, och i
Danmark med titeln Snobbe-klubben
i AA 13/1987 och AE 8/1999.
It Never Rains But It Pours
, okänd författare men tecknad av
Santanach, publicerad i USA i D 7342, i Sverige med titeln Ett oväder
kommer sällan ensamt ...
i KA 21/1984 och i Danmark med titeln Alt
for mange opfindelser
i AA 22/1984.
The Elusive Parking Ticket
, okänd författare men tecknad av
José Cardona Blasi, publicerad i USA i D 8860, i Sverige med titeln
Hederligheten själv
i KA 34/1986 och i Danmark med titeln En
bøde for lidt
i AA 35/1986.
Disney Magazine
Disney Magazine är en amerikansk tidskrift som utkommer med fyra
nummer per år. Med undertiteln The Insider’s Guide to Disney
förstår ni säkert att innehållet är mycket av
vad man kan kalla bakom kulisserna
.
För alla Disneyfans är det en mycket läsvärd, informativ och färgglad tidskrift på 90 sidor. Innehållet kan bestå av precis allt möjligt inom Disneys värld; filmer, TV-program, böcker, temaparker med mera.
Tidskriften har dels ett antal avdelningar som oftast är stående i varje nummer och dels speciella artiklar. Ibland kan tidskriften ha ett särskilt tema, till exempel en guide över temaparkerna.
Bland de fasta avdelningarna kan nämnas: The Disney Traveller.
Här berättas det om olika attraktioner
inom Disneys temaparker.
I det aktuella sommarnumret kan man läsa att Disney World
försöker underlätta för icke engelskspråkiga
turister att på vissa attraktioner kunna ta del av den intalade
informationen på ett antal utvalda språk. Detta genom att
få låna en liten freestyle-liknande apparat under
åkturen. Vi får även veta att 6000 av Disney Worlds cast
members kan ett eller flera språk flytande utöver engelska.
I en annan artikel berättar en kvinna om hur det var att deltaga i ett Marathonlopp genom Disney World.
Backstage Pass: brukar vara en eller två sidor i stil med i vimlet
skvaller
. Där finns foto på kändisar eller andra
personligheter som har varit på någon premiär, invigning
eller jubileum. Ett exempel är att skådespelaren Cuba Gooding
Jr. fick sin stjärna på Hollywood walk of fame utanför den
klassiska biografen El Capitan, som numera ägs av Disney.
The Big Picture – Behind the scenes, live and animated: Under den rubriken finns notiser och artiklar av olika längd om filmer som snart ska ha biopremiär eller serier och filmer för TV som snart ska visas. Oftast är det intervjuer med någon av de medverkande skådespelarna eller kanske med någon scenograf, kostymdesigner m.fl. I det senaste numret är det bland annat en intervju med Paige O’Hara, originalrösten till Belle i Skönheten och Odjuret. Här informeras också om en ny tecknad actionkomedi för Disney Channel: Mission: Possible. Vi får även en liten minnestext om jazzsångerskan Peggy Lee, som avled i början av det här året.
Eyes & Ears – Books, music, art, interactive, and online: Denna avdelning berättar om nya böcker, CD-skivor, DVD, målningar med mera. Här kan man många gånger få värdefulla tips om något man väldigt gärna skulle vilja köpa!
Specialty of the Mouse: För er som tycker om att hålla till vid grytorna i köket, är detta en gyllene avdelning. I varje nummer brukar en utvald restaurang inom Disneys temaparker presenteras. Kökschefen berättar om restaurangen och vad som är unikt med den. Här publiceras också en hel del recept på restaurangens specialiteter, både vad gäller maträtter, läckra desserter och tårtor.
Ask Dave: Här kan läsaren skriva och ställa alla
möjliga och omöjliga frågor till faktaspecialisten Dave
Smith, chefen för Walt Disney Archives. En mycket intressant
avdelning för alla oss som gillar lite nördiga
fakta.
Utöver tidskriftens fasta avdelningar finns det några längre artiklar. I sommarnumret handlar en sådan artikel om den nya tecknade långfilmen Lilo & Stitch och här berättar medregissörerna Chris Sanders och Dean DeBlois om deras arbete och idéer till filmen. I en annan artikel berättar filmhistorikern John Canemaker om kvinnliga hjältar under rubriken From Snow White to Lilo. En tredje artikel handlar om kvinnor inom animationen.
Då och då finns även artiklar om gamla Disneyprylar till exempel leksaker, spel, böcker, men även livsmedelsprodukter från förr som Kalle Anka-popcorn, Kalle Anka-juice med mera.
För dem som är intresserade av att prenumerera på Disney Magazine är det enklast att gå in på den amerikanska Disneysajten www.disney.com och under rubriken Entertainment klicka fram Disney Magazine. Eller skriv in följande länk: http://disney.go.com/disneymagazine/index.html.
En 2-årsprenumeration (8 nummer) kostar $32.95. Det första numret i prenumerationen brukar dröja 2,5 månader innan det når mottagaren men sedan kommer tidningen regelbundet fyra gånger om året. Det blir absolut billigast att prenumerera. Dessutom blir det ännu lägre pris när man förlänger prenumerationen. Nu senast betalade undertecknad endast $37.95 för 4 år (16 nummer).
I en del mycket välsorterade tidningsaffärer, typ Press Stop, kan tidskriften finnas från och till, men priset ligger nog på 75 kr per nummer.
Disney Magazine är en tidskrift som rekommenderas för alla Disneyfans!
Kalle Anka & C:o
Nummer 18 av Kalle Anka & C:o har en utsida av Marco Rota och det är
ingen skämtsida som tidningen brukar köra med. Numret
innehåller en väldigt rolig historia av Vicar, Var kontant med
din tant
, där Kalle försöker få en tant Agnes att
vantrivas hos Alexander Lukas så att hon ska flytta till Kalle i
stället. Det är nämligen så att den hon trivs
bäst hos ska få hennes fullblod. Kalle tror att han ska få
hästar, men när han i slutet ska få sina fullblod är
det kaniner; han har inte läst Agnes brev där det står att
hon sålt sina hästar och börjat föda upp kaniner i
stället.
Nummer 19 har en utsida tecknad av Don Rosa och en jubileumsserie av honom,
Den första uppfinningen
i två delar. Det är i år 50
år sedan Ankeborgs snille Oppfinnar-Jocke var med i en serie för
första gången. Don Rosas serie är ett slags
fortsättning på Jul i Pengalösa
och Medhjälparen
får en viktig roll i bärgningen av Joakims pengar. Serien
är fint tecknad och särskilt intressant eftersom man faktiskt
får träffa Oppfinnar-Jockes pappa, Pålle Johansson, och
hans farfar som kallas Oppfinnar-Knutte.
Nummer 20/21 är ett 96-sidors dubbelnummer och innehåller
ännu ett jubileum. Den här gången är det Långben
som fyller 70 år. Numret har, förutom del två (av
två) av Don Rosas jubileumsserie, en ganska bra serie av Marco Rota,
En gädda på bettet
.
Nummer 22 har också en serie som är ganska bra. Den heter Var
hälsad, hälsa!
och är en tiosidorsberättelse av
William van Horn, där Kalle har beslutat sig för att bli lika
muskulös som ankorna i hans tidning En sund stund. Numret har
också en ganska kul Teddi och Freddi-serie som heter Det vilsna
vittnet
och är tecknad av Rodriques.
Nummer 23 börjar med en serie av Vicar. Jag tycker alltid att Vicars serier från slutet av 1990-talet och framåt har varit bra, oavsett manusförfattare, och så även den här gången. Det skulle vara intressant att få veta om Vicar väljer manus själv eller om han får dem tilldelade. Numret har också en kul fortsättningsserie av Millet där Kalle som så många gånger förut förväxlas med den kände fotbollsspelaren Gunnar Gröt och kidnappas av motståndarlaget.
Nummer 24 innehåller bland annat en kort serie av Floyd Gottfredsson
från 1932 och en tiosidorsberättelse av en tecknare som jag
aldrig har hört talas om förut. Han heter Carlos Mota. Nummer 25
börjar med en serie av William van Horn som heter Strandpromenaden
.
Den är dock inte så fint tecknad och den har ett ganska trist
manus. Den av ovanstående tidningar som jag tycker bäst om
är nummer 19, med del ett av Don Rosas jubileumsserie.
Årsmötesrapport
Trots strålande vårväder denna aprildag hade drygt tjugo kollusorer samlats i Brygghusets läktarfoajé för att hålla årsmöte. Två frågor överskuggade allt annat; skulle medlemsavgiften höjas för både knattar och äldre kollusorer, och skulle motionären koll. 2556 Ola Brandborn, alias Gryt-Ola, få vara med och dela på kakan? Eftersom sagde Gryt-Ola föredömligt nog tagit med sig två egna kakor (i tårtstorlek) fick inte bara han själv utan alla församlade vara med och dela på dem. Dessförinnan hade årsmötet efter en både långrandig och segdragen debatt beslutat att höja medlemsavgifterna för alla typer av medlemmar.
Två ledamöter lämnade styrelsen: legendaren koll. 339 Anders Berglund (tyvärr inte närvarande) och koll. 1977 Daniel Alzén (lånelagergeneral). Daniel fick en inramad kopia av en fin, gammal karta över Östberga i avskedsgåva. Övriga i styrelsen sitter kvar och några nya ledamöter valdes inte in.
Årsmötet avslutades med den traditionsenliga
tutfrågesporten, som vanns av laget med ojämna
kollusorsnummer med fint bistånd från ett par jämna
kollusorer.
Lyckad USA-premiär för Lilo & Stitch
Den nya tecknade långfilmen från Walt Disney Studios, Lilo & Stitch, hade USA-premiär fredagen 21 juni och spelade in 35,8 miljoner dollar under sin första visningshelg. Detta innebär att den är den Disney-film som har spelat in näst mest pengar under sin första helg; först ligger alltjämt Lejonkungen med sina 40,9 miljoner. Lilo & Stitch gick också direkt upp på andraplatsen på USA:s biotopp. Filmen har svensk premiär den 6 september.
Vinnarna är korade!
Efter att rekordmånga svar har kommit in på tävlingen i Kvacket 1, där det gällde att identifiera rätt filmkaraktär, har vi nu korat inte mindre än fem vinnare med alla rätt. Dessa vinnare är koll. 1807 Carl-Gustaf Almquist, koll. 2141 Johan Rhen, koll. 2406 Tommy Svensson, koll. 2517 Lars Andersson och koll. 2593 Daniel Wennström. De glada vinnarna får varsitt fint pris som kommer med posten. Grattis!
Bland de fem helt korrekta svaren förtjänar Tommy Svenssons en
kommentar. Han tycks nämligen ha gissat på inte mindre än
12 citat och ändå lyckats pricka alla rätt! Vad sägs
till exempel som resonemang som Inte en susning men eftersom det enda namn
jag hittar som passar, är Smee, så får jag gissa det
,
Ingen aning men Merlin och Arthur passar väldigt bra, så det
gissar jag på
och Visst finns det väl en Francis i nån
film, eller ...
?
Lösningen på de färgade rutorna var ROBIN HOOD och de 32 citaten tillhörde följande karaktärer: 1. Blyger, 2. Kloker, 3. Butter, 4. Prosit och 5. Glader (Snövit och de sju dvärgarna); 6 och 7. Prins John (Robin Hood); 8. Smee (Peter Pan); 9 och 10. Basil Mus (Mästerdetektiven Basil Mus); 11. Muchu (Mulán); 12. Blomma och 13. Stampe (Bambi); 14. Victor och 15. Laverne (Ringaren i Notre Dame); 16. Magdalena, 17. Fina och 18. Flora (Törnrosa); 19. Napoleon och 20. Lafayette (Aristocats); 21. Merlin och 22. Arthur (Svärdet i stenen); 23. Francis (Oliver & gänget); 24. Ariel (Den lilla sjöjungfrun); 25. Hades (Herkules); 26. Tantor (Tarzan); 27. Yzma (Kejsarens nya stil); 28. Pongo (Pongo och de 101 dalmatinerna); 29. Timon (Lejonkungen); 30. Clocksworth (Skönheten och Odjuret); 31. Mim (Svärdet i stenen) och 32. Yzma (Kejsarens nya stil).
Anders Grönlunds hörna
Jag har blivit ombedd att skriva om Disneyutgivningen i Tyskland. Nu vore
det dock fel att kalla denna spalt för Disneyutgivningen i Tyskland
eller liknande, eftersom den knappast ger en representativ bild av den
tyska Disney-marknaden, utan snarare en bild av en del av det som
råkat intressera mig och som kändes intressant att skriva om
just nu. Att kalla denna spalt för Anders Grönlunds hörna
torde vara lämpligare. Därmed inget löfte (eller hot) om att
det är frågan om något återkommande.
Även Tyskland har uppmärksammat att Walt Disney nyligen hade
fyllt 100 år, om han ännu hade levat. På tv har det visats
en hel del program som på ett eller annat sätt handlar om Walt
Disney, bl.a. Bilder aus der neuen Welt
som innehåller ett
reportage om Disneystudion som gjordes av ett tyskt tv-team i början
på 1950-talet. Kanske är detta det allra äldsta längre
tv-reportage om Disneystudion som har gjorts. Reportaget finns även
med som extrabonus
på en (i USA utgiven) lacerskiva med gamla
Disneyfilmer. I detta reportage får vi se hur det gick till när
tecknad Disney-film gjordes på den gamla goda tiden, och hur det gick
när dom försökte sig på att prata tyska med farbror
Walt.
Ett annat tv-team har lyckats göra ett helt program om teorin att Walt skulle vara adopterad och härstamma från en liten by i Spanien. Samtliga intervjuade by-invånare berättar om lite olika anledningar till att de känner sig helt övertygade om att just den oäkta pojken, som för att undgå skammen fick fly till sjöss från denna by, senare skulle ha blivit den världsberömde Walt Disney. Själv är jag inte alls lika övertygad. Tveksam till adoptionsteorin är också donaldisten Andreas Platthaus, som har skrivit en bok om just Walt Disney och dennes liv, vilket bl.a. har medfört att även han har varit med i tv.
För övrigt när det gäller böcker, har det utgivits en bok om Oppfinnar-Jockes uppfinningar (knappast komplett dock) med dels bilder på de olika uppfinningarna från serierutor, och dels foton på hur uppfinningarna ser ut när man har försökt att snickra ihop dom själv. En annan bok är boken om ankeborgska konstverk (också här ett urval) som har förekommit i bakgrunder i olika serierutor. Här finns information om tänkbara inspirationskällor från vår egen värld, t.ex. liknande tavlor av kända konstnärer.
Oj, nu blev det inget om det kanske viktigaste av allt: serierna. Men det kanske blir någon annan gång.
Viktigt att Kalle Anka finns på samiska
I en notis i Metro lördagen 20 april kunde vi läsa att Nils Öyvind Helander, forskare i samiska, och radioredaktören Aslak Mikal Mienna tycker att det är viktigare att Kalle Anka finns översatt till samiska än politiska dokument, eftersom barn genom serietidningen får en möjlighet att stifta bekantskap med det samiska skriftspråket.
Första DDF(R)appet har lämnat tryckpressarna
Den danska motsvarigheten av NAFS(k), föreningen DDF(R), som nyligen
startades av koll. 2480 Anders Christian Sivebæk och Søren
Haagerup, utkom i april i år med sin första
föreningstidning. Premiärnumrets huvudattaktion är
Søren Haagerups intervju med Sonja Rindom, som översatte Anders
And & C:o fram till 1982, men här finns också kortare artiklar
om bland annat danska ankistiska tidskrifter och hemsidor, Egmonts danska
marknadsföring och en tematisk studie av Anders Christian
Sivebæk, Anden og skolen
.
NAFS(k) har fått en egen WAP-sida
Koll. 2575 Christian Medin har gjort en WAP-sida till NAFS(k), som finns att beskåda på http://info.wapjag.com/nafsk för dem som har en waptelefon. Ni som inte har någon sådan kan istället gå in på samma adress på internet, men där ser layouten helt annorlunda ut. Telefonlösa behöver dock inte känna sig missgynnade, ty det finns möjlighet att via nätet ändå se hur sidan ser ut i en telefon; då går man helt enkelt till http://www.wapemulator.com och skriver in adressen där.
Ur Ludwig von Ankas arkiv
I Kulturnyheterna som sändes 2002–04–03 visades ett
reportage från Disneyland i Anaheim, där konstkritikern och
kulturskribenten Dennis Dahlqvist diskuterade Walt Disneys gärning som
arkitekt, när han tillsammans med sina anställda på studion
ritade Disneyland. I reportaget visades bilder från Disneyland och
bland annat kallades Törnrosas slott för ett praktfullt visuellt
lockbete
. Inte så konstigt kanske, med tanke på att Disneys
utgångspunkt som arkitekt lär ha varit att om man kan
föreställa sig det går det nog att bygga
.
Krönika om Carl Barks väg
I nummer 1/2002 av Effektiva lokaler – en kundtidning från
Vasakronan reflekterar publicisten Anders Mård kring Carl Barks
väg i en krönika kallad Kalle Anka i Bromma
.
Kalle Anka-älskaren Mård skriver att han sedan 15 år trott
att Cark Barks väg i Bromsten i Stockholm verkligen var uppkallad
efter allas vår Carl Barks, något som han har skrutit med
för utländska vänner sedan dess. Hur det kunde komma sig att
vägen fått detta namn hade han dock svårare att
förklara. Han skriver att han och en vän när de diskuterade
frågan en gång kom fram till att det i Bromsten fanns ett
gäng militanta ankister som drivit frågan om Carl Barks väg
mycket hårt och att kvackandet till sist fått någon
kommunal nämnd att ge vika.
Om det hade varit så väl. Till slut kom Mård fram till den
för ankister kända men dock obehagliga sanningen att vägen
fått sitt namn redan 1952 och att den var uppkallad efter en annan
herre som hette Carl Bark, som ägde en villa i närheten och som
arbetade med kloakledningar
.
Kanske borde någon upplysa Mård om att han inte hade helt fel i
sina antaganden; att något som åtminstone kommer i
närheten av hans militanta ankister
faktiskt existerade och till och
med finns förevigade på film, och att kvackandet fortfarande kan
höras då och då lite varstans i landet.
Köpes!
Finns det någon i detta suveräna sällskap som vill sälja eller ge ett kostnadsförslag på Kalle Ankas Guldbok nr 9? Hör i så fall av er till mig, koll. 788 Ulf Hinrichsen.
Ulf Hinrichsen
xxx
Ur Ludwig von Ankas arkiv
Annika Lantz reder ut vad man bör och inte bör acceptera som en
adekvat benämning på en av ankister uppskattad lemonad i sin
talkshow I afton Lantz (2002-05-17): Nu har alltså Star
Wars Episode II premiär och med det kommer ju en massa prylar
också naturligtvis. Det är flingor och det är
läskeblask ... Sa jag läskeblask? Hur gammal är jag?! Det
är flingor, det är läsk och det är dockor. Säljer
som smör naturligtvis.
För att förvissa Annika Lantz om att denna fadäs inte var av
den alltför allvarliga sorten bör påpekas att en stor del
av rikets ankister är betydligt äldre än hon. Samtidigt
bör dock framhållas att det var en väldig tur att hon inte
sa säljer som skunkolja
också.
Köpes!
Jag önskar köpa följande:
Jul i Ankeborg
Guldbok 3, 7, 9, 10 och 11
Kalle Ankas bästisar 15 och 19.
Anton Wahnström
xxx
Knatte-tävling!
Här kommer en tävling endast avsedd för knattar; du har med andra ord bara möjlighet att vinna något om du är 18 år eller yngre.
Nedan hittar du fem serier och fem filmer, samt tio figurer och tio saker som förekommer i dessa filmer eller serier. Din uppgift är att föra samman rätt film eller serie med rätt figur och sak. Endast en figur och en sak hör till varje film eller serie.
Svaren skickas till kansliet senast den 20 september. Lycka till!
Snuffe | dinkelhoppare | Aristocats |
Tingeling | crème-de-la crème à la Edgar | Stål-Kalle tar revansch |
Zombien Bombie | skattkarta | Aladdin |
Måsart | flöjt | Kapten Morgans skatt |
Tyra Trollpacka | talande garderob | Peter Pan |
Roquefort | älvguldstoft | Häxornas natt |
Jasmine kvasten | Belzebub | Världens rikaste anka |
Svarte Petter | polkagrisrandig rubin | Den lilla sjöjungfrun |
Belle | glömsketabletter | Fantomen i katedralen |
Oppfinnar-Jocke | flygande matta | Skönheten och Odjuret |