Kvacket 5/2020
[föregående Kvack] [nästa Kvack]
| Redaktör: | Johan Blixt |
|---|---|
| Utförande: | 10 sidor |
| Packningsdatum: | 17 december 2020 |
[PDF] (kräver inloggning)
Hej och välkomna till årets femte och sista Kvacket! I utskicket kommer knappt hälften av kollusorerna att få en inbjudan att förnya medlemskapet för 2021.
Höstmötet
Detta år har ju inte mycket varit som det brukar, men som tur är kunde man åtminstone lita på att hösttider innebär ett höstmöte i föreningen. Detta möte ägde rum den 24 oktober, och med tanke på covid-19-läget fanns det möjlighet att närvara antingen på plats i vår klassiska lokal Åttingen eller online via verktyget Zoom. Tio stycken kollusorer hade valt att närvara på plats och c:a 20 (vissa kom och gick lite till och från under mötet) online. Koll. 2417 Stefan Persson krånglade till statistiken ytterligare något genom att närvara både fysiskt i lokalen och online via sin mobiltelefon.
Efter den sedvanliga presentationsrundan från alla närvarande inleddes mötet med att koll. 314 Stefan Diös berättade om det han kände till angående Egmonts kommande projekt. Det första gällde utgivningen av KA & C:o, som hädanefter kommer att följa samma modell som i Norge d.v.s. att endast vartannat nummer blir tillgängligt i butikerna. Tidningen ”Kalle Anka Klassiker” ska få ett standardformat på 64 sidor (”tidigare har vartannat nummer varit tjockt och vartannat bautatjockt”). Enligt skvaller (ingen officiell info ännu) är även en bok på gång som ska innehålla serier om farbror Joakims inofficiella liv (alltså historier från hans barndom och ungdom, men inte ritade av Carl Barks eller Don Rosa). Stefan bad även om hjälp med att få fram nummer 12/80 av tidningen Farbror Joakim, vilket en av de deltagande online snabbt kunde ordna.
Styrelsen bad också de närvarande om hjälp att besvara en fråga som kommit till kansliet angående ”ifall de nya seriealbumben med Piff och Puff – räddningspatrullen finns att köpa i Sverige”. Detta hade dock ingen på mötet någon kännedom om.
Det diskuterades lite om hur man praktiskt skulle sköta votering på distans (i synnerhet ifall sluten votering begärs). Detta var inget problem på detta möte eftersom inga sådana frågor stod på dagordningen, men styrelsen ska begrunda det inför årsmötet.
Därefter var det dags för dragning i våra årliga lotterier, detta år med de korrekta tärningarna. Trots att den sedvanligt omständliga metoden att slå en siffra i taget användes tog det bara sju försök att få fram en vinnare i kategorin ”samtliga kollusorer”. Lotteriet för de närvarande och knattarna skedde med numrerade lotter och gick därför betydligt snabbare. Vinnare i de olika kategorierna blev:
- Närvarande kollusorer: 1088 dolt namn
- Samtliga kollusorer: 937 dolt namn
- Knattar: 3046 dolt namn
Därefter vidtog den kanske viktigaste punkten: fika och allmänt kolluderande. Samtal om både ankistiska och icke-ankistiska ämnen fördes såväl online som på plats. Det blev även tid för en auktion på kulturgods, främst från Stefan Diös samlingar. Då vår traditionella auktionsförrättare koll. 339 Anders Berglund valt att medverka online kunde han inte fullgöra ämbetet denna gång. Stefan Persson ryckte dock med stor entusiasm in som vikarie.
Efter auktionen var det tid för det som många hade sett fram emot, ett helt färskt ihopsatt ankistiskt melodikryss, signerat koll. 800 Erik Starbäck. Tanken var att Erik skulle leda detta online, men tekniken i lokalen, som fram till dess fungerat klanderfritt, valde dock att just då inte längre göra det. Nätanslutningen försvann och gick inte att återställa. Turligt nog kunde de som deltog online ändå få kontakt med Erik och genomföra tävlingen. De som var på plats i lokalen (och förstås även de som inte närvarande alls) har dock möjlighet att testa krysset i efterhand, vilket synnerligen rekommenderas! En länk till krysset kan hittas i snattertråden på vår hemsida: https://nafsk.se/snatter/
De som var på plats i lokalen fick som kompensation pröva en frågesport hopsatt av undertecknad. Den baserades på att känna igen serier utifrån ett antal repliker ur olika pratbubblor i serien. Svårighetsgraden var hög, men entusiasmen hos deltagarna stor. Vinnare blev, inte helt förvånande, Stefan Diös, trots att han vid en serie flera gånger påpekade hur typiskt Westrinska flera formuleringar var, innan han till slut upptäckte att det var en serie han själv översatt.
Slutligen avtågade de kvarvarande till en närbelägen pizzeria för middag och mer ankistiskt kolluderande, vilket pågick en god stund. Ett trevligt möte var till ända, men vi hoppas att nästa år, även om möjligheten att vara med online ska finnas kvar, kunna ta emot en större andel av de deltagande på plats!
Ankon och Comiquiz
Den evinnerliga pandemin och dess följder, som i undertecknads fall lett till att jag för första gången i mitt yrkesliv har fått gå upp till sexdagarsvecka, gjorde tyvärr att styrelsen inte hann få ihop planerna på ”frankonline” (Ankon online med franskt tema) i tid utan nödgades skjuta upp det till efter nyår. Vi återkommer med ny tid och schema i nästa nummer av Kvacket och på sociala medier. En aktivitet som skulle ingått blev dock av, nämligen den årliga tävlingen i seriekunskap, Comiquiz, detta år anordnad av ett norskt lag via spelplattformen Kahoot. Då inga övriga från NAFS(k) anmält intresse av att deltaga gjorde jag det på egen hand. Tävlingen var välordnad, men i mitt tycke alltför fokuserad på action- och superhjälteserier, om vilka min kunskap är tämligen ringa. Tack vare ett block frågor om Spirou på slutet kunde jag dock undvika sistaplatsen. Det fanns inte en enda ankistisk fråga i årets quiz, så det var nog väl så bra att det inte blev en del av Ankon. Segrade gjorde mycket välförtjänt ett lag från SeF Skåne, vilka också tog på sig att arrangera nästa års tävling. Vi får hoppas på större spridning av frågorna (och åt rätt håll) då!
Kalle Anka varannan vecka
Som Mats skriver i höstmötesrapporten så kommer bara varannat nummer av KA från och med 2021 att säljas i butik så vill man ha alla nummer måste man prenumerera.
Norrmännen gick över till det systemet 2015. Via koll. 2417 Stefan Persson kollade jag hur läget är i Danmark och Niels Houlberg Hansen svarar att man knappast kommer att göra något likande i Danmark eftersom andelen prenumeranter där är blott 20 procent.
Om någon vet hur läget är i Finland så får ni gärna informera Kvacket.
Årsmöte nr 44
Det blir självfallet ett eminent årsmöte i NAFS(k) även 2021! Pandemin och smittspridningen har förhoppningsvis avtagit rejält när det är dags, men det är ändå troligt att olika råd och restriktioner för umgänge kommer att gälla under våren. Med största sannolikhet kommer det att finnas möjlighet att delta på distans. NAFS(k):s 44:e ordinarie årsmöte äger rum lördagen den 24 april 2021 och lokalen är samma som ifjol, kvarterslokalen Åttingen på Reimersholme i Stockholm. Boka in datumet redan nu! Mer information om årsmötet kommer i kommande Kvacket.
Der Donaldist 158
Själva tidningen har skickligt maskerat sig till en Beatles-lp från tidigt 60-tal, ”With the Beatles”. Vid närmare studium upptäcks några avvikande smådetaljer som att John, George, Paul och Ringo är utbytta mot Knatte, Fnatte, Tjatte och Kalle samt att skivbolaget heter cäciliofone i stället för Parlophone. Skivan visar sig också heta ”with the ducks”. En hastig blick på spårlistan ger vid handen att det inte rör sig om Beatleslåtar.
1. ”Colours” – var ju en hit med Donovan. Detta är således premiärnumret av Der Donaldist i fyrfärg! Det visar sig att merkostnaden för att trycka hela upplagan om drygt 1000 ex i färg endast är 100 €. Och tidningen har blivit otroligt mycket fräschare och ger ett betydligt gladare intryck, därmed verkar den numera mer besläktad med en serietidning än med någon torftigt layoutad vetenskaplig tidskrift.
2. ”No congress today” – var ju (nästan i alla fall) namnet på Hermans Hermits ökända landsplåga. Inte ens en covid-19-pandemi kan alltså sätta stopp för Der Donaldists eviga kongressrapportering, utan man rapporterar helt enkelt vad som hade kunnat hända på den 43:e kongressen om det väl hade blivit någon kongress. Dock något mer kortfattat än vad som brukligt är, med bara ett fåtal bilder på de tomma lokalerna. Ett nytt kongressförsök utlovas till nästa år, den 27:e mars, Carl Barks födelsedag.
Det visar sig att spårlistan helt enkelt är innehållsförteckningen som översatts till engelska.
Den tredje artikeln är en helt fantastisk systematisk förteckning över Kalles yrken i Carl Barks serier. Självklart uppställda i bokstavsordning! Detta upptar nästan halva tidningen. Yrkena har delats upp i fyra kategorier: Kalle som egenföretagare (45 fall), som anställd, men inte av Joakim (66 fall), som anställd av Joakim (37 fall) och slutligen i någon slags yrkesroll, men utan egentlig anställning (16 fall) + 2 mer oegentliga fall (maharadja och nationalhjälte).
För varje yrkesroll presenteras givetvis tillkomstår, originalutgåva, tyska publiceringar, samt seriens namn i original och på tyska. Ävensom en representativ serieruta för var och en samt en kortfattad beskrivning av hur det går för Kalle. Slutresultatet i fetstil. Pech (otur), Miserfolg (fiasko) och Desaster (katastrof) är här inte helt ovanliga ord.
Om vi börjar med Kalle som frilansare så finns allt från Abbruchunternehmer (rivningsentrepenör) till Wünschelrutengänger (slagruteman). Yrkesbeteckningarna blir så fantastiska på tyska. Det är här, som egen företagare som Kalle får störst möjlighet att briljera – eller ”katastrofera”. Oftast både och. Utrymmet i en ynka tidskrift rymmer ju tyvärr inte några fullständiga analyser över varför det går som det går, men det kommer säkert på någon framtida kongress, även om det är nog så spännande även med den komprimerade handlingen.
När Kalle är mästerrivare förklaras ju katastrofen att han river fel hus med att en hemlös fluga med sin kropp förvanskar gatunumret på Kalles lapp med adressen. Men den egentliga orsaken är ju vår kära ankas ständiga vägran att dubbelkolla något. Men i många fall konstateras kort gott och korrekt den uteblivna framgången med att han saknar antingen talang eller minsta tendens till basal kunskap om den verksamhet han ägnar sig åt. Till exempel som reparatör utan att ha den blekaste aning om hur saker fungerar, eller när han som ridhallsägare ger 10 procents extra rabatt på totalsumman för varje ytterligare häst man hyr. Joakim hyr 11 hästar och får 100 procent rabatt! Det är egentligen bara som skicklig mästerfrisör som han lyckas fortsätta driva verksamheten trots otur och klumpighet. När han klippt cirkusens skrämmande jättegorilla till ett beskedligt utseende klarar han sig för en gångs skull med hjälp av list, genom att hota att klippa cirkusdirektörens mustasch.
Som anställd (Abfallssamler – Zeitungsverkäufer (tidningsförsäljare)) går det så gott som alltid mer eller mindre illa för Kalle. Hur han får jobben är en gåta, eftersom han i allmänhet är totalt okvalificerad, även för de enklaste sysslor. Eller så har han en otur som inte är av denna världen. Han har också en lysande förmåga att reta upp både folk och fä. Mången gång får brorsönerna rycka ut och rädda situationen. Likafullt blir slutdestinationen allt som oftast Timbuktu. Till exempel när han som hundfångare (1956) fångar hundar både från utställningar och kapplöpningar. Han tar dock revansch 1961, även om en listig hund slutligen släpper ut alla hundarna för honom. Det lysande undantaget är ”Den gyllene hjälmen” där Kalle varit redan varit anställd 2 månader som museivaktmästare i seriens inledning och fortfarande är anställd i sista rutan!
Som Joakimunderhuggare (Astronaut eller Raketenpilot – Weltraumbriefträgergehilfe (universumbrevbärarbiträde)) går det i allmänhet bättre för vår Kalle. Allt som oftast sköter han sig fläckfritt, även om han ibland gör bort sig. Som järnvägsstationsföreståndare får han till och med fast anställning, med pension vid 60 år.
Utan anställning (Astronaut – Vertreter (försäljare)) gör Kalle oftast bort sig mer eller mindre kapitalt. Undantag finns dock. Som ofrivillig pilot har han i allmänhet tur och är till och med kompetent pilot i en serie och gör en lyckad flygning till Alaska med en penicillinsändning. Som fyrvaktarvikarie gör han och knattarna en räddningsinsats när fyren slocknat i en storm. Även som vispförsäljare visar han sig vara en omutlig naturbegåvning. När Kalle plötsligt råkar bli maharadja går det honom väldigt illa, knattarna måste rycka ut och rädda situationen. Kalle blir nationalhjälte i ett vulkanrike när han korkar igen en utbrottande vulkan med ett antal korgar (Knattarnas idé). Tyvärr visade sig korgarna innehålla popcorn som poppar och regnar ner över hela landet. Kalle tvingas fly hem till Ankeborg.
Efter denna grundliga genomgång kommer en kort 3-sidig sammanfattning där yrkena listas utan avseende på anställningsform med endast seriens namn och årtal. 122 olika yrken. Denna lista avslöjar häpnadsväckande fakta. Kalles vanligaste Barks-yrke har helt otippat varit pilot! 7 gånger flygplan, 6 gånger raket, 2 gånger helikopter. Tätt följt av försäljare och djuphavsdykare, 6 gånger vardera.
Nästa artikel är en övergrundlig genomgång av inkaguldet, alltifrån var exakt i Ankeborg den spanska galeasen visades upp till massor av historiska och geografiska fakta och vad Indiana Jones har stulit från serien (det stora krossarklotet) och sensmoralen: Läs aldrig andras brev!
Därpå följer en liten utläggning om huruvida urinvånares torftiga (men konsekventa) tyska skulle kunna vara ett fiffigt försvar mot angripare. Att spela dum, helt enkelt. När det verkligen behövs korrekt kommunikation visar de nämligen allt som oftast prov på ett betydligt mer avancerat tyskt språkbruk. Ett par sidor om der Herrenspecht (herrehackspetten), enligt Barks’ Thierleben från 2000 och 2012 som citeras heter arten Picus dominus (Herrenspecht eller Elfenbeinschnabel (elfenbensnäbb)) och är ett av Ankeborgs skyggaste djur. Picus är ju annars i människovärlden det latinska namnet på gröngöling. Trots hackspettens skygghet låter den sig luras av en viss anka utklädd till hackspett utan att lägga märke till att den förklädde är orimligt stor. I Ankeborg är ju ofta de gifta damerna betydligt mer voluminösa än sina äkta makar. Detta visas med några typiska serieklipp.
En nära släkting är Picus dominus feminilis, oklart om det är en annan art eller inte.
Vidare diskuteras en bild där Kalle sitter och läser ett seriehäfte med otydlig titel, men den kan eventuellt vara ”about comic”, vilket antyder att det även i Ankeborg skulle kunna pågå serieforskning. Intressant!
Det sedvanliga quizet förbigår vi lämpligen med största möjliga tystnad.
En alldeles för lång och teoretisk artikel om decimalsystemets förekomst i Ankeborg och den eventuella existensen av fler siffror än 0, 1, 2, … 9. Dock rikligt illustrerad med fina färgbilder. Övergången till fyrfärgstryck har verkligen ökat läsbarheten. Men jag har lite svårt att motivera mig till att sätta mig in i ämnet och få ner det till Kvack-format. Men om läsekretsen så kräver kan jag givetvis göra det.
Betydligt mer lättsmält är artikeln om ”den flytande ön” med intressanta frågeställningar som hur Kalle år 1960 kan få in bilder från en satellit direkt i sin vanliga tv. Och var ön egentligen ligger, hur stor är likheten mellan Stella Anatium och vår värld? Tidigare forskning har visat att fördelningen av land och hav är lika stor i de båda världarna. Vissa geografiska namn är gemensamma, men i ankvärlden finns för oss obekanta öar som Papayan och länder som Brutopien och Vulkanien.
Hur styrs ön egentligen? I en båt med utombordsmotor sker ju styrningen genom att motorn som har sin propeller i båtens mittlinje helt enkelt vrids. Men hur går detta till med 199 stycken utbordare? På något sätt måste de ju vara kopplade till ratten i styrhytten. Och hur kommer soppan dit? Endast en ganska liten bensindunk, som Kalle springer fram och tillbaks med, finns avbildad. Innehållet torde näppeligen räcka till 199 motorer.
Den avslutande artikeln berör Kalles ”knatte-radar” med vilken han kan se sina brorsöners förehavanden. En mycket avancerad konstruktion för att vara ett hembygge. Vad för slags strömkälla används? Inga batterier syns ju på insidan. Och vilken frekvens, som kan tränga igenom stenmurar, men ändå ge ekon från knattarna. Och hur går detta till med en rundstrålande antenn? Ankeborg tycks i tekniskt hänseende vara långt före oss. På sista sidan upplyses vi att Ankeborgs stadskarta, i rullat A0-format + index, åter finns att beställa. 10 € plus porto om 20 € till Sverige. bestellung@donald.org
Don Rosa i annan kurir
Som vi skrev i Kvacket 4 och 5 i fjol var Don Rosa i Stockholm under fyra dagar i november 2019. Vad som inte har kommit fram förut, inte i Kvacket och troligen inte på sociala media som ankister följer, är att Don nån månad senare var med i en kurir – inte NAFS(k)uriren utan Icakuriren. Nummer 50/2019 inleds med en intervju med Don på fyra sidor av Anna-Maria Stawreberg och foto av Emil Nord, som mötte Don i en hotellobby i Stockholm.
Artikeln är mycket välskriven och välresearchad och inte helt anpassad till en läsekrets där många förmodligen inte alls kände till Don och hans verk. Även ett Rosa-fan som jag fick veta saker om honom som jag inte visste tidigare, till exempel att han och frun Anne Payne är veganer “alla dagar utom på söndagarna”, att de ibland åker ut och campar och att han samlar på antika böcker.
Don berättar också om sitt samarbete med två tyska kompanjoner, om klimatet (som försämrar hans odlingar) och inrikespolitiken (de skulle helst vilja flytta från USA). Det enda jag hakar upp mig på i artikeln är han genomgående kallas för “illustratör” och att han “illustrerar” Kalle Anka. Det kanske är ett ord som den förmodat äldre läsekretsen förstår bättre än “tecknar” (som förekommer två gånger). Just det, Icakuriren ges sedan 2014 ut av Egmont Publishing, om ni inte visste det.
Problem med fisk och korsord
Mitt korsord i förra numret blev nog riktigt svårt, men i alla fall några har löst allt! Det går fortfarande att lösa på nafsk.se/korsord/, nu med extra ledtrådar och möjlighet att kontrollera svar, så gör gärna ett nytt försök där, nu när det går att trycka på en knapp Kolla allt! för att ta bort eventuella felaktigt inskrivna bokstäver. Eller läs vidare, så kommer facit här.
Ett av mina mål när jag gjorde detta korsord var att få in Don Rosa, eftersom det inte fanns något med honom alls i mitt förra ankistiska korsord. Jag började konstruera detta korsord direkt efter att det förra hade publicerats, och började då därför bland annat med denna bild:
Vad är det som är dolt här? Jo, en speciell fisk i en Don Rosa-serie. Kanske kan du svaret? (Det kommer senare här i texten.)
Jag hade inte den serien på svenska, men jag kunde ta bilden från en amerikansk utgåva eftersom jag ändå ville sudda bort replikerna i rutan. Efter en hel del knåpande under ett antal dagar blev korsordet i princip färdigt, även om jag inte hade bestämt exakt hur alla ledtrådar skulle vara formulerade än. Jag sparade slutputsen till senare.
När deadline för Kvacket var nära så plockade jag upp detta igen för att knyta ihop säcken. Samma dag råkade jag av en slump se en hög Kalle Anka-tidningar som låg på ett oväntat ställe hemma och bläddrade i dem. En av tidningarna var KA 3/1990 där ”Den stora skvimptävlingen” var med, och detta är serien det gällde! Jag hade den alltså faktiskt på svenska, fast jag inte hade trott det tidigare.
Jag bläddrade fram serien och fick då till min bestörtning se att denna ”squigg” som fisken heter i original inte alls är en ”skvimp” på svenska, som jag hade antagit när jag bara hade sett den svenska titeln, utan en ”skvimpa”!
I mitt korsord då var det tänkt att det skulle stå skvimp på lodrätt 4. Jag är så glad över att jag så slumpartat råkade få syn på detta så precis i tid och fick möjlighet att arbeta om en del av korsordet och undvika denna fadäs, även om det blev stressigt värre att få ihop det igen med nya ord!
Ett par svåra frågor handlade om serieskaparna koll. 1861 don Rosa och koll. 1862 bud Grace som gick med i NAFS(k) vid samma tillfälle och därför har medlemsnummer efter varann (l1, l3). En del övriga svar visas i bilder, och allt förstås i rutnätet. På webben finns även länkar till Inducks för de olika serierna (om du ”kollar” ett korrekt svar).