Kvacket 2/2015

[föregående Kvack] [nästa Kvack]

[PDF] (kräver inloggning)

Välkommen till årsmötesutskicket! Utöver Kvacket ska det i kuvertet finnas en verksamhetsberättelse med revisionsberättelse, bokslut med budget, mötesordning och poströstningsblankett. Dessutom följer det med en påminnelse till ett antal kollusorer att betala årsavgiften för 2015.

Årsmöten på annan ö

Som vi skrev i förra Kvacket blir det årsmöte i NAFS(k) lördagen den 25 april 2015, men inte i vår favoritlokal Åttingen på Reimersholme. Den håller på att renoveras, lokalen alltså. Istället kommer vi att hålla vårt årsmöte på en annan ö i Stockholm, nämligen Kungsholmen. Platsen för årsmötet är kvarterslokalen på Orvar Odds väg 5 i Fredhäll på västra Kungsholmen. Vi börjar som vanligt klockan 13.13. För de kollusorer som bor i Stockholm med omnejd ordnar även lokalföreningen KAJSA sitt årsmöte samma dag och i samma lokal med starttid en timme tidigare, klockan 12.13.

På NAFS(k):s årsmöte kommer vi som vanligt att se tillbaka på året som varit, välja ny styrelse och andra funktionärer och prata om framtiden. Vi ska även diskutera och besluta om en proposition från styrelsen om stadgeändringar och en motion om villkor för hedersmedlemskap. Läs mer i mötesordningen som bifogas. Efter de ordinarie punkterna på årsmötet blir det allmän diskussion, filmvisning, frågesport, auktion m.m. och tillfälle att umgås och kolludera med läskeblask och tilltugg. Om du inte har varit på ett föreningsmöte förut bör du passa på! Om vi blir kvar tillräckligt länge beställer vi hämtmat och äter en gemensam middag i lokalen. Om du inte kan komma på årsmötet har du i alla fall möjlighet att poströsta med hjälp av bifogad blankett.

Hur tar man sig då till årsmöteslokalen? Enklaste sättet är att åka tunnelbana till Kristineberg. Gå till vänster under spåren och följ trottoaren till ett övergångsställe. Gå uppför en liten backe med ledstång till Fredhällsgatan. Där gatan slutar fortsätter du lite snett till höger över Stagneliusvägen och in på en asfalterad gångväg längs med det högra av två hus. På gården finns några tallar och när du har gått uppför en svag backe cirka 50 meter är du framme. Ingången till kvarterslokalen är till vänster om port nummer 5. Alternativt kan du ta buss 62 eller buss 49 till hållplats Frödingsvägen och gå lite framåt och sen till vänster in på Fredhällsgatan. Då kommer du närmare lokalen än med tunnelbana. Om du åker bil eller taxi, tänk på att ingången till lokalen är på gårdssidan, inte på gatan på andra sidan av huset. Om du vill äta eller handla lunchmat före mötet kan följande karta på nätet ge bra tips, och den visar även var kvarterslokalen ligger: http://www.scrabbleforbundet.se/dokument/KartaFredhallMarieberg.pdf

Varmt välkomna till årsmötet 2015!

Höstmötet 2014

De uppmärksamma Kvacket-läsarna saknade förmodligen en rapport från höstmötet i förra numret. Det beror på att eder ordförande i euforin över det nya numret av (k)uriren helt enkelt glömde att skicka in texten … Mötet hölls den 1 november, så kopplingen till Halloween var för frestande för styrelsen att motstå. Temat för mötet blev därför spöken och magi, vilket visade sig i filmerna som koll. 1382 Bror Hellman visade (naturligtvis fanns ”Trick or Treat” på repertoaren) och i den mentometerfrågesport som koll. 2348 Mats Nilsson satt ihop, där Bror excellerade i kunskaper om häxor och andra övernaturliga inslag i Disneys serier och filmer och tog en klar seger.

Mötets huvudattraktion var dock koll. 1576 Kent Hägglund, som utöver att vara ankist även är en av Sveriges ledande experter på William Shakespeare. Kent höll ett mycket engagerat föredrag om hur Shakespeare influerat amerikansk populärkultur (inklusive Disney) under hela 1900-talet. Föredraget illustrerades med en mängd filmklipp och skulle även ha inkluderat ljudklipp från Disney-radioprogram där kända Shakespeareaktörer medverkar. Tekniken var dock inte med oss så att dessa program kunde spelas upp, men vi hoppas ha möjlighet att göra det vid ett kommande möte.

Dessutom förrättades auktion på kulturgods och hölls dragning i NÅL (NAFS(k):s Årliga Lotteri). De lyckliga vinnarna blev:

• Samtliga kollusorer: 2894  dolt namn 
• Närvarande kollusorer: 2898  dolt namn 
• Knattar: 2774  dolt namn 

Konstateras kan alltså att alla tre vinnarna detta år var knattar, har det hänt förut?

Mötet avslutades sedvanligt med middag på en närbelägen restaurang.

Koll. 2348 Mats Nilsson

Donation till Lånelagret

I förra Kvacket 1/2015 efterlyste den nye lånelagergeneralen koll. 2165 Klaus Dejler donationer av Kalle Anka & C:o till lånelagret för att fylla ut ett antal luckor från 1970-talet och framåt. Vi har nu fått ett antal tidningar av koll. 1882 Björn Lindberg vilket vi tackar honom varmt för! Björn donerade följande nummer som vi alltså inte saknar längre: 29 och 34/1971, 51/1972, 16/1973, 1/1976, 2/1979, 13/1984, 1 och 27/1985, 18 och 29/1993. Vi tar tacksamt emot donationer av de övriga nummer som saknas.

Seriefestivaler på gång

Uppsala Comix går av stapeln den 11–12 april. NAFS(k) kommer tyvärr inte att medverka där, men programmet ser klart intressant ut, så många ankister kommer säkert att ta sig dit på eget initiativ.

Vid SIS (Stockholms Internationella Seriefestival) den 9–10 maj i Kulturhuset finns vi dock på plats. Det blir som vanligt försäljning av ankistiska godbitar och en tipstävling inspirerad av festivalens tema. Kom dit och hjälp till att bemanna vårt bord, delta i tävlingen eller bara mingla runt med ankister och andra serievänner!

Danmarks internationale tegneserie­festival går av stapeln 6–7 juni i Köpenhamn. Av ankistiskt intresse är Patrick och Shelly Block, Arild Midthun och Freddy Milton.

Der Donaldist

Som vanligt lyckas man täcka en hög disparata ämnen i det tyska ankistiska husorganet Der Donaldist, och dess hundrafyrtiosjunde nummer som kom ut i november förra året.

Först och främst avhandlas det seriemuseum som under namnet Erika-Fuchs-Haus ska öppnas snarast i lilla Schwarzenbach i Bayern och som i tidningen kallas för Tysklands första i sitt slag. Museiplanerna ska ha satts i verket på ankistiskt initiativ, och institutionen är tänkt att redogöra både för allmän seriehistoria, den ankeborgska tillvaron samt Schwarzenbachsbon Erika Fuchs liv och leverne. Fuchs har i de tyska ankistiska kretsarna en bredvid Carl Barks närmast helig status, som den som gav Barks produktion dess tyska språkdräkt. Både museet och Schwarzenbach självt verkar på det hela taget vara värt ett besök både för invigda och oinvigda – det lilla samhället har till och med sett till att uppföra en staty av Cornelis Knös, om än inte på stortorget utan invid ett litet vattendrag som löper genom stan.

I övrigt ställer Der Donaldist sig frågan om varför de fyrafingrade ankeborgsborna räknar med ett decimalsystem med siffran 10 som bas, och kommer fram till att det är just för att de har fyra fingrar som de gör så. Det utvecklas även vissa (kanhända lite långsökta) teorier om elektricitetens beskaffenhet i Ankeborg, samt undersöks möjligheterna att använda Barks oljemålningar och omslagsteckningar som grund för och källor till den ankistiska forskningen. Möjligheterna befinns vara goda och ännu ej särskilt väl tillvaratagna. Ankisterna har vidare anordnat någon slags löpartävling och slutligen har läsaren även tillfälle att deltaga i något slags ganska så obegripligt quiz.

Koll. 2800 Olivia Skjöld

Tysk Ankeborgskarta nytryckt

Den magnifika detaljerade tyska kartan i A0-format över Entenhausen (Ankeborg på tyska) har varit slutsåld i flera år. Sedan december ifjol finns den åter till försäljning via vår systerorganisation D.O.N.A.L.D. Om du kan tyska kan du läsa mer om den här på nätet, där det också finns några bilder på den: http://www.donald.org/DD/DDSH/stadtplan/

För cirka fem år sedan gjorde NAFS(k) ett par större beställningar av Ankeborgskartan. Styrelsen funderar på att beställa ett antal igen om det finns intresse. Vi behöver nog beställa minst 10 exemplar för att kunna få grupprabatt. Vårt pris inklusive porto och kuvert är inte fastställt men borde hamna kring 150 kr. Om du är intresserad av att köpa kartan via NAFS(k), kontakta oss via mejl eller brev till vår postbox (se faktarutan på annan plats). Din intresseanmälan är inte bindande. Vi återkommer till dig när vi vet mera om pris och förväntad leverans.

78-varvare

Som ivrig samlare av 78-varvsskivor har jag gjort en sammanställning av sådana svenska 78-varvare som har Disney-anknytning.

1) En serie på 15 st barn-skivor som gavs ut av Metronome. Skivorna spelades in i Europa­ films studio i augusti 1955 och på samtliga medverkade (anonymt) Ville Wallén, George Adelly, Ulf Carlén, och Anders Burman. Dessa skivor fanns även i norsk version (Anders And).

Bengt S

S.N.I.C.K.S.N.A.C.K.

Andreas E-son ställde följande fråga på ankism­ listan:

Hur går du till väga när du skapar en gröngölingstitel? Hittar du på förkortningen först och så ser vad det kan bli av det, eller börjar du från andra hållet med vilka ord som skall vara med?

För övrig får man väl ändå påstå att vi har med en mästare att göra. Inte kan man väl annat än beundra någon som hittar på en förkortning som H.O.K.U.S.P.O.K.U.S.T.U.G.G. (Historien Om Knattarnas Upprinnelse Som Pojkscouter, Organisatoriska Konnässörer och Urstyva Storsamlare av Titlar, Utmärkelser och Gröngölings-Grannlåt).

Stefans svar var så intressant att vi kör det här i Kvacket också (obegripligt nog är inte alla kollusorer med på ankismlistan):

Välkommen till listan! Kul att ha dig här, och jag får säga att du inleder på bästa tänkbara sätt. Med en hälsosam dos smicker kommer man alltid långt! :-) Åtminstone kan man få ett långt svar.

Jag tackar för berömmet, men förstår egentligen inte frågan … det är ju så enkelt, man bara skriver de rätta orden och sen förkortningen som bildas av de första bokstäverna … Då blir det ju automatiskt den rätta titeln, eller hur? Sen kan man för det mesta, rent händelsevis, läsa ut det som ett eget ord. Det är så det funkar hos Gröngölingarna, annars har man gjort fel.

Nåja. I verkligheten krävs det kanske lite mer hantverkspyssel ibland. Min metodik ligger oftast mitt emellan de båda du föreslår: man funderar på om man behöver börja med förkortningen eller med de enskilda orden, vilket kan variera efter sammanhanget; och sen går man fram och tillbaka och rycker lite grann i trådarna åt båda hållen tills det blir klart. Ungefär som när man löser Dubbelkrysset i Dagens Nyheter på söndagarna. Det här är en lite speciell aspekt av ”översättningsjobbet”, och jag gillar den eftersom jag är intresserad både av ord och av pussellekar. Så länge det inte blir för ofta är det kul när en rolig gröngölingstitel dyker upp.

Om man tittar på det exemplet du nämnde känns det viktigt att förkortningen har ungefär samma betydelse som originalet, eftersom den är titeln på hela serien. Då heter den​ W.H.A.D.A.L.O.T.T.A.J.A.R.G.O.N.. Man måste inte nödvändigtvis översätta det med​ E.N.S.Å.N.M.A.S.S.A.D.Ö.S.N.A.C.K., men man kan försöka hitta nåt liknande. Sen är det också i detta fall viktigt att vissa nyckelord kommer med eftersom titeln ska beskriva vad serien handlar om, nämligen hur Knattarna blev gröngölingar. Alltså behöver jag ett ord med K som i Knattarna, gärna tidigt i förkortningen, och G som i Gröngölingar, gärna i närheten och annars nånstans där det passar. Nu är det ju många år sen, så jag kan inte beskriva i detalj hur pusslandet gick till, men jag kan tänka mig att jag sökte bland ord som RAPPAKALJA och SAMMELSURIUM och SNICKSNACK, tills jag hittade HOKUSPOKUS, där jag inte bara har ett K tidigt utan också ett par bokstäver före som passar idealiskt (”Historien Om” kommer ju alldeles gratis); och betydelsen är tillräckligt OK för mig.

Tyvärr saknar jag ju G-et, men man kan inte få allt. Så vi jobbar vidare. Man kan sätta dit nånting på slutet … Snack? Trams? TUGG kan betyda ”prat” och innehåller G … då får man avsluta med Gröngölingarna, men det kanske går … och i början får man använda nåt annat, då. Jag har ett S att bruka, det kan bli Scouter … och så vidare, bla-bla-bla … ibland kommer man in på ett stickspår och får ändra sig; funkar inte Scouter i meningsbyggnaden kan man ta Pojkscouter till exempel … sen gäller det att beskriva det som behövs med de bokstäver som står till buds. Så man går vidare och letar nyckelord och fyller sedan i luckorna, och till sist blir det klart. Mer magiskt än så är det inte. Detta blir lite som när Sherlock Holmes förklarar sina metoder … Äsch, så simpelt, vem som helst kan ju göra DET!

Vanligtvis är man lite mindre låst från början och kan välja lite vad som helst. Det är naturligt att hela ordet och/eller de enskilda delorden har nån anknytning till seriens tema. Inte alltid nödvändigt, men det är en lättgripen trådända att börja med. Ofta får man givetvis inspiration av originalet och kan ta nåt ord eller åtminstone nån idé därifrån, men om det inte funkar så finns det andra uppslag. Givetvis vill man att förkortningens utläsning ska låta lite rolig och att många av delorden ska vara pompösa, högtidliga och gärna lite ovanliga och svårfunna; men som regel ska de vara någorlunda riktiga och gå att slå upp för den som är nyfiken.

Samtidigt blir det ofta en komisk effekt om man kan blanda stilarna så att det plötsligt, gärna i slutet av förkortningen, dyker upp enklare och mer vardagliga ord och uttryck; eller om man inte väljer den mest uppenbara lösningen jämt utan stoppar in något mer oväntat ord ibland, även om det till synes inte passar klockrent in rent definitionsmässigt.

Det betyder att ett gammaldags synonymlexikon och andra ordböcker är till god hjälp under arbetet. Ibland har jag hela strukturen klar men kör fast på den sista bokstaven. Då kan jag sitta länge och bläddra igenom hela bokstaven P i SAOL, till exempel, på jakt efter något som passar. Men det är inte alltid det ger bäst resultat. Jag har inga krav på att orden måste stå i SAOL; utan om man kan hitta (eller skapa själv!) ännu konstigare ord som passar så måste det inte vara ett minus.

Mera då? Jag brukat sträva efter att få utläsningen att hänga ihop språkligt och inte bara bli ett staplande av substantiv eller adjektiv på varandra (utom om man tror sig kunna uppnå en särskild effekt med just den metoden) … och som alla säkert har märkt kan man ofta tillåta sig genvägar genom att ibland låta de mellanliggande småorden (Och, För, Som osv) ingå i förkortningen och ibland hoppa över dem, efter vad som behövs … Se bara exemplet ovan! Sånt betraktar jag egentligen som skönhetsfläckar, på gränsen till fusk, men vad gör man.

Har man sedan hållit på i några år vill man ju gärna undvika att trampa alltför tydligt i samma hjulspår, så att det blir tjatigt. Jag har samlat mina förkortningar i en datafil som jag fyller på efter hand. Där kan jag söka efter vad jag tidigare har hittat på för bokstaven Ö, så att jag om möjligt kan undvika att använda samma överdådiga ord igen, och så vidare. Men det är en bra bit över 100 förkortningar på listan vid det här laget, så även om man vill sträva efter variation är det oundvikligt med vissa upprepningar. Jag ser till exempel att bokstaven N har använts till nånting med Natur- åtminstone tio gånger … Allt blir inte perfekt, så är det bara. Tittar jag igenom listan är det några ställen som jag stönar och skäms över, även om jag nog är rimligt nöjd med de flesta trots allt, efter omständigheterna.

Det är inte ens alltid förkortningarna blir till riktiga ord, som vi var inne på förut. Ibland är det inte meningen att de ska vara det, och ibland orkar eller lyckas jag inte, fast det kanske hade varit önskvärt. Jag har en gammal O.S.M.A.S.K.E.H.U.L.T. på listan (fråga mig inte varför!!) och en lite nyare P.O.P.P.O.P.O.F.F.P.O.F.F.. Men vem vet, ibland kan det till synes poänglösa vara en poäng i sig, just därför … Det blir vad det blir.

Ja, det finns säkert många sätt att jobba med sånt här, men eftersom du frågade hur JAG går till väga, så antar jag att du antingen har somnat vid det här laget, eller blivit besviken på att det är så lite genialitet inblandat och så mycket rutinhantverk!

Koll. 314 Stefan Diös

Nordea ger och tar

NAFS(k) har både plusgiro och bankgiro hos Nordea. Vi har låst merparten av pengarna på plusgirot i tre månader i taget, så vi kan få lite ränta i alla fall. Tidigt ifjol bestämde styrelsen att höja det låsta beloppet från 55 000 till 75 000 och vi skickade in en ansökan till Nordea. Månaderna gick utan att nåt hände. Efter flera samtal till kundtjänst kom det fram att de hade mottagit vår ansökan, men att den hade försvunnit så vi måste skicka in en ny. Vi framförde att det här var rätt klantigt och att vi hade förlorat ränta. I juli fick vi 250 kr på plusgirot som ”plåster på såren”, klart mer än vad vi skulle ha fått om de hade behandlat ansökan i tid.

Men Nordea kan både ge och ta … I vårt avtal med dem ingår ett kreditkort kallat Business Gold utan extra kostnad. Vi behövde dock skicka in diverse handlingar och även fatta ett beslut på vår ”föreningsstämma”. Årsmötet 2014 beslutade därför på förslag från styrelsen att högsta inköpsgräns per månad på kortet skulle vara 20 000 kronor varav 15 000 kronor kontant. Att styrelsen föreslog de beloppen berodde främst på att vi vill kunna betala hela årshyran för vårt förråd med kortet och därmed få 10 % rabatt. Efter att ha handlagt ärendet i drygt ett halvår, bestämde Nordea att vi fick ta ut högst 10 000 kr per månad. Anledningen var att vi hade får låg omsättning d.v.s. intäkter. Deras tumregel för inköpsgräns är 10 % av omsättningen. Vi hoppas ändå att vi kan lösa betalningen för förrådet nästa gång och få rabatten.

Koll. 316 Greger Nässén

Bild & Bubbla

Nummer 201: Syster förlag, Manara skapar debatt om jämställdhet i USA, Hårdkokt action i nya Hagel, Guardians of the Galaxy oväntad filmsuccé, Femi-serier – svenska serier ur ett norskt perspektiv, I sann pionjäranda – intervju med Trina Robbins, I varje droppe är en ädelsten – intervju med Malin Biller, Medelklassens gisslare – intervju med Peter Bagge, Spirou – över 70 år av figurdesign. Ett seriemecka i Columbus, Ohio

Ankkalinnan pamaus

Nummer 30: Modern konst av Lichtenstein och andra inspirerad av Disney, Hur konst och konstnärer har porträtterat i Disneyserier genom åren, Barks-målningar sedda ur ett konsthistoriskt perspektiv, Nightwishs konceptalbum baserat på The Life and Times of Scrooge av Don Rosa.

31: Historien om den brittiska serietidningen Mickey Mouse Weekly, Hur BBC-tv-serier blev Disneyserier, Disneyfigurer i plast.

Rappet

Nummer 23: Don Rosas samlade verk, En formAnd tackar för sig, Långfilmsmusik (del sju, 1988–1991), Dan Turèll – Danmarks första ankist? Socioekonomiska relationer som kognitiv faktor i geopolitisk kontext framfört som irrlärigt laddad finansiell eskapism.