Kvacket 4/2005

[föregående Kvack] [nästa Kvack]

Hösten är här...

...och med den kommer också det sedvanliga höstutskicket från NAFS(k), den eminenta förening som tillhandahåller ankistiska tjänster och ser till så att er hunger efter dylika blir mättad! I detta utskick kanske några av er finner, förutom detta Kvacket, ett inbetalningskort för perioden juli 2005 till juni 2006, samt om du är Stockholmare ett protokoll från senaste KAJSA-årsmötet.

Höstmöte på gång!

Om cirka två veckor är det dags för höstens höjdpunkt, alltså NAFS(k):s höstmöte! Mötet hålls lördagen den 22 oktober, kl. 13:13 i kvarterslokalen Åttingen (alltså inte brygghuset denna gång)! Och vad händer på mötet, då? Jo, bland annat det här:

KULTURFESTIVAL! Ta gärna med en egen sång, tavla, teaterpjäs eller annat konstverk!

DISKUSSION! Vad tycker mötes-deltagarna om Carl Barks samlade verk? Vi räknar med högljudda diskussioner om färgläggning, översättning, ljudeffekter och textning i de nya lyxböckerna.

FILMVISNING! Har DU intressanta och svåråtkomliga Disneyfilmer (på DVD) som du vill visa på mötet? Hör av dig till undertecknad i så fall!

FRÅGESPORTER! Närmare bestämt två stycken!

NÅL! Den alltid lika rafflande dragningen i NAFS(k):s Årliga Lotteri!

Alltså – skriv in den 22 oktober i kalendern redan nu!

Hur tar jag mig dit?

Lokalen heter Åttingen, eftersom det är en åttakantig byggnad, Den ligger på Reimersholmsgatan 45. Dit kommer man med buss 40 eller 66 som man i så fall åker med till Reimersholme (ändhållplatsen) och sedan går tillbaka c:a 50 m på vägen bussen kom. Man kan också ta tunnelbana (röda linjen) eller buss till Hornstull, gå Hornsgatans förlängning västerut ner till vattnet och följa en gång/cykelväg till höger längs med vattnet några hundra meter tills man kommer till bron till Reimersholme, därefter gå över bron och följa Reimersholmsgatan upp till krönet av en backe. (Bil rekommenderas inte, eftersom det brukar vara ganska svårt att hitta parkeringsplats.)

Kari Korhonen på besök i Göteborg

Inför årets upplaga av bokmässan i Göteborg var det ovisst in i det sista vilken "världsberömd Kalle Anka-tecknare" som skulle komma. Från början var det tänkt att Marco Rota skulle komma men han var "dubbelbokad" och det blev det blev den finske tecknaren bakom "Lill-Kalle", Kari Korhonen istället. Här följer en slags sammanfattning av den intervju som gjordes med Kari under söndagen. Intervjuaren var NAFS (k)s egen Olof Siverbo.

När blev du Disney-tecknare?

– Jag tror det var 1994 eller 1993. Jag började som manusförfattare och några år senare började jag teckna också. Idag skriver jag och tecknar mina egna historier, men det händer också att jag skriver manus åt andra tecknare. Idag ritar jag nästan uteslutande Kalle Anka men i början av min karriär ritade jag Musse Pigg och Nalle Puh också.

Vilken är den lättaste personen att göra en serie med?

– Det är nog Farbror Joakim. Jag tycker att det är intressant att man kan älska sina pengar så mycket som han gör. Men jag tror att vi missuppfattat honom lite, det är inte själva pengarna han älskar utan minnena som ryms bakom varje krona.

Får du inspiration från andra tecknare?

– Ja det får jag, mest ifrån Carl Barks, Romano Scarpa och Daan Jippes. Carl Barks är givetvis den störste, jag tycker man kan se hans storhet även i de korta 10-sidorsserierna. Men det är svårt att matcha även Scarpas och Jippes serier. Idéer och inspiration till manus får jag hela tiden från vardagssituationer. Det händer också att jag "lånar" stories från filmer eller böcker.

Lever din Kalle Anka i nutiden?

– Don Rosas Kalle lever någonstans i västra USA och året är alltid 1952. Men jag tror inte att det är bra att låsa sig som han gör. Min Kalle lever för det mesta på 2000-talet. Carl Barks Kalle levde ju med sin tid, till exempel tecknade han hippies i någon serie.

Hur var ditt förhållande med Kalle när du växte upp?

– Jag har älskat Kalle och Disney sen jag var liten. Speciellt minns jag en serie (en ganska dålig faktiskt) av Paul Murry när Musse och Långben slåss med Putte och Knölen.

I cirka en halvtimme höll intervjun på och i slutet fick även åhörarna chansen att ställa frågor till Kari.

Olof berättar efter intervjun att han själv inte haft någon tid att förbereda frågor.

– De frågade mig om jag kunde tänka mig att intervjua Kari men jag sa nej, ni får ta någon annan. Men sen kom de och hämtade mig ändå två minuter innan intervjun skulle börja så jag var totalt oförberedd. Jag fick sitta och klura ut frågor under tiden som Kari svarade.

/Koll. Axel Purvin

Högklassig dansk ankforskning

Hur gick det egentligen till när Kalle Anka blev dansk? Svaret på den frågan får man i nr 6 av tidskriften DDF(R)appet, utgiven av de danska donaldisterna i föreningen DDF(R). I en mycket lång och utförlig artikel, med titeln "A. And, Vognmagergade 11", kartlägger Niels Houlberg Hansen de danskproducerade ankseriernas historia.

Startskottet för den danska ankproduktionen gick i Anders And nr 35/59, vars framsida var dansktecknad. Tre år senare kom den första danskproducerade ankserien, skriven av tidningens chefredaktör Knut Dokker och illustrerad av reklamtecknaren Nils Rydahl. Denna tiosidiga serie, som väl knappast utgör någon konstnärlig höjdpunkt i Disneyseriernas historia, publicerades i svenska Kalle Anka & C:o 36/62 under titeln "Kalle Anka konkurrerar med konstnären Rembrandt".

Från dessa första, tämligen stapplande steg följer sedan Niels Houlberg Hansen den danska produktionens utveckling ända fram till i dag. Bland annat får man veta hur det gick till när de engelska Fleksnes-författarna Ray Galton och Alan Simpson värvades som synopsisförfattare. Niels Houlberg Hansen har gjort ett imponerande researcharbete och bland annat intervjuat en lång rad Egmontmedarbetare. Eftersom danska Anders And & C:o och svenska Kalle Anka & C:o genom åren har haft nästintill samma innehåll är artikeln högintressant också för oss svenska ankister.

Som komplement till artikeln hittar man två korta, tillbakablickande texter av Carsten Jacobsen (mångårig redaktör på Egmont, eller Gutenberghus som det hette tidigare) och Jørgen Jensen (manusförfattare under 1970-talet).

Den tjocka och fullmatade tidningen innehåller även en artikel om den bortgångne mästertecknaren Romano Scarpa (av Francesco Stajano), första delen av en lång släktforskningsartikel (av Asger Pedersen), ett nytt avsnitt i Peter Kyllings följetongsbiografi över Carl Barks och en del annat smått och gott.

DDF(R) nås på e-postadressen post@ddfr.dk eller på följande snigelpostadress:

c/o Anders Chr. Sivebæk
Svinget 7a, 2. tv., vær. 39-40
DK-7620 Lemvig
Danmark

Föreningens webbplats finns på http://ddfr.dk

/Koll. 694 Olof Siverbo

Det går utför med serierna!

Don Rosa är inte som förr, William Van Horn har inte varit bra på flera år och Marco Rota dyker bara upp ett par gånger om året. Samtidigt får de nya tecknarna inga bra manus att teckna efter. Det har gått brant utför de senaste åren för Kalle Anka & C:o, Disneyseriernas flaggskepp.

Jag läste mitt första nummer av Kalle Anka & C:o i början av 80-talet, 1983 tror jag att det var. Det var kärlek vid första ögonkastet. När jag nu har sagt upp min prenumeration på tidningen är en över tjugo år lång kärlekshistoria över. Det känns förstås vemodigt att överge gamla kompisar som Kalle, Musse och Zeke Varg, men jag tycker inte att det är värt att betala en tusenlapp för undermålig underhållning. För det är just vad jag förknippar Kalle Anka & C:o med idag. En tidning som vid milleniumskiftet var en högklassig produkt med kvalitativa serier har på bara några år fallit till en nivå som jag förknippar med Kalle Ankas Pocket och italiensk massproduktion.

Det har alltid gått upp och ner i kvaliteten på serierna i Kalle Anka & C:o. Tidigare har det dock alltid funnits en eller några få "räddare i nöden". Sett till "dussinserierna" var de första åren av 90-talet ingen gyllene era, men på tiden fanns det en hel del bra material som uppvägde det dåliga. Det fanns flera år av outgivet Don Rosa och den nye amerikanske tecknaren var fortfarande produktiv och idérik. Lägg därtill bra Van Horn-serier och ett ökat holländskt inslag i tidningen. Det saknas idag.

Jag kan inte minnas att det någon gång under den här 22-årsperioden funnits ett så dåligt enskilt "Kalle-år" som 2005. Visst, det har då och då funnits enstaka nummer där ingen av serierna fallit mig i smaken. Det kan jag leva med. Då har det dock varit mer undantag än regel, nu är det tvärtom. Årets bästa serie är den tjugo år gamla "Bovjakt i Grand Canyon" följt av Vicar- och Branca-repriser från 80-talet. En och annan holländsk serie från 70-talet har också lyst upp i mörkret.

Det finns bra tecknare. Colomer har länge varit min favorit bland de "nya" tecknarna och hans tolkning av "Direktör Ankas uppgång och fall" håller toppklass. Det finns flera andra också. Med bra manus kan de nya tecknarna briljera. Problemet är att sådana manus inte tycks finnas. Nytt för i år är att det då och då dyker upp serier som är dåligt tecknade (tankarna går återigen till Kalle Ankas Pocket). Än så länge bara sporadiskt, men jag befarar att det kommer ske allt oftare i framtiden.

Det finns naturligtvis en företagsekonomisk aspekt på det här. Jag kräver inte att Egmont ska ta hänsyn till högt ställda krav från en handfull högljudda ankister, men det är ett faktum att kvalitet säljer lösnummer och skapar trogna läsare. Vi vet att t.ex. Don Rosa, med starka manus (i alla fall tidigare) och bra teckningar, har gått hem hos både gammal och ung.

Det är på gränsen till vilseledande marknadsföring, inte juridiskt men väl moraliskt, att Egmont publicerar bra serier i juli, då lösnummerköparna och förstagångsläsarna är fler än vanligt, och ger sken av att Kalle Anka & C:o är en kvalitets­publikation. Det kanske fungerar om målet är att ständigt locka nya läsare i 7-8 årsåldern, som läser tidningen i två-tre år och sedan går vidare. Men kommer dagens unga, som läser Kalle Anka & C:o, att fortfarande prenumerera om tjugo år? Kommer Kalle Anka & C:o stå sig i konkurrensen och finnas kvar om tjugo år?

/Koll. Patrik Öbrink

Ja, hur kommer Disneyserierna stå sig i framtiden egentligen? Har det tagit slut på idéer eller är Disneyserien som sådan på väg att "dö ut"? Eller är det bara en fråga om nostalgi? Skicka in vad du tror till Kvacket! /Red.

Citerat: Carl Barks Samlade Verk

Så har då äntligen lyxböckerna som samlar all Carl Barks produktion börjat ges ut på svenska. I slutet av september började böckerna skickas ut till prenumeranterna och det är tänkt att en box om vardera tre böcker kommer att skickas ut ungefär var fjärde månad (totalt tio boxar). Ännu mer om detta kan man läsa på hemsidan http://www.carl-barks.se/

Men säg den Disneyproduktion som inte har blivit föremål för noggranna undersökningar av navelskådande ankister! Därför fortsätter vi naturligtvis denna stolta tradition och presenterar här några ord i ämnet:

"Lyxigt är bara förnamnet. Man måste imponeras av allt arbete som har lagts ner på att sammanställa de här förnäma volymerna, och allt bara för en upplaga på stackars 2000 exemplar. I så exklusivt utförande och liten upplaga blir böckerna onödigt dyra.

Till och med emballaget är exklusivt. Tredubbla lager wellpapp minimerar, för att inte säga eliminerar, risken för transportskador.

Det stora formatet är på gott och ont. Böckerna är lite väl stora och tunga, vilket gör det svårt att finna en skön tillbakalutad läsställning. Själv hade jag föredragit ett något mindre format. Då är årgångs-böckerna och Hall of Fame mera lagom."

/Koll 2681 Anders M Olsson

"Min kära hustru hittade mig sittande med något fjärran i blicken, smekande sidorna på ett Farbror Joakim-aktigt vis (påstod hon). Jag funderade en bråkdels sekund om jag skulle försöka förklara mig, men insåg snabbt att det int’ går att förklara för den som int’ begrip."

/Koll. 339 Anders Berglund

Inte IT?

I denna tid av digital revolution kan man lätt bli fartblind. Därför vill vi påpeka att både Kvacket och NAFS(k)uriren lika gärna tar emot texter på vanlig "snigelpost" som på elektronisk väg. Känn dig alltså inte hämmad om du saknar dator eller internet, utan skicka utan vidare bestyr dina alster till adressen längst ned på första sidan!

Tips på hemsida

Vi fick ett mail från koll:na 2745 Erik Baumgarten och Per Lindberg som ville tipsa oss om deras hemsida om Carl Barks. Adressen dit är http://www.carl-barks.tk. Red. Tackar för tipset och önskar de två lycka till med sidan.

Tack och hej...

..för denna gång. Nu bäddar jag ned mig inför vintern och kommer tillbaka med nästa Kvacket när det är som allra mörkast! Till dess – ta’t lugnt och läs en anka!

/Red.