Kvacket 1/2015
[föregående Kvack] [nästa Kvack]
| Redaktör: | Johan Blixt |
|---|---|
| Utförande: | 8 sidor |
| Upplaga: | ? |
| Packningsdatum: | 1 februari 2015 |
[PDF] (kräver inloggning)
Välkommen till 2015! Utöver Kvacket ska du förhoppningsvis hitta en kurir i ditt kuvert.
Motionera och nominera!
Nu är det dags igen för din årliga möjlighet att som vanlig medlem påverka åt vilket håll föreningen ska rikta sin anknäbb och vad den ska göra och låta bli att göra. För detta har du tvenne redskap: rätten att motionera och rätten att föreslå styrelseledamöter och revisorer. Läs gärna mer om detta i de oöverträffade stadgarna, kapitlen 5–7 (http://www.nafsk. se/stadgar.html)!
Därför uppmanar vi dig (i enlighet med stadgarnas § 7.3) att lämna förslag på lämpliga kandidater till styrelse- och revisorsposter. Då valberedningen ska lämna sin färdiga kandidatlista senast fyra veckor före mötet, som hålls den 25 april, vill vi ha dina nomineringar senast fredagen den 27 mars.
Om motioner stadgas i § 5.4.2 att ”en motion från en medlem ska behandlas av årsmötet eller ett allmänt möte om den lämnats till styrelsen minst sex veckor före mötet”. Det ger lördagen den 15 mars som sista ankomstdag. Av hävd räknar vi också motioner som skickas till valberedningen som lämnade ”till styrelsen”.
Vad du ska motionera om har du själv full frihet att bestämma. Du kan till exempel yrka på att föreningen ska arbeta mot något visst mål, att vi ska lägga ner oss och ge alla pengarna till Nils Nytta (fast då krävs kvalificerad majoritet, samt att proceduren i § 10.3 följs), eller att styrelsen ska ha en viss storlek (stadgarnas § 6.2 stipulerar bara att den ska bestå av minst fem ledamöter).
Fundera också på om du själv kan och vill vara med och bidra till föreningens utveckling. Det behöver inte vara att direkt komma med i styrelsen (fast det går bra att föreslå det också), men kanske i valberedningen? Även nya, unga och oerfarna krafter i olika delar av landet är mycket välkomna att anmäla sitt intresse. Alla föreningar behöver förnyelse, och det gäller synnerligen för NAFS(k). Var och en kan alltid bidra med något, bara intresset finns!
Låt din kvackande röst ljuda i skriven form till:
NAFS(K):s valberedning
c/o Göran Ribe
Lundagatan 38 B
117 27 Stockholm
E-post:
[syns bara för inloggade]
Aktiviteter under våren
Nu när vi gått in i ett nytt ankistiskt år är det dags att börja föra in viktiga datum i kalendern. Först och främst har vi naturligtvis årsmötet som i år kommer att hållas lördagen 25 april. Plats är ännu inte bestämd, eftersom vår vanliga möteslokal är avstängd för renovering. Sedan har vi två seriefestivaler under våren. Vi kommer säkert att vara med på Stockholms Internationella Seriefestival (SIS) i Kulturhuset den 9–10 maj och eventuellt även på Uppsala Comix den 11–12 april. Mer info om detta i kommande nummer av Kvacket.
NAFS(k)uriren
Till slut är NAFS(k)uriren 41 levererad efter ett jättelångt uppehåll på 41 månader. (Det tidigare ”rekordet” var mellan NK 30 och 31 med 24 månader.) Den här rejäla förseningen är inget att stoltsera med förstås, men ibland sätter saker och ting käppar i livets hjul. Vi hoppas ändå att du tycker att det här numret var värt att vänta på. Omslaget är ovanligt fint och intressant och även artiklarna inuti. Nummer 42 ska vi försöka få ut så snart som möjligt, och det kan blir klart fler sidor än i det här numret. Ett par artiklar hann inte bli klara så de kommer med nästa gång, och flera längre artiklar är på gång. En mycket preliminär uppskattning är att nästa nummer kommer inom ett år.
Vill du bidra med artiklar, kortare eller längre, eller omslagsteckningar till kommande (k)urirer, är du varmt välkommen att göra det! Vi tar emot alla slags bidrag som är av intresse för den ankistiska forskningen och annat som roar och uppmuntrar till kolluderande! För att underlätta för redaktionen är det jätte bra om du kan hjälpa till med så mycket kringarbete som möjligt.
Skriv texten utan specialformateringar (vi layoutar och formaterar) och ge gärna förslag till artikelrubrik, ingress (3-4 rader som sammanfattar artikeln) och (för längre artiklar) underrubriker. Om du har möjlighet, låt någon korrekturläsa och faktagranska din text innan vi får den. Vi är också tacksamma om du kan förbereda och leverera färdiga illustrationer, helst som högupplösta bildfiler i standardformat. Vi kan skanna pappersbilder men föredrar färdiga bildfiler. Om du har förslag på bildtexter är det ett klart plus.
Vi ger tyvärr ingen ekonomisk ersättning för bidrag till NAFS(k)uriren, men alla författare, tecknare och andra som berörs i hög grad av innehållet får ett antal gratis referensexemplar.
Serier i Undervisningen
Serier, med sin kombination av text och bild, är ett utmärkt redskap för att lära sig läsa. Sedan ett par år finns projektet Serier i Undervisningen, som tar fasta på just detta. Det har initierats av Egmont med målet att öka läslusten och förbättra läsförståelsen bland skolbarn i Sverige. Tanken är att erbjuda skolanpassat material som lärarhandledningar och seriematerial samt arrangera serieworkshops och besök av serieskapare i skolorna.
Den första lärarhandledningen som togs fram för projektet var ”Kalle Anka i skolan – en lärarhandledning”, skriven av läraren Melinda Galaczy, som finns att ladda ner gratis från projektets hemsida serieriundervisningen.se. Hon har även tagit fram en lärarhandledning för serieromanen The Walking Dead. Alldeles nyligen lanserades också en handledning för Bamse, skriven av lärarna Linda Sikström och Jenny EsbjörnsdotterKarlsson, som också kommer att finnas tillgänglig för nedladdning.
Inom Serier i Undervisningen finns ett serieråd med kunniga personer som ska vara ambassadörer för projektet. Under 2014 ingick där bland andra författaren Göran Hägg och serietecknaren, författaren och f.d. Läsambassadören Johan Unenge, men också ex-kollusor 2357 Fredrik Strömberg och allas vår 314 Stefan Diös. Projektledare för Serier i Undervisningen är Jonas Lidheimer på Egmont. Målet är att på sikt knyta fler förlag till projektet och kunna erbjuda lärarhandledningar för fler serier.
Donald Duck halverad
Från och med i år så är det bara varannat nummer av norska Donald Duck som dyker upp i butikerna, vilket innebär att om man vill ha alla nummer så måste man prenumerera. Svenska Min häst har kört med det här upplägget ett tag och fördelen är att butiksnumren har dubbelt så lång tid på sig att bli sålda. Donald Ducks upplaga har dykt från 170 000 till 46 000 från år 2000 till 2013.
Bröderna Dum
Jag (junior) och koll. 585 Claes Ericsson (senior) har under ungefär trettio år skött NAFS(k):s försäljningsverksamhet under namnet Bröderna Dum (namnet myntat av koll. 452 Peter Nyrén). Claes drog sig ur verksamheten för ett bra tag sedan medan jag kämpat på själv.
I början hade vi en omfattande verksamhet med nästan hundra prenumeranter på amerikanska Disneytidningar, bulkinköp av Guldböcker och en ganska omfattande försäljning av NAFS(k)uriren, NAFS(K)OFTOR och NAFS(K)NAPPAR. Internetbokhandlarna gjorde Guldboksförsäljningen olönsam, Disneyutgivningen lades ner, knapptillverkaren gick i konkurs och ingen verkar vilja köpa Kuriren längre så arbetsbelastningen har gått ner rejält under åren. Trots det så har jag nu bestämt mig för att gå i pension. Hur föreningen kommer att sköta försäljningen i framtiden kan man läsa om på sidan 669.
Lånelagret flyttat
NAFS(k):s lånelager har successivt flyttats över från tidigare lånegeneral koll. 976 Johan Blixt till den nya lånegeneralen koll. 2165 Klaus Dejler.
Klaus har gått igenom det digra lagret, tagit ut trasiga och onödiga överexemplar, sorterat om efter år och titel och märkt om de klassiska Kelloggs-kartongerna där tidningarna förvaras. Under tiden har Klaus hållit på att bygga en specialdesignad hylla för lånelagret i sitt rejält skyddade förråd där han även förvarar sina cyklar. Efter nyår blev hyllan och genomgången av lånelagret klar (se bilden). Vissa tyngre böcker och tidskrifter (som av olika skäl inte kan eller bör lånas ut) har förts över till NAFS(k):s referensarkiv.
Som medlem får du förstås låna från lånelagret! Lånetiden är en månad och du måste själv betala returportot. På vår webb finns sidan http://www.nafsk.se/bibbla.html som behöver uppdateras med villkor och kontaktuppgifter. Vi hoppas få sidan klar inom kort. Listan över vad som finns att låna är dock till stora delar rätt fortfarande. Hör av dig till kansli@nafsk.se om du är intresserad av att låna något, så återkommer lånegeneral Klaus till dig om hur det går till.
Carl Barks okända liv
Ingen Don Rosa på årets bokmässa – men det hände mycket annat med ankistisk anknytning under de fyra dagar den pågick. Bland annat kunde man klockan 10 på lördag förmiddag (en tid som nu börjar bli klassisk på samma sätt som 15.00 på julafton) återfinna Germund von Wowern, Joakim Gunnarsson och Stefan Diös på Seriescenen där de skulle hålla låda till ljusbilder under rubriken ”Carl Barks okända liv”.
Så skedde också, och eftersom Barks numera får betraktas som både välkänd och sönderanalyserad hade man valt att fokusera på sådant som ännu ej blivit allmängods. Till exempel visade Joakim upp ett detaljerat körschema över Barks arbetsdag där det var noga specificerat hur lång tid varje moment skulle ta och hur det betalade sig.
Man visade också upp mycket skissartade manusutkast (av vilka något blivit serie med bilder av Daan Jippes) och annan kuriosa som skämtteckningar av det något ekivoka slaget och flera av de oljemålningar på landsbygdskyrkor som Barks framställt i spekulativt syfte för att sälja på marknader. Man gav också exempel på de funny animal-oljor Barks ägnat sig åt under den tid som Disney dragit in hans licens att göra ankor i olja (låter som en maträtt?). Dessa tillsammans med några mer traditionella oljor med vackra flickor, barn och naturscenerier som motiv initierade en diskussion mellan föredragshållarna och publiken huruvida Barks var en bra målare eller bara en begåvad amatör? Något svar kom man naturligtvis inte fram till.
Vad gäller publiken så var det den mycket stor. Alla sittplatser var upptagna och folk stod i dubbla led runt kanterna för att höra vad som sades från scenen. Ett skäl till detta stora intresse från allmänheten var säkert att Seriescenen från och med i år är en del av bokmässans officiella scenprogram och därför når ut till besökarna på ett helt annat sätt än tidigare. Detta återspeglades också i publikens sammansättning där det såg ut som seriemänniskorna faktiskt var i minoritet, och i frågorna efteråt som kretsade kring vilka argument som kan övertyga bibliotek att köpa in Don Rosas samlade verk eller den nya bokserien Carl Barks Ankeborg.
Ett utmärkt föredrag som herrarna gärna får framföra i NAFS(k)-sammanhang när tillfälle ges.
Der Donaldist 145
Der Donaldist, den tyska ankismens främsta organ, har kommit ut med 145 nummer sedan starten i mitten på 70-talet. Här redovisas med sedvanlig grundlighet den tyska ankistiska forskningens senaste rön. Tidskriften är något svårtuggad när man, som jag, inte har tillgång till vare sig ”Tyskt- svenskt ankistiskt standardlexikon” eller ”Nationalankistencyklopedin”. Mina egna ankistiska kunskaper, som mycket försiktigt grundlades för drygt ett halvt århundrade sedan, känns i detta högvetenskapliga sammanhang alltför rostiga för att jag till fullo skall kunna tillgodogöra mig innehållet i tidskriften ifråga. Jag dristar mig dock till att göra ett anspråkslöst försök till resumé av nummer 145.
En stor del av numret ägnas åt katedralen i Ankeborg, var den kan tänkas vara belägen, dess arkitektur, byggnadsmaterial, säregna konstruktionsdetaljer – rikligt åskådliggjorda med insprängda serierutor – och jämförelser med andra liknande byggnadsverk i anthropoversum[not:Det universum som vi ankister lever i.], både vad avser storlek och utseende. I tabellform jämförs beräknad längd, bredd och höjd med storleken på kända katedraler i Tyskland, Frankrike och Österrike. Forskningsmetodiken gås grundligt igenom, till exempel med ett påpekande att en grundförutsättning för denna forskning är att om det i anaversum[not:Ankornas universum.] finns en byggnad eller ett rum eller en möbel som motsvaras av samma sak i anthropoversum, så används den på samma sätt i båda universumen och för den specialintresserade finns hänvisningar till tidigare katedralforskning. De 40 fotnoterna ligger överskådligt placerade i nederkanterna på sidorna.
Några intressanta fakta
Storlek: Längd 103 (107), bredd 52 (34), höjd 53 (38), tornhöjd 144 (136). Alla mått i meter (inom parentes S:t Stephan, Wien). Plats: en liten park i Ankeborgs centrum. Det finns i katedralen en brunn, vars djup med avancerad vetenskap har beräknats till över 60 meter, mynnande i ett katakombliknande system. Klockorna (minst 10 st, hänger åtminstone delvis parvis så att 2 klockor ljuder samtidigt) kan spela minst en hel oktav.
I en lång, rikligt illustrerad, artikel genomgås arkeologiska fynd i Ankeborg och man försöker, givetvis ytterst övergrundligt, analysera den allmänna arkeologiska hållningen i Ankeborg. Säkert intressant för den arkeologiskt intresserade. Så om några av er, kära läsare, känner er träffade, så vet ni att artikeln finns där, nr 145 s 20–33.
För alla er som aldrig har kunnat sluta att grubbla över varför just Sköna Helena är skönhetsidealet i Ankeborg i stället för exempelvis sådana skönheter som Cornelia Coolwater eller Conchita, gives i en djuplodande, rikt illustrerad, artikel det enkla svaret att Helena enligt den grekiska mytologin liksom vilken anka som helst har kläckts ur ett ägg.
I följetongen om detaljer i Carl Barks serier kommer artikelförfattaren med en djärv teori om varför den gamla damens glasögon finns med i ruta ett och tre, men inte i två: Hon behöver inte glasögonen i ruta två, det går bra att puckla på Kalle med kvasten ändå. Därmed dras slutsatsen att alla föremål i Ankeborg har den inneboende egenheten att försvinna när de inte behövs, för att genast återuppstå när de är behövliga.
I tidningen finns en Quiz om en känd(?) person i Ankeborg. Möjlighet till fint pris för den som insänder rätt lösning.
I en mycket omfattande, synnerligen rikt illustrerad artikel, gås den eventuella förekomsten av prekognition, alltså föraningar i serierna igenom. Slutsatsen blir att det ofta rör sig om någon slags god bedömningsförmåga, men att prekognition dock förekommer, men inte så ofta. Det är framför allt knattarna som har en förmåga att ana oråd.
Der Donaldist 146
är ett fullmatat nummer, där det är mycket med både det jordiska och det himmelska, om uttrycket tillåts. Huvudsakliga temata är nämligen geografi/geologi samt rymden och rymdfärder.
Utgåvan inleds dock med ett referat från D.O.N.A.L.D.s trettiosjunde kongress i Bremen. Här avhandlas så disparata ämnen som förhållandet mellan män och kvinnor i Ankeborg, blixtars och elektriska stötars inverkan på ankor, Barks oljemålningar, decimalsystemets överlägsenhet med utgångspunkt i det faktum att ankorna har fyra fingrar, de framsteg som görs i planeringen av ett Erika Fuchs-museum i Schwarzenbach samt mycket mer. Patrick Bahners presentation av sin bok Entenhausen – die ganze Wahrheit [Ankeborg – hela sanningen] får vi anledning att återkomma till senare.
Den första längre artikeln, av Patrick Martin (som i likhet med namnen Bahner skriver sitt namn paTrick som en hyllning till en känd knatte) är del III i hans genomgång av de geologiska förutsättningarna på Stella Anatium, som tyskarna kallar ankornas parallelluniversum. Våra vänner sprutterna och spratterna ägnas vederbörligt intresse, och utblickar görs också i fråga om petrologi och paleontologi. Texten är dock delvis alltför vetenskaplig för ett så pass klent förstånd som undertecknads.
Därefter redogör Christian Pfeifer för ”förbjudna” verk av Al Taliaferro, som av olika anledningar inte publicerats respektive kunnat publiceras i Tyskland, bland annat en strip där Kalle råkar gasa ihjäl ett antal höns.
Gangolf Seitz tar i en känslosam nekrolog avsked av ankforskaren Wilfried Tost, och i samband härmed presenteras dennes sista bidrag, där det berättas hur asteroid 31175 Erika-fuchs fick sitt namn.
I det enda längre bidrag som inte har med det övergripande temat att göra avhandlar Andreas Platthaus olika matvarors betydelser för ankornas välstånd. Förvånande nog tycks det som om korven därvidlag intoge en central position, vilket väl återigen bevisar att man inte får stirra sig blind på dess ena ända. Gärna återser vi scener både från smuggelhistorier och grodhoppningstävlingar. Ett avsnitt ägnas också åt läskeblask i olika sammanhang.
Så äntligen till numrets stora stridsfråga som behandlas i två olika artiklar: var befinner sig egentligen Ankeborg? Sedan D.O.N.A.L.D.s kongress i Bielefeld 2008 där dess kartografiska institut M.Ü.C.K.E. – det blir mücke förkortningar i ankkretsar – framlade sin ”enda sanna” beskrivning över Ankeborg och dess omgivningar [Der Donaldist Sonderheft Nr.55] har man utgått från att staden ligger på västkusten på en okänd kontinent. Och nu har Patrick Bahners när han presenterar sin sanning (se ovan) haft mage att placera det på östkusten! Ett i mitt tycke ganska skralt argument från västkustsidan är avståndet till Timbuktu – i ankornas parallelluniversum skulle det väl mycket väl kunna finnas ett alternativt Timbuktu som låg lite grand där man behövde det? Ett starkare argument är kartan över Döda skeppens vik som finns i The Strange Shipwrecks [CBSV 18]; den och andra kartor som anförs tycks peka starkt på en västkustlig placering. Undertecknad har dock inte läst Bahners bok och vill inte närmare blanda sig i striden.
Från jorden så till rymden: i en längre exposé presenterar Uwe Lambach rymdfarkoster och rymdresor i ankornas värld. Två av hans huvudteser, som han driver på ett övertygande sätt, är att ankvärldens tyngdkraft tycks vara mindre stark än vår samt att man förfogar över effektivare varianter av raketbränsle; annars vore raketer av enstegstyp en omöjlighet.
Lite ”äkta” vetenskap i form av en sammanfattning av en 70-sidig bacheloruppsats av Karoline M. Pohl med ämnet Joakim von Ankas biografi samt en lite svårbegriplig frågesport avslutar därefter detta n:ris.
En annan ankistisk aktivitet på Bokmässan 2014
Utöver det förnämliga föredraget om Barks som koll. 538 Karl-Erik Lindkvist skrivit om kan nämnas att mässan gästades av den vandrande enmansshowen och anktecknaren Arild Midthun. Han intervjuades på seriescenen av Seriefrämjandets ordförande Fredrik Strömberg och den intervjun påminde klart om motsvarande intervju med Don Rosa året före, i det att det räckte med en handfull frågor från Fredrik för att fylla ett 45-minuters pass. Dessutom kunde besökarna på mässan få bli ankifierade (karikerade som ankor) av Arild på samma sätt som bland annat parti ledarna och Zlatan Ibrahimovic tidigare blivit i tidningen. Köerna till detta ringlade långa, så han lär säkert återkomma.
Dum i pension – nya säljrutiner
Bröderna Dum, Johan Blixt och Claes Ericsson, skötte under lång tid NAFS(k):s tidvis omfattande försäljning av kulturgods till medlemmarna. Claes pensionerade sig för rätt många år sedan och den 16 september 2014 gick även Johan i pension. Vi tackar Dum senior och junior varmt för ert idoga arbete! När nu epoken Dum är över, behöver styrelsen se över sina rutiner så att försäljningen funkar lika smidigt och effektivt som på Dums tid. Våra webbsidor om försäljningen är tyvärr inte uppdaterade, men vi hoppas att de blir klara inom kort.
Tills vidare kommer koll. Klaus Dejler att hantera beställningar från lagret av amerikanska Disneytidningar, medan beställningar av NAFS(k)uriren expedieras av Mats Nilsson eller Greger Nässén. Om du vill beställa eller har frågor om villkor, priser eller vad som finns till salu, skicka ett meddelande till vår standardadress kansli@nafsk.se så återkommer vi så fort vi kan. Mer information kommer efterhand i kommande Kvacket.
Obs! För äldre NAFS(k)uriren gäller tills vidare följande priser (inklusive porto och emballage) för medlemmar i Sverige: 1–3 st 25 kr/styck, 4– st 20 kr/styck. För medlemmar i utlandet gäller 1–3 st 35 kr/st, 4– st 30 kr/st. Faksimilutgåvan av NK 1–4 har dock egna priser enligt följande: i Sverige 1–3 st 60 kr/st, 4– st 50 kr/st, och i utlandet 1–3 st 90 kr/st, 4– st 80 kr/st.
IDW tar över Disney
Eller åtminstone utgivningen av Disneytidningar i USA. Boom! Studios lade ner sin utgivning 2011 men nu har IDW Publishing skaffat rättigheterna och kommer från och med april i år att ge ut Uncle Scrooge, Donald Duck, Mickey Mouse och Walt Disney’s Comics and Stories. WDC fortsätter numreringen med 721 medan resten av tidningarna startar med nummer ett, fast alla kommer att ha det ”riktiga” numret angivet någonstans i tidningen. Tidningarna kommer att innehålla en blandning av nya och gamla serier (just nu oklart om de menar nya för den amerikanska marknaden eller helt nya).
Utöver de vanliga tidningarna så kommer man även att ge ut stora lyxiga böcker med reproduktioner av serieoriginalsidor tecknade av Carl Barks och Don Rosa. Den här sortens böcker har funnits ett tag med bland annat serier från Marvel och EC Comics och det man gör är att man tar ett antal serieoriginal och försöker visa hur serieoriginalen verkligen ser ut inklusive blyertslinjer, blåpenna, marginalanteckningar till färgläggaren, inklistrade textrutor, och så vidare. Böckerna brukar dessutom vara i ungefär samma storlek som originalen vilket innebär att det blir stora och dyra böcker. Själv har jag köpt en volym med John Byrne och den var 31x44 cm (något större än A3) och kostade $150 så målgruppen är väl de rika och inte de kloka.
Nya och återinträdda
Det senaste året har vi fått 14 nya kollusorer 2914–2927. Dessutom har 6 medlemmar med lägre kollusorsnummer återinträtt. Ni är alla varmt välkomna!
[tabellen med de 20 kollusorerna finns inte i denna version.]
Lånelagret efterlyser
Vi har en del luckor i lånelagret. Om du har någon av dessa nr av Kalle Anka & C:o, och kan tänkas donera eller sälja dem, hör av dig till [synd bara för inloggade] :
1970: 6, 17; 1971: 2, 7, 29, 34, 39; 1972: 32, 51; 1973: 16, 40; 1974: 41; 1976: 1; 1977: 25; 1979: 2; 1984: 13, 27, 38; 1985: 1, 3, 14, 26, 27; 1986: 2; 1987: 2; 1993: 11, 18, 24, 29, 30, 32; 1995: 38; 2000: 9, 12; 2002: 29; 2006: 14, 15; 2007: 18; 2011: 4; 2013: 28, 29, 30.
Pressgrannar
Bild & Bubbla 199: Cobolt – ett nygammalt förlag, Nordiska antologier på den internationella markanden, Fantomens nya svenska giv, Agerings, Sanatorium och Placebo – två förläggare, tre förlag, Tecknade serier för barn, Jijé – den borglömde mästaren, Konstarten serier – scenisk framställning i tecknade serier, Katten Nils & C:o, Svenska barnserier då och nu, Kapten Klara klarar biffen, Iskall kvinnosyn – hur kvinnors död driver superhjälteserier, Hundra år i samma klass – intervju med Mats Källblad
200: Litteraturstödet till tecknade serier 2013, Tradition, tradisjon – norska serier ur ett svenskt perspektiv, Hjälten som inte kan dö – döden i superhjälteserier, Bild & Bubbla 200! Från Möllan till Lilla Berlin – intervju med Ellen Ekman, Serier och öl (med en sida om läskeblask och bubbelblurp), En trotjänares bekännelser – intervju med Göran Ribe (koll. 616 och ankismens farbror).