Kvacket 4/2017

[föregående Kvack] [nästa Kvack]

Redaktör:Johan Blixt
Utförande:8 sidor
Packningsdatum:12 oktober 2017

[PDF] (kräver inloggning)

Hej och välkomna till årets färde Kvacket! Utöver Kvacket ska du i ditt kuvert finna:

Höstmöte

Som meddelades redan i förra Kvacket är det snart dags för vår eminenta förenings höstmöte. Det kommer att äga rum den 28 oktober kl. 13.13 och platsen man aldrig kan besöka för många gånger är förstås Åttingen på Reimersholme, närmare bestämt Reimersholmsgatan 45.

Vi kommer att inleda med en ofciell mötesdel där vi främst diskuterar de förslag till stadgeändringar som styrelsen meddelat på annan plats i detta utskick. Därefter vidtar övriga traditionsbundna aktiviteter som NÅL-dragning (NAFS(K):s Årliga Lotteri), flmvisning, auktion mm. På detta möte kommer vi alldeles särskilt att uppmärksamma att den så populära fguren Farbror Joakim frar 70 år. Ordföranden Mats N utlovar bland annat den ultimata Joakim-frågesporten. Vi ska även försöka utreda vilken som egentligen är den bästa Joakim-serie som gjorts. Vi ska förstås även fka och bara allmänt kolludera, så ta på hög hatt och pincené och dyk upp, detta möte vill du inte missa!

Ny medlemslista nästa år

Senast vi sammanställde en medlemslista var 2012, så det är dags att göra en ny! Dessutom har vi bara ett 20-tal kvar i lager.

I nästa utskick bifogas ett registerutdrag med uppgifter vi har om dig i kollusorsregistret, och information om hur du gör för att rätta eller komplettera uppgifterna.

De uppgifter som kommer med i medlemslistan är kollusorsnummer, namn, adress, telefon, födelseår och L (för livstidsmedlemmar).

I registerutdraget finns även e-postadress med. Vi saknar e-postadress till drygt 30 % av kollusorerna. Om du redan nu vet att du kommer att ändra namn, adress eller telefonnummer det kommande halvåret, meddela oss gärna ändringen och ändringsdatum via e-post eller vanlig post (se faktarutan), så tar vi med den i kollusorsregistret och medlemslistan. Planen är att skicka ut den nya medlemslistan i årsmötesutskicket i början av april 2018.

Tony Strobl i repris

På höstmötet 2016 antydde koll. Stefan Diös att man från Egmonts sida hade övervägt att reprisera äldre serier som ej hade Carl Barks som upphovsman i den kommande årgången av Kalle Anka Extra (som till skillnad från i Danmark fortsatt sin utgivning i Sverige) och fyra nummer in i årgång 2017 är nu detta i full gång.

Man gick ut lite löst i nummer 2 med ”Den olycksbringande lyckopengen” (DD110) från KA 23/1967 av Vic Lockman (text), Tony Strobl (skiss) & Steve Steere (tusch), men redan i nummer 3 tog man till det riktigt tunga artilleriet och återtryckte den genialiska 10-sidorshistorien ”Den hederlige hantverkaren” (WDC323) ur KA 20/1968. Även här är det samma trio som står för text och bild, och det är ingen överdrift att påstå att de här presterar på toppen av sin förmåga.

Det är en kulturgärning av rang att denna serie görs tillgänglig för sentida läsare, speciellt eftersom den på ett så självklart sätt framhäver skillnaderna mellan de äldre Disneyserierna av Carl Barks med flera, och de som kom i deras ställe på 60-talet. En längre utläggning om detta finns i min essä ”I förandringens tid – Carl Barks kontra sina efterföljare” som om man är intresserad av detta går att läsa i Kalle Anka & C:o – Den kompletta årgången 1968 del 6.

I nummer 4 är det dags för den Tony Strobl-serie som många håller allra högst – ”Kalle Anka som tidningsbud” (DD67) som senast kunde läsas på svenska i KA 8/1960. Här står Bob Gregory för text och Strobl tuschas av John Liggera.

Den farskarusell som drar igång när pop och roll-stjärnan Softy Panka aviserar sin ankomst till Ankeborg samtidigt som Kalle är strängt upptagen med att uppfinna diverse livsnödvändiga attiraljer med varierande framgång är exceptionell, både i komplexitet (minst tre handlingar löper parallellt) och handgriplighet. Dessutom är konsekvenserna helt logiska (om än något långsökta).

Att man utöver detta serveras de sedvanliga Don Rosa-serierna gör att Kalle Anka Extra får sägas vara en av de bättre serietidningar som ges ut för närvarande. Köp den och bevisa på detta sätt att Egmonts risktagande var rätt så kanske det blir en fortsättning på repriserna.

Koll. 538 Karl-Erik Lindkvist (som åt hamburgare med Tony Strobl i Northridge sommaren 1987 och därför inte är helt objektiv i ovanstående omdömen).

”Ankeberg” ligger i Stockholm!

Många besökte Bergrummet på Skeppsholmen när den kinesiska terrakotta-armén visades där för ett antal år sedan. Också idag träffar man på arméer i urbergets tunnlar, fast den här gången består härarna av tennsoldater. Bergrummet är nämligen numera ett unikt leksaks- och seriemuseum som inte är någon dammig utställning, utan ett fascinerande centrum där fantasin och skaparkraften står i fokus. Montrar med leksaker, serier och seriefigurer visas på ett levande, intressant och lekinspirerande sätt. Besökarna hittar olika infallsvinklar – till exempel har småbarnen egna titthål på låg höjd, medan seniorer kan fördjupa sig i sina egna och sina förfäders leksaker och seriehjältar.

Serieavdelningen börjar (fattas bara!) med Yellow Kid. Alla kollusorers hjärtan börjar nog klappa snabbare när man närmar sig en stor, röd, blinkande och utbuktande monter med tema Disney. Den prunkar av leksaker, böcker och diverse merchandise. Här finns ett äventyr med Knattarna i original av Carl Barks och självklart har också Don Rosa sin givna plats i montern liksom Kalle Anka & Co 1/1948 i guldram. Kajsa Logan-Müller, som skapat montern tillsammans med arkitekt Louise Robinsson, har arbetat så intensivt att hon säger sig ”drömma om Disney på nätterna”.

Det har varit ett stort företag att flytta familjen von Schinkels samlingar, bestående av 40 000 föremål, från Tidö slott till Skeppsholmen. Det är fint att se att Bergrummet nu är ett resmål som kan glädja alla med barnasinnet i behåll. Dessutom verkar museiledningen vara lyhörd för samarbeten med olika parter och för att ta in tillfälliga utställningar.

Bergrummet, Svensksundsvägen 5

www.bergrummet.com

Koll. 2525 Marja Knut

Bokmässan

Den sista helgen i augusti var dagarna för den årliga Bokmässan i Göteborg. I år hade den som nog knappast någon missat fått mycket tråkig förhandsuppmärksamhet pga. bojkotter och förväntade oroligheter med demonstrationer utanför mässan, vilket ledde till att besökarantalet sjönk påtagligt jämfört med tidigare år.

Aktiviteter var det dock ingen brist på och den av allra störst ankistiskt intresse var Serieakademins utdelning av sina Adamsonutmärkelser på fredagen, där vår tidigare ordförande koll. 2187 Åsa Warnqvist tilldelades ett förtjänstdiplom med motiveringen ”Åsa Warnqvists främsta seriemerit är naturligtvis hennes ordförandeskap i NAFS(K), det nationella ankistförbundet, mellan 2003 och 2009. Hon har också varit redaktör för NAFS(K)uriren och Kvacket. När det gäller barnlitteratur är hon en expert och eldsjäl och har i samband därmed sedan länge insett de tecknade seriernas läsfrämjande potential. Hon förmedlar sina forskningsresultat med klipsk auktoritet från plattformar som Svenska barnboksinstitutet och Svenska Dagbladet”. Föreningen kvackar, bugar och gratulerar Åsa till denna fina utmärkelse!

Av nästan lika stor dignitet var det föredrag på lördagen där koll. 314 Stefan Diös tillsammans med Joakim Gunnarsson och Anna Bergström från Egmont höll ett föredrag om den 70-årsjubilerande Farbror Joakim. Det var ett av de mest besökta föredragen på seriescenen under mässan och de lyckades hitta en nivå som gjorde det hela intressant för både nyblivna och garvade ankister. Undertecknad hade exempelvis aldrig tidigare, trots att jag läst serien mängder av gånger, lagt märke till att pengabingen då den syns för första gången i serien ”Infrusna pengar” verkligen ser ut som ett stort kassavalv och till och med har ett kombinationslås i jätteformat på väggen …

Vid föredraget visades också ett exemplar av den nya upplagan av Don Rosas seriesvit om Farbror Joakims liv upp. Den har ny färgläggning och mer bakgrundsmaterial jämfört med den förra upplagan, men innehåller tyvärr inte de extrakapitel Don gjort efter att den förra boken kom ut. Med tanke på hur svårt det nu är att få tag på exemplar av den förra upplagan lär dock även denna sälja bra. En intressant nyhet som meddelades i samband med föredraget var att Don Rosa möjligen kommer att stanna till i Stockholm för att signera under sin Norden-resa i november.

Ankistiskt intresserade kunde även glädja sig åt att den vandrande enmansshowen Arild Midthun fanns på plats och pratade med och ankifierade (karikerade som ankor) besökarna. Av det Egmont hade till försäljning var det som tilldrog sig mest intresse de nya franska Musse Pigg-album som Red. Blixt skrev om i Kvacket 1/2017. Samtliga böcker är (hand) stämplade med ett nummer från 1–1500, så det kan ju ses som en sport för äldre ankister att försöka lyckas köpa numret som överensstämmer med deras kollusornummer. För att få oss att inte bläddra igenom alla exemplar talade Egmonts representant dock om att nr 313 av båda albumen var undanlagda, men ville inte avslöja vad de har för planer för dem. Sammantaget var det på det hela taget en trevlig mässa och på tåget hem meddelade lokföraren att ”Vi är c:a 10 minuter försenade pga. att detta tåg måste transportera en oerhörd mängd böcker”. Undertecknad får i så fall erkänna sig vara en av de skyldiga till detta.

Koll. 2348 Mats Nilsson

Der Donaldist

Så har de tyska ankisterna lyckats knåpa ihop sammanlagt 150 nr av sitt centralorgan ”der Donaldist”. Tilldragelsen firas genom att de gör numret extra innehållsrikt, med en tjocklek som motsvarar 150 % av ett ordinärt nummer. Givetvis är i vanlig ordning alla artiklarna ankistiskt högintressanta med rykande färska forskningsresultat varvat med skvaller från de senaste donaldistiska sammankomsterna.

Självfallet handlar således den inledande artikeln om sammankomsten i Köln 2016 med förföriskt vackra bilder på tyska donaldister i allehanda typiska konferenssituationer. Här bjöds på föredrag om allt från teorier om månens rörelser runt Ankeborg till husens rörlighet hos Farmor Anka.

Två långa artiklar handlar om den legendariska, flerfaldigt prisbelönade översättaren Erika Fuchs, (1906–2005) verksam som Kalle Anka-översättare under så gott som hela den senare halvan av förra seklet. Hon var känd för sin stora litterära bildning och en helt otrolig förmåga att väldigt fyndigt byta ut oöversättbara ordlekar och citat alluderande på amerikansk, för tysken i gemen helt okänd, litteratur till tysk litteratur eller till Shakespeare eller annat lämpligt ur den europeiska litteraturkanonen.

Hon lyckades med konststycket att ge varje figur i Carl Barks Ankeborg en egen språklig profil, som konsekvent bibehölls genom åren. Knattarna, till exempel, pratade typiskt modernt ungdomsspråk, som fortlöpande kunde uppdateras genom att hon helt enkelt gick ut på stan och lyssnade. Enligt museets hemsida hade hon vid sin död översatt samtliga Carl Barks-tecknade ankserier till tyska.

Till hennes ära har man (får en skriva man numera? Kanske heter det men? Jag lyckas inte riktigt klura ut vem eller vad som är ansvarig för museet.) nu öppnat Erika-Fuchs-Haus, som är ett museum för serier och språkkonst i hennes hemstad Schwarzenbach. Tysklands första seriemuseum.

Museet tycks vara helt fantastiskt, åtminstone för den som är väldigt slängd i det tyska språket. Huruvida man utan mycket goda tyskkunskaper har någon större glädje av enbart det rikliga bildmaterialet framgår dessvärre inte av artiklarna. Hemsidan lockar annars med välguidade entimmesvisningar för grupper till ett facilt pris.

Vidare i tidskriften finner man en alldeles oerhört lång och välillustrerad artikel om intelligensen i allmänhet i Ankeborg. Ankeborgaren i gemen tycks, inte helt oväntat, ha samma intelligensnivå som folket i världen runtomkring, även om intelligenstesterna i Ankeborg inte är särdeles tillförlitliga. De som utmärker sig är professorer och akademiker, liksom knattarna, men de enda genierna är Uppfinnar-Jocke och (sic!) Joakim von Anka. Den senare påstås vara ett språkligt geni med ett fenomenalt minne.

Så följer en lagom lång artikel, på några få sidor, om knattarnas moral.

Men så är det dags igen för den tyska grundligheten. En fasansfullt lång, men synnerligen intressant (tror jag – det är lite svårt för en utländsk lekman att helt hänga med i svängarna) artikel om lag och rätt i Ankeborg.

Kommen så långt (väldigt långt) i tidskriften börjar läsaren mattas och finner det tämligen ointressant att här nämna de följande småartiklarna (1 till 5 sidor) om diverse tyskt donaldistiskt ditt och datt.

Mastodontutgåvan avslutas sedvanligt med ett helt obegripligt donaldistiskt quiz.

Koll. 2844 Ruben Horn

NAFS(K)uriren – lägesrapport

Redaktionen för NAFS(K)uriren är till slut igång med arbetet med nästa nummer NK 42, dock blir det tyvärr mer försenat. Red. Greger Nässén räknar nu med att numret blir klart kring årsskiftet 2017/2018. Samtidigt har redaktören börjat planera för NK 43 och kommer inom kort att fördela ut större arbetsuppgifter till medarbetarna. Förhoppningsvis blir NK 43 klar framåt sommaren 2018. Några medlemmar har tidigare lämnat in bidrag eller erbjudit sig att göra det. Ursäkta att redaktionen inte hört av sig på länge, vi återkommer! Om du inte har hört av dig förut, men vill bidra med notiser, artiklar, illustrationer eller redaktionellt arbete som faktagranskning, bildletning eller korrekturläsning, hör av dig (se faktarutan). Vi är tacksamma för alla bidrag till innehållet av (K)uriren och stöd till redaktionen.

Den sedan länge avsomnade redaktionen för nästa upplaga av NK 5, Svenskt Carl Barks-index, har glädjande nog vaknat till liv igen! Koll. Hampus Johansson har gått igenom sin Kalle Anka-samling från 1999 och framåt och indexerat Barkspubliceringarna. Dessutom har han satt ihop en lista med övriga publikationer som han vet innehåller Barks och som behöver indexeras. Om du är intresserad av att hjälpa till med NK 5, hör av dig! Noggrannhet och Barksexpertis är ett plus. Fjärde upplagan av NK 5 kan kanske bli klar under andra halvåret 2018.

Red. 316 Greger Nässén

Don Rosa till Stockholm

Som nämnts i notisen om bokmässan tycks det alltså vara så att Don Rosa för första gången på åtskilliga år kommer till Stockholm för att signera de nya böckerna och förhoppningsvis även få tid att umgås med ankister, kanske över en middag. I skrivande stund har vi dock tyvärr inte fått några exakta uppgifter om vilka dagar det kommer att handla om, men se till att hålla koll på NAFS(K):s Facebookgrupp och ankism-listan så kommer info att publiceras där.

Världens längsta bokbord

I slutet av augusti, strax innan sommaren övergick i höst (även om vissa nog menar att detta skedde redan i juni), var det dags för ”Världens längsta bokbord” på Drottninggatan under Stockholms kulturfestival. Serieteket från Kulturhuset arrangerade liksom tidigare år en särskild grupp av bord under rubriken ”Seriegatan” och hade vänligen inbjudit oss att delta där för att sälja kulturgods och försöka värva medlemmar.

Vårt bord bemannades av undertecknad, koll. 316 Greger Nässén och koll. 976 Johan Blixt. Vädergudarna var betydligt gynnsammare än förra året och vi lyckades både med säljande och värvande, om än inte i stor kvantitet i något av fallen. Vi hade dock mycket trevligt och fick besök av ett flertal medlemmar och andra ankistiska personer. Det är högst sannolikt att vi kommer att stå där vid ungefär samma tid även nästa år.

Koll. 2348 Mats Nilsson

Stadgarna – tredje gången gillt!

Styrelsen hade tänkt att skicka ut ett nytt stadgehäfte i det här eller nästa utskick, men det får vänta ett tag till. Det har visat sig att följderna av ett av styrelsens förslag till stadgeändringar som fastställdes på höstmötet 2012 fortsätter att ”spöka”! Det var förslaget att sekreteraren inte skulle väljas av årsmötet, utan utses internt vid behov inom styrelsen.

Den genomgripande ändringen hade följdverkningar på ett antal paragrafer i stadgarna. Den genomförda ändringen diskuterades ingående på årsmötet 2014, och sedan beslutade årsmötet med siffrorna 10–3 att föreslå styrelsen att posten som sekreterare borde återinföras och väljas av årsmötet. Första försöket att återställa stadgarna genomförde vi under årsmötet och höstmötet 2015 för ett antal paragrafer. Men att korrigera paragraf 6.7 (om fyllnadsval till styrelsen) glömdes bort, så den fick vi återställa under mötena i fjol.

Nu har vi i sista stund upptäckt att två paragrafer till i stadgarna måste rättas till … Det gäller paragraf 5.6.2 (punkt 13 i mötesordningen för årsmöte) och 6.2 (om styrelsens sammansättning). Se bifogad mötesordning till höstmötet med detaljer om förslagen till stadgeändringar. Styrelsen har försökt säkerställa att inget mer återstår nu, och vi hoppas att de två följande mötena håller med styrelsen om att godkänna de här ändringarna. Sedan ska vi skicka ut ett nytt fint stadgehäfte nästa år.

Nya och återvändande kollusorer

Sedan januari 2017 har vi fått 11 nya medlemmar och en återvändare. Varmt välkomna!

2406  dolt namn Degeberga
2953  dolt namn Nyköping
2954  dolt namn Lund
2955  dolt namn Trångsund
2956  dolt namn Gävle
2957  dolt namn Västerlanda
2958  dolt namn Gagnef
2959  dolt namn Vårby
2960  dolt namn Enköping
2961  dolt namn Solna
2962  dolt namn Stockholm
2963  dolt namn Hörby