Kvacket 5/2019
[föregående Kvack] [nästa Kvack]
| Redaktör: | Johan Blixt |
|---|---|
| Utförande: | rött, 8 sidor |
| Packningsdatum: | 13 december 2019 |
[PDF] (kräver inloggning)
Hej och välkomna till årets femte och sista Kvacket! Utöver Kvacket kommer 250 medlemmar att hitta inbjudningar till att förnya medlemsskapet för 2020.
Årsmötet
Som varje år vid den här tiden kan man konstatera att det snart är dags att byta almanacka och se fram ett nytt ankistiskt år. Exakt vad år 2020 kommer att bjuda står ännu skrivet i stjärnorna (ett Ankon i början av sommaren är en stark gissning), men en sak vet man med 100 % säkerhet, nämligen att det kommer att innehålla ett eminent årsmöte i NAFS(k). Detta kommer att äga rum lördagen den 18 april, och som många gånger tidigare är lokalen Åttingen på Reimersholme. Se till att redan nu boka in detta datum!
NK 43 på gång
Nästa nummer av NAFS(k)uriren är till slut inom räckhåll! Planen är att NK 43 ska skickas ut med nästa Kvacket. Vi hoppas att det håller. Till det här numret har vi ingen utsedd redaktör, utan ett redaktionsteam bestående av koll. 316 Greger Nässén, koll. 1460 Joakim Gunnarsson och koll. 2936 Hampus Johansson.
Två artiklar som omfattar halva numret är i stort sett klara och fler är på gång (se även annan notis). I skrivande stund är det fortfarande några sidor kvar att fylla. Om du vill bidra med en kortare artikel (1–2 sidor), så kan den hinna komma med i NK 43. Mejla den till nafskuriren@nafsk.se mycket snabbt i så fall. Vi är tacksamma om du även bifogar eventuella bilder och bildtexter. Du får förstås gärna bidra med en längre artikel också! Vi återkommer så snart vi kan med besked om i vilket nummer ditt kortare eller längre bidrag kan komma med.
Skvallerspalten åter!
Det var tio år sedan som Skvallerspalten senast var med i NAFS(k)uriren. Då var det Klarabella Ko som var redaktör för andra gången. Hon tog över 2006 efter Klara Kluck som sammanställde 14 spalter sedan 1980. Nu är det äntligen dags igen för en skvallerspalt! Klarabella har tyvärr undanbett sig att vara redaktör den här gången, men förfäras icke! Vi har hittat hennes efterträdare som vi hoppas ska göra ett lika bra jobb med att sprida glädje, skratt och eftertanke om mer eller mindre kända kollusorers smärre eller större tokig- och pinsamheter. Om du har något skvaller du vill delge är du varmt välkommen att mejla det till nafskuriren@nafsk.se så vidarebefordrar NK-red det till Skvallerred.
Höstmötet 2019
Årets höstmöte utspelade sig lördagen den 26 oktober i Åttingen på Reimersholme. Då mötet i år sammanföll med den årliga tävlingen i seriekunskap, Comiquiz, blev det en av huvudaktiviteterna under dagen.
Mötet inleddes med lite allmän information, rörande bland annat koll. 1861 Don Rosas kommande Stockholmsbesök. Koll. 314 Stefan Diös redogjorde också lite kortfattat om Egmonts ankistiska utgivning som den senaste tiden bestått av flera intressanta publikationer. Ankon 2019 som arrangerades under sommaren behandlades även det och vi diskuterades lite löst planer på ett nytt Ankon 2020. Ett möjligt tema kan vara ”Frankrike” för att uppmärksamma 50-årsjubileet av Aristocats nästa år.
Efter lite fika vidtog den numera traditionella NÅL-dragningen (NÅL står för NAFS(k):s Årliga Lotteri). Ordförande koll. 2348 Mats Nilsson hade nu hittat de specialtärningar som han lyckats förlägga inför förra höstmötet. Kastproceduren fick dock modifieras lite då vi sen senaste höstmötet passerat kollusornummer 3000. Till slut lyckades vi även i år få fram tre stycken värdiga(?) vinnare:
- NÅL(ARNA): Koll. 1422 dolt namn
- NÅL(EN): Koll. 856 dolt namn
- NÅL(DYNA): Koll. 2884 dolt namn
Efter NÅL var det dags för den ännu mer traditionella punkten auktion, där koll. 339 Anders Berglund som vanligt stod för ett rättvist och säkert auktionerande. En stor mängd kulturgods gick under klubban och undertecknad är speciellt nöjd med inropandet av NAFS(k)nappen #5 för futtiga 150 kr. Tio procent i provision gick som vanligt till välgörande ändamål (föreningens pengabinge).
Klockan 15.00 var det så dags för Comiquiz, den nordiska tävlingen i seriekunskap som NAFS(k) deltagit i flera gånger tidigare (dock senast 2016). Frågorna fick vi via mejl tillsammans med ett svarsformulär där flera kunde redigera samtidigt och därmed hjälpas åt att fylla i svar. Som tidigare var det frågor av väldigt blandad karaktär men ovanligt många hade ankistisk anknytning. Bland annat fanns det en kategori där man skulle identifiera olika Musse-tecknare utifrån en serieruta. Efter två timmar var tiden ute och vi fick vänta till kvällen då resultaten avslöjades. För den som vill testa sina kunskaper eller rent allmänt är nyfiken finns frågorna kvar att beskåda under denna länk:
https://drive.google.com/file/d/1JdOiMxtt3vI50JBLomCptzcv1OdLncMM/edit.
Innan vi tågade iväg för att äta gemensam middag blev det ännu en frågesport, ledd av Koll. 2934 Oscar Bergstrand. Denna gång var det uteslutande ankistiska frågor där deltagarna var uppdelade i fyra lag. Frågorna var uppbyggda i två delar där man först skulle ge det svenska namnet på en serie efter att ha sett en bild på första sidan på något ”obskyrt språk”. Sedan kom en följdfråga om samma serie som ofta berörde någon obetydligt liten detalj som man skulle försöka komma ihåg. Mycket svårt men roligt tyckte nog de flesta.
Mötet avslutades med middag på en pizzeria och medan vi satt och åt fick vi reda på resultaten från Comiquiz. Vi hamnade på en fin fjärdeplats vilket innebär en tangering av vår tidigare bästa placering från 2002. Totalt lyckades vi skrapa ihop 196 poäng av 615 möjliga.
Adventskollusor 557
Du tittar väl på SVTs julkalender ”Panik i tomteverkstan”? Det är vår skicklige och produktive medlem koll. 557 Johan Andreasson som har tecknat papperskalendern!
Johan förärades med hederstiteln NAFS(k):s Teckniske Konsult redan 1986 och har gjort många teckningar för föreningen: framsidor och andra teckningar till NAFS(k)uriren, motiv till våra NAFS(k)oftor, hyllningsteckningar till Carl Barks, senaste medlemskortet m.m.
Nyligen lades det upp ett videoklipp på Youtube där Johan berättar och visar hur han jobbade med adventskalendern. Sök efter ”Teckna Julkalendern” så dyker den förhoppningsvis upp överst i sökresultatet.
Om du löser korsord i Dagens Nyheter har du också sett några av Johans illustrationer. Sedan cirka två år gör han teckningarna en gång i månaden till Lördagskrysset, senast den 9 november och 7 december 2019.
Johan är också aktiv i poddosfären! Ifjol startade filmrecensenterna Göran Everdahl och C-G Karlsson podden ”Everdahl & Karlssons Film TV” där de tillsammans med Johan Andreasson guidar lyssnarna genom ”tv-djungeln, bioambivalensen och ett kaotiskt streaminguniversum” (enligt det första pressmeddelandet). De har sänt 78 avsnitt hittills.
Johan har många fler järn i elden än ovannämnda!
Årsmötesprotokollet
Av olika skäl hann vi inte få med justeraren koll. 3009 Gunilla Roxströms namnteckning på protokollet från årsmötet 2019, när det skulle mångfaldigas för utskicket med Kvacket 3/2019.
Gunilla hade dock meddelat ordförande Mats att hon godkände protokollet, varför styrelsen tog beslutet att vi kunde skicka det till tryckeriet ändå. Som framgår av nedanstående utdrag från originalet av årsmötesprotokollet är det nu även påskrivet av Gunilla.
Don Rosa i Stockholm
Efter två års väntan hade Egmont åter den goda smaken att bjuda in Don Rosa till Sverige, och även denna gång blev det den kungliga huvudstaden som fick äran att ta emot honom.
Orsaken till besöket var, som nämnts i tidigare nummer av Kvacket, att det just givits ut en kompletterande bok till ”Farbror Joakims liv”, innehållande de så kallade B- och C-historierna, d.v.s. de historier som behandlar Joakims ungdom, men som inte ingår i själva FJL-sviten.
Inte mindre än fyra dagar varade Dons vistelse i Stockholm och den innehöll besök på Leksaks- och seriemuséet i Bergrummet, Akademibokhandeln, Serieteket (för att få plats med mycket publik genomfördes detta besök på Folkoperan) samt SF-bokhandeln i Gamla stan.
Samtliga besök inkluderade ett långt signeringspass och det på Serieteket även en intervju, med stor bravur ledd av koll. 2276 Göran Semb. Undertecknad närvarade tre av dagarna och kunde konstatera att intresset hos fansen för att möta Don inte avtagit.
De värdar som gjort reklam för evenemanget fick se stora skaror köa för att få signatur och foto, medan Akademibokhandeln, där besöket inte marknadsförts, var betydligt mindre välbesökt. De fans som ändå tog sig dit kunde få både signatur och dedikation efter en ganska kort stunds köande. En besökare som bara råkade komma förbi utbrast entusiastiskt ”Don Rosa är min största tecknar-idol, och jag hade ingen aning om att han skulle vara här!”. Lite tur får man väl ha …
Dons hektiska schema tillät tyvärr inget separat möte med NAFS(k) denna gång, men han hälsade förstås till alla medlemmar i föreningen och vi hoppas att han återkommer till Sverige inom en inte alltför lång framtid (det ryktas att Egmont har fler planer på nyutgivning av Rosa-serier).
Tilläggas måste att Don efter besöket i Stockholm reste vidare till Köpenhamn för att bland annat delta i en bokmässa där. Där träffade han serietecknaren och kollusorn 1997 Ted Johansson som vid ett möte 1998 givit Don sin första hyllningsteckning (publicerad på baksidan av NAFS(k)uriren 30). Don hade nu tecknat sin version av samma motiv som han gav i present till Ted. Det kan man kalla attraktiv gåva!
Gamla nyheter är också nyheter
På ankismlistan rapporterade koll. 314 Stefan Diös följande i mars. Bartosch Edström översatte inte riktig samtliga pocketar som hon skriver då det var minst två inhopp av andra översättare under perioden.
Jag kan meddela den intresserade befolkningen att Kalle Ankas Pocket byter översättare. Efter tre decennier slutar den mångbegåvade koll. 2862 Carin Bartosch Edström och ersätts av koll. 2676 Kaija Olausson. Jag har inte den exakta statistiken, men Carin skrev så här till mig:
”Det är ett fantastiskt arbete och jag är glad och stolt över de åren jag har arbetat med dem. Vad gäller årtal så började jag så smått med Kalle Ankas Pocket 1988 och från ca 1992 gjorde jag samtliga pocketar. KAP 118 står det Eva Östenberg, min syster, alltså, som egentligen var den som fick uppdraget först. Men det var jag som gjorde översättningen.”
Själv har jag knappt följt pocketarna alls under de här åren, men jag har en oerhörd respekt och beundran för Carins insatser. Då och då har jag behövt hennes hjälp med namn och bakgrund för ”pocketfigurer” när de har dykt upp i KA & C:o eller andra sammanhang. Det kan vara svårt att hålla koll på ankvärldens många parallella universum, och jag vet att jag har missat kopplingar ibland. Men utan Carins hjälp skulle fiaskona ha blivit fler och större, det kan jag lugnt säga.
Jag översatte själv ett fåtal pocketar på 80-talet och minns att jag relativt snart upplevde uppdraget som en aning påfrestande. 256 sidor tar på krafterna och då gjorde jag inte ens varje nummer, och jag tror inte ens att pocketarna kom varje månad som de väl gör nu. Att hålla på så länge som Carin gjorde med en så genomgående hög kvalitet, samtidigt som man har så många andra avancerade bollar i luften, är inget mindre än … Ja, jag har faktiskt svårt att finna ord, och det hör inte till vanligheterna. Många är de pocketläsare som genom åren har glatts åt Carins sprudlande fantasi och formuleringskonst. Inte minst när det gäller ankifierade kändisnamn på bifigurer, som kanske varit hennes allra starkaste sida.
Nu tar alltså Kaija Olausson över från och med pocket nr 492. Ett gott val enligt min uppfattning. Kaija är sedan många år redaktör för de flesta numren av KA & C:o, utom cirka vart femte nummer som hon i stället översätter själv. Plus andra liknande uppdrag givetvis. Det är bara att tacka Carin för hennes imponerande kulturgärning i Ankeborgs tjänst, samt önska Kaija lycka till med uppdraget.
Högsvansar
I förrförra Kvacket kunde man läsa om att jag blivit utnämnd till Högsvans i samband med årsmötet. Tillsammans med texten fanns det ett fint färgfoto på mig med den högsvansade gröngölingsmössan.
Jag har inte orkat gå igenom alla gamla Kvacket men det var förmodligen det största färgfoto vi någonsin haft i Kvacket! Kanske en smula egotrippat av mig och man kanske ska vara lite mer återhållsam med självförhärligandet när man är redaktör men det kändes ganska ankistiskt. Hur som helst så tänkte jag försöka ”späda ut” fokuset på mig genom att här skriva lite om alla andra högsvansar.
Gröngölingarna (Junior Woodchucks) introducerades i KA 12/1951 (Operation räddning S:t Bernhard, WDC 125, Operation St. Bernard). Serien börjar med Knattarna som överstar och i slutet så har de blivit generaler (i WDC blir de specifikt femstjärniga generaler). Att Axel Norbeck valde att översätta woodchuck (däggdjuret skogsmurmeldjur, finns bara i Nordamerika) med gröngöling (en hackspett) beror gissningsvis på att han sneglade på Sonja Rindoms danska översättning till Grønspætterne (och hur hon tänkte kan man fråga sig).
I KA 4/1952 (Experthjälp, WDC 132, Ten-Star Generals) går de från fem till tio stjärnor.
I KA 11/1953 (Kalle Anka på post, WDC 150, My Lucky Valentine – läs mer om serien i ”Carl Barks jul” på sidan 813) så lyckas de så slutligen att bli högsvansar (Exalted Hightails). Dessutom utnämns de till Riddare av hederskompaniet, Ishavsriddare och Kommendörer av högsvansordern (Chevaliers of the Honor Guard, Rear Admirals of the Arctic Snows och Commanders of the Hightails’ Hall of Heroes).
NAFS(k):s första högsvans var koll. 616 Göran Ribe (ankismens farbror). Riktigt hur det gick till när han blev utnämnd är det ingen som vet men enligt koll. 314 Stefan Diös så gäller att han ”har nog varit det sen tidernas begynnelse bara i egenskap av att finnas”.
1986 så var det Stefan Diös tur att upphöjas i samband med årsmötet 22 mars.
Carl Barks blev högsvans 19 juni i samband med hans Stockholmsbesök 1994.
Greger Nässén blev upphöjd till högsvans på föreningens tjugofemårsjubileumsfest 22 september 2001.
Anders Berglund blev högsvans på årsmötet 22 april 2013.
Carl Barks jul
”Carl Barks Jul – Julen 2019” är ett trevligt album från Egmont som innehåller fem klassiska och vintriga historier av Barks. På omslaget finns Barks oljemålning ”The Old Money Magician” från 1975, samma motiv som hans omslagsteckning till tidningen Uncle Scrooge 19 från 1957. Säcken med ”myntormen” finns även återgiven på baksidan av albumet. Enligt Tidsametiketten där är albumet ”Kalle Ankas Vinterspecial 2019”. Ett Barksalbum i – som jag förmodar – samma serie publicerades inför julen 2018. Egmont gav även ut vinterspecialalbum 2016–17 med 52 sidor men de innehåller serier av nutida tecknare.
Följande historier ingår i albumet: ”Den modige stinsen” (originalpublicerad i WDC 162, mars 1954), ”Kalle Anka på post” (WDC 150, mars 1953), ”Flygande riddare” (WDC 233, febr 1960), ”Jul på Kvackarklippan” (Firestone Giveaway 1946) och ”Regelrätt seger” (WDC 54, mars 1945).
Alla är mycket läsvärda men min egen favorit är den andra serien, där brevbäraren Kalle genomlider svåra moraliska kval när han i snöstormen slänger bort ett Valentinebrev från Alexander Lukas till Kajsa, men ångrar sig och försöker fånga det igen. Kajsa låter Kalle värma sin bak i hennes spis och frågar oroligt: ”Var det ett viktigt brev? Nej … det satt ett hjärta på baksidan!”.
Alla serier har publicerats tidigare i samlingsvolymer, och för högst 20 år sedan i Kalle Anka & C:o. ”Flygande riddare” gick dock senast i repris i KA & C:o 1977 så den är ett kärt återseende om man bara läser tidningen.
Högsvansfotografer
Fotot på Stefan har koll. 538 Karl-Erik Lindkvist tagit, övriga har vi tyvärr inte koll på just nu men vi återkommer så fort vi rett ut frågan.
Ankismlistan
På sidan 811 kan man läsa gamla nyheter från ”ankismlistan”. Vad är då ankismlistan? Jo, det är vår eminenta mejllista. Om man i framtiden vill få sina nyheter lite färskare så går man lämpligen till: nafsk.se/mailman/listinfo/ankism och anmäler sig.